No description available.

No description available.

Detta är en undersökning om hur tolv elever i årskurs 9 ser på bildämnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och åsikter kring ämnet, vilka tekniker och metoder de är vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer när det kommer till deras syn på ämnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett roligt och avslappnande ämne som inte är särskilt svårt. De får arbeta med varierande tekniker vilket de tycker är roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn på ämnet.

Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers and study supervisors for year 1-3 teach newly arrived students’ in mathematical word problems and their views on the students’ challenges. The method used for this study is qualitative semi-structures interviews aimed at teachers and study supervisors. The study is based upon ten interviews, six teachers and four study supervisors. The sociocultural perspective on learning is used, as this perspective is implemented in Swedish school system. The result of the study show the importance of the Swedish language for newly arrived students to be able to take on mathematical word problems. Furthermore, the result shows that the difficulties for newly arrived students lie mainly in their language skills rather than their mathematical skills. Previous research and the result of the interviews also confirm this and emphasize the importance of study guidance in the students’ native language. Keywords Word problems, socio-cultural perspective, newly arrived students, bilingual teaching

<p>Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen. De faktorer som inverkade var bland annat gruppstorlek, typ av arbetsuppgift och de andra eleverna i gruppens grad av sociala kompetens. Enligt litteraturen är social kompetens något som alla kan utveckla och lära sig.</p>

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen. De faktorer som inverkade var bland annat gruppstorlek, typ av arbetsuppgift och de andra eleverna i gruppens grad av sociala kompetens. Enligt litteraturen är social kompetens något som alla kan utveckla och lära sig.

Sammanfattning/Abstract Westerdahl, Anna (2022). Digitala lärverktyg som specialpedagogisk resurs. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas kunna bidra till ytterligare information om hur digitala lärverktyg används i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vidare finns också perspektivet som handlar om vilka kunskaper och uppfattningar några lärare har om digitala lärverktyg.   Syfte och frågeställningar Studien som är genomförd syftar till att bidra med kunskap om hur digitala lärverktyg används i undervisningen för att stötta elever som är i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka kunskaper och uppfattningar några lärare har om digitala lärverktyg. Frågeställningar 1.     Vilka kunskaper och uppfattningar har några lärare om digitala lärverktyg?  2.     Hur används digitala lärverktyg i undervisningen för att stötta elever som är i läs- och skrivsvårigheter?  Teori  Den teoretiska förankringen i denna studie ämnar ligga till grund för analysen av studiens empiri. Den teori som används är Vygotskijs (1978) sociokulturella perspektiv eftersom det ligger till grund för valda begrepp för att förstå lärande i sociala sammanhang. Metod För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Bryman (2016) förklarar att i den kvalitativa forskningsprocessen är förhållandet mellan teori och praktisk undersökning betydande och att den kvalitativa forskaren söker efter en förståelse för kontextens betydelse för beteenden, åsikter och värderingar. Analysen har inspirerats av grundad teori, något som Bryman (2016) menar ska ses som en process i vilken forskaren jämför det material som kodas. Resultat Studiens resultat visar att i enlighet med tidigare forskning behöver lärare få möjlighet till kontinuerlig utbildning om hur digitala lärverktyg kan användas i undervisningen samt vilka digitala lärverktyg som finns att tillgå. Studien visar också att förståelsen för vad digitala lärverktyg betyder och innebär är bristande hos flera av lärarna. Däremot är lärarna i studien positivt inställda till att använda sig av digitala lärverktyg i undervisningen och majoriteten se att det kan ha en positiv effekt för elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling.  Vidare önskar merparten av deltagarna i denna studie att få stöd av någon, antingen specialpedagog, speciallärare eller annan person med kompetens inom området, när digitala lärverktyg ska introduceras till elever. Specialpedagogiska implikationer Det ligger i speciallärarens uppdrag att vara stöd för både lärare och elever för att möjliggöra en tillgänglig lärmiljö (SFS 2017:1111). Speciallärare som har specialkompetens inom språk-, skriv- och läsutveckling ska arbeta språkstimulerande och som ett led i detta kan arbetet med digitala lärverktyg ingå. Detta för att arbeta individanpassat och efter elevernas specifika behov (Skolverket, 2019).  Om skolor ska kunna implementera arbetet med digitala lärverktyg krävs det planering och stöd från huvudmän och skolledning (Agélii Genlott et al., 2021). Speciallärarens roll i detta blir att stötta skolledning, lärare och elever både i val av vilka digitala lärverktyg som ska köpas in och användas, samt hur fortbildningen för lärare och elever ska fungera.

Studien utgår ifrån förskollärarnas skildringar kring arbetet med digitala verktyg för att främja flerspråkiga barn. Syftet med studien är att uppmärksamma förskollärarnas berättelser kring deras arbete med digitala verktyg för att utmana flerspråkiga barn i språkutvecklingen. Utifrån syftet bildades två frågeställningar: “Hur beskriver förskollärarna att de stöttar barns flerspråkighet?” och “Hur skildrar förskollärarna användningen av digitala verktyg för att främja barns flerspråkighet?”. Socialkonstruktivismen och det sociokulturella perspektivet är de teorier som studien tar ansats i. Data samlades in via sex semistrukturerade intervjuer. En tematisk analysmetod användes för att analysera empirin. Resultatet ledde fram till följande slutsats: respondenterna använder digitala verktyg som ett kompletterande verktyg i verksamheten mer än vad de använder digitala verktyg för att stödja flerspråkigheten. Studien har bidragit med kunskap om olika strategier som förskollärare använder för att stötta flerspråkiga barn, samt har synliggjort en lucka då förskollärarna inte använder digitala verktyg som flerspråkighetsstödjande verktyg.

Syftet med studien var att undersöka hur aktiva matematiklärare uppfattar elever med intresse och fallenhet för matematik i skolan. Det andra syftet var att få en bild av vilka möjliga faktorer det finns som kan hindra de här eleverna från att visa deras utvecklade förmågor. De teorier som ligger till grund för studien är den sociokulturella teorin och teorier om särbegåvning. I de teorierna om särbegåvning lyfts bland annat vad begreppet ”matematiska förmågor” innebär och om deras utvecklingsbarhet. Studien inspireras av en kvalitativ ansats och bygger på enkätundersökning med kombination av öppna samt slutna frågor bland de aktiva matematiklärarna. Respondenterna består av femton lärare från olika grundskolor. Respondenterna är eniga kring frågan om elevernas engagemang och intresse för matematik är det som är det roligaste i undervisningsprocessen. Det motsatta förhållandet, dvs om det svåraste inom matematikundervisningen har större spridning bland svaren från respondenterna. Bland respondenterna har en genomgång med alla elever, en laborativ lektion i grupper samt ett grupparbete med speciella uppgifter nämnts som mest brukbar undervisningsmodell. De respondenterna som har upplevt ett möte med de särbegåvade barnen ger gemensamma karakteristiska drag om de här eleverna. Betoningen ligger på hög prestation och deras synlighet. De flesta av respondenterna är överens att det kan finnas särbegåvade elever med inlärningssvårigheter. Bland de faktorerna det fanns i enkäten, har ”otillräckliga resurser i skolan” ledande position som något som hindrar lärarna att upptäcka dessa barns speciella förmågor. Men även kulturell attityd, språksvårigheter och annat modersmål har varit uppmärksammat bland respondenterna. En tredje del av respondenterna har uppgett att de aldrig har träffat någon elev med fallenhet för matematik.

Djokic Dragana &amp; Al-Imam Poran (2023). Stödinsatser för elever i språksvårigheter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.