High school students' schooling is preparing for their future. It is therefore important that their school time is characterized by security and a good physical school environment. The purpose of this thesis is to investigate how the physical school environment outside the classroom affects the safety of high school students. The aim of the study is also to highlight a possible connection between how the design of various places in the school affects the safety of the students, connected to where the students mostly stay during the school day. Previous science and background facts about safety in the physical school environment emphasize how important it is with the school's design. There are numbers of relevant factors to consider when designing a school and how to promote security in the physical school environment. To be able to answer the issues of the thesis, quantitative surveys have been sent out to high schools students at a secondary school. Through bar charts, the result is presented and then analyzed based on the method bivariate analysis. The theoretical framework of the thesis consists of Simmel's sociological theory and the spatial theory perspective. The results of the study are analyzed on the basis of the theory perspective and compared with previous science and other background facts. The results of this study shows that students are safest in the dining room, the library and in the places where they mostly stay daily. The factors that contribute to security are mainly that people they feel safe with are there, open spaces and comfortable sound levels.

<p>Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. </p><p>Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller. Det handlar inte längre om att skapa konstobjekt utan om att ställa frågor och finna nya kontexter för konsten. Konstnären agerar som kritiker, nomad, curator, etnograf, sociolog och virtuell kreatör. </p><p>Verk som exemplifierar konstens dematerialisering diskuteras i uppsatsen liksom de konsekvenser verkens genomförande får. Teorier om hur konstinstitutionerna kan komma att se ut i framtiden och hur den dematerialiserade konsten kan kategoriseras, återskapas och presenteras för kommande generationer behandlas.</p><p>Konstens utveckling hänger samman med det politiska och sociala klimat som råder i samhället. Konsten försöker stå fri men även de mest radikala konstformer fångas upp och integreras i institutioner som tar över och normaliserar dem.</p>

Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller. Det handlar inte längre om att skapa konstobjekt utan om att ställa frågor och finna nya kontexter för konsten. Konstnären agerar som kritiker, nomad, curator, etnograf, sociolog och virtuell kreatör. Verk som exemplifierar konstens dematerialisering diskuteras i uppsatsen liksom de konsekvenser verkens genomförande får. Teorier om hur konstinstitutionerna kan komma att se ut i framtiden och hur den dematerialiserade konsten kan kategoriseras, återskapas och presenteras för kommande generationer behandlas. Konstens utveckling hänger samman med det politiska och sociala klimat som råder i samhället. Konsten försöker stå fri men även de mest radikala konstformer fångas upp och integreras i institutioner som tar över och normaliserar dem.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadielärares uppfattningar om och upplevelser av att använda så kallad ”lösningsfokuserad metod” i interaktion med elever samt hur de upplever att deras implementering av lösningsfokuserad metod kan främja för elevers psykosociala hälsa och utveckling. Fem högstadielärare som implementerar lösningsfokuserad metod har intervjuats och materialet har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån en induktiv ansats analyserades materialet först teorilöst för att sedan genomgå en andra analys utifrån tre teorier: Den sociologiska visionen, Känsla av SAMmanhang (KASAM) och Empowerment. Resultatet som framkom av intervjuerna pekar på att högstadielärarnas uppfattningar om och upplevelser av implementering av lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan främja elevernas personliga utveckling och kunskapsutveckling, högstadielärarnas relationer med elever, elev-elevrelationer och den psykosociala klassrumsmiljön. I analysen med utgångspunkt i den sociologiska visionen och högstadielärarnas uppfattningar om och upplevelser av implementering av lösningsfokuserad metod i interaktion med elever problematiseras vissa antaganden i skolans verksamhet. Det tycks skapa möjligheter för högstadielärarna och elever att i relationella processer kunna handla utanför etablerade sociala strukturer i skolan och möjliggöra att elever når en högre nivå i deras utveckling. Utifrån KASAM och dess tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tolkar jag att högstadielärarna genom lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan främja deras KASAM. Med utgångspunkt i Empowerment tolkar jag att högstadielärarna genom lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan ge elever möjlighet till Empowerment, vilket kan främja elevernas psykosociala hälsa och utveckling. Eftersom jag intervjuade högstadielärarna och inte deras elever kan inga slutsatser om elevernas egen känsla av KASAM dras och heller inte om eleverna tar den möjlighet som jag tolkar att respondenterna ger dem till Empowerment.

The purpose of this survey was to examine motives for adolescents' drug use. This study is a scoping study based on peer-reviewed, scientific articles. The data was collected by using diverse word combinations, filters and search words in different databases to find relevant articles to answer the question formulations. A total of 33 articles were used to answer the question formulations. The conclusion in the studie is that there are many reasons why youths use drugs. Biological factors such as social disability, susceptibility to stress and mental illness seem to be linked to adolescents’ drug debut. Home and social environment also has an effect on adolescents’ drug abuse. There is a strong link between parents’ and siblings’ drug abuse and childrens’ drug abuse. Furthermore, young people who socialize themselves with drug users tend to initiate drug abuse themselves due to their deviant peer groups. The results also show that adolescents have their own motives for why they use drugs. Many adolescents use drugs for belonging, coping, pleasure, creativity and aggression. There are also gender differences in young people’s drug use. Boys tend to, to a greater extent than girls, take drugs for recreational reasons, social factors and to increase positive emotions. Girls tend to use drugs to manage their physical needs, coping and reduce negative emotions.

