Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.   Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva. Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva. De stora skillnaderna hittades snarare mellan de olika programmen, framför allt på Lundellska skolan och Fyrisskolan. Det framgick tydligt att respondenterna formas utifrån det sociologiska kapital man bär med sig, framför allt från hemmet med föräldrarna i spetsen. Även föräldrars idrottsintresse utöver utbildnings- och ekonomiska tillgångar har ett samband med våra respondenters vanor att idrotta.

Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori. Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna. Resultatet visar också att de med god ekonomi är mer benägna att köpa omsorgstjänster, medan de med knappare ekonomi själva utför en större del av omsorgsarbetet.

<p>Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.</p><p>Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna. Resultatet visar också att de med god ekonomi är mer benägna att köpa omsorgstjänster, medan de med knappare ekonomi själva utför en större del av omsorgsarbetet.</p>

The purpose of this essay is to investigate the emigration from Sunnerbo district, whichis located in western Kronoberg county, during the 1880s. The goal is to find out whothe emigrants were and how and where they planned to emigrate. This is accomplishedby looking at the emigrants' gender, age, title or professional title as well as familyrelationship and country of destination. Information has been found in digital archives,relocation books have been read in the Digital Archive and population reports have beenread in the National Archives' digital research hall. From this material it can be deducedthat 7432 people emigrated in the 1880s, corresponded to 17.6% of Sunnerbo's averagepopulation and that 49% of the emigrants were women. The majority were in the agerange 20-29 years with a profession linked to agriculture. One third emigrated with theirfamilies and 85.8% emigrated to North America. The results of the empirical study arediscussed with previous research and theories related to migration. An analysis of themigration within Sunnerbo district will also be carried out to discuss differences betweenthe 23 parishes within the district. / Denna uppsats syfte är att undersöka emigrationen från Sunnerbo härad, som ligger ivästra Kronobergs län, under 1880-talet. Målet är att ta reda på vilka emigranterna varsamt hur och vart de planerade att emigrera. Detta görs genom att kartläggaemigranternas kön, ålder, titel eller yrkestitel samt familjeförhållande ochdestinationsland. Informationen har funnits i digitala arkiv. Utflyttningsböcker harhämtats ur Arkiv digital och folkmängdsredogörelser är lästa i Riksarkivets digitalaforskarsal. Från detta material kan det utläsas att 7432 människor emigrerade under1880-talet, motsvarade 17,6% av Sunnerbos genomsnittliga befolkning och att 49% avemigranterna var kvinnor. Majoriteten var i åldersintervallet 20-29 år med ett yrkekopplat till jordbruk. En tredjedel emigrerade ihop med sin familj och 85,8% emigreradetill Nordamerika. Resultaten av den empiriska undersökningen diskuteras med tidigareforskning och teorier kopplade till migration. En analys av migrationen inom Sunnerbohärad kommer även att genomföras för att diskutera skillnader mellan de 23 socknarnainom häradet.

<p>This thesis discusses the representation of bodies in todays non-fiction television in Sweden. I have chosen to focus on deviant bodies (sexual, deformed or unhealthy) on display in reality-shows and documentaries on SVT, TV4 but especially on the commercial channels TV3 and Kanal5. Also discussed are the viewers emotional and bodily reactions. Altough these shows are different from one another in many respects, I argue that there is also a common thread between them. From a sociological and cultural perspective, and with help of some historical examples, I try to illustrate how we view these shows and what their function is. I conclude that the body is a site of powerstruggle and that these shows have many different levels of meaning. We cathegorize and value these deviant bodies but also our own. It is about making creating a ”us and them” and in the long run it has to do with making class and identity. The voyeuristic pleasure in watching these people displayed on TV is made possible from the safe distance of our livingroom.</p>

This thesis discusses the representation of bodies in todays non-fiction television in Sweden. I have chosen to focus on deviant bodies (sexual, deformed or unhealthy) on display in reality-shows and documentaries on SVT, TV4 but especially on the commercial channels TV3 and Kanal5. Also discussed are the viewers emotional and bodily reactions. Altough these shows are different from one another in many respects, I argue that there is also a common thread between them. From a sociological and cultural perspective, and with help of some historical examples, I try to illustrate how we view these shows and what their function is. I conclude that the body is a site of powerstruggle and that these shows have many different levels of meaning. We cathegorize and value these deviant bodies but also our own. It is about making creating a ”us and them” and in the long run it has to do with making class and identity. The voyeuristic pleasure in watching these people displayed on TV is made possible from the safe distance of our livingroom.