Syftet med detta arbete är att belysa situationen för sju långtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhället och människor i sin omgivning. Utifrån detta syfta lyfter vi fram två frågeställningar, dessa är:1. Hur upplever den långtidssjukskrivne mötet med samhällets institutioner? 2. Hur påverkas individens identitetsskapande av att stå utanför arbetsmarknaden? Vår förhoppning är att vi genom vår frågeställning ska kunna bli mer lämpade i vårt bemötande av långtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriärvägledare i avseendet att kunna stärka, entusiasmera och motivera. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi utför djupintervjuer med sju stycken långtidssjukskrivna kvinnor, och som teoretiska utgångspunkter har vi dels valt, sociologiska teorier om identitetsskapande, och dels några karriärteorier för att kunna se om dessa i kombination med vårt resultat kan hjälpa oss i vår förhoppning att bli bättre rustade för att möta långtidssjukrivna.I undersökningen kommer vi fram till att de långtidssjukskrivna kvinnorna ofta blir dåligt bemötta av samhällets institutioner, och att detta tillsammans med att de känner sig utanför samhället, då deras personliga utvecklingsmöjligheter inskränks på grund av detta. Vi kan också se att vi som studie- och karriärvägledare kan ta lärdom av detta, för att bättre kunna bemöta den här gruppen av människor.

<p>Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag. Vidare kan specialpedagogik förstås i relation till ”vanlig” pedagogik/klassundervisning, men förhållandet mellan dessa två former av pedagogik kan problematiseras. Som teoretiskt avstamp använder vi bland annat tankar från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Foucaults diskursbegrepp. För att undersöka hur grundskollärare kan uppfatta specialpedagogik har vi genomfört fokusgruppssamtal, vilket är en forskningsteknik som handlar om att genom gruppinteraktion insamla data. I fokusgrupperna får deltagande informanter diskutera kring ett på förhand givet ämne; i vårt fall har det givna ämnet utgjorts av specialpedagogik. Inom ramen för denna undersökning har vi genomfört två fokusgruppssamtal. Resultatet från fokusgruppssamtalen har kategoriserats utifrån en analysmodell, bestående av tio olika kategorier vad gäller uppfattningar om specialpedagogik. Vårt resultat visar att specialpedagogik kan uppfattas på flera olika sätt. Många uppfattningar som informanterna gav uttryck för i samband med fokusgruppssamtalen kan dock härledas till ett individfokus i förhållande till specialpedagogik. Samtidigt gav informanterna uttryck för uppfattningar som lyfter fram miljöbetingelser inom specialpedagogiken. Dessa uppfattningar var dock betydligt färre än de som kan relateras till ett individfokus.</p>

<p>This paper discusses difficulties and Failures with being a Neutral and objective scientist when writing about a subject which he or she is dedicated too.The purpose with this paper is to study the knowledge process, in other words, is some knowledge harder to see due to the scientist dedication to the subject or is some knowledge constructed due to the scientist dedication to the subject studied, and the process of intermediating, in other words, how to validate the results. Subject which is discussions are scientist objectivity, sociologist dilemmas, and different roles of scientists. The paper also deals with the importance of different perspectives and how ours choice of perspective influences ours research. Ethical state of conditions in interview situations and how we can reflect and criticise our own part and attitudes as an interviewer are also discussed in this paper.</p>

Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag. Vidare kan specialpedagogik förstås i relation till ”vanlig” pedagogik/klassundervisning, men förhållandet mellan dessa två former av pedagogik kan problematiseras. Som teoretiskt avstamp använder vi bland annat tankar från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Foucaults diskursbegrepp. För att undersöka hur grundskollärare kan uppfatta specialpedagogik har vi genomfört fokusgruppssamtal, vilket är en forskningsteknik som handlar om att genom gruppinteraktion insamla data. I fokusgrupperna får deltagande informanter diskutera kring ett på förhand givet ämne; i vårt fall har det givna ämnet utgjorts av specialpedagogik. Inom ramen för denna undersökning har vi genomfört två fokusgruppssamtal. Resultatet från fokusgruppssamtalen har kategoriserats utifrån en analysmodell, bestående av tio olika kategorier vad gäller uppfattningar om specialpedagogik. Vårt resultat visar att specialpedagogik kan uppfattas på flera olika sätt. Många uppfattningar som informanterna gav uttryck för i samband med fokusgruppssamtalen kan dock härledas till ett individfokus i förhållande till specialpedagogik. Samtidigt gav informanterna uttryck för uppfattningar som lyfter fram miljöbetingelser inom specialpedagogiken. Dessa uppfattningar var dock betydligt färre än de som kan relateras till ett individfokus.

This paper discusses difficulties and Failures with being a Neutral and objective scientist when writing about a subject which he or she is dedicated too.The purpose with this paper is to study the knowledge process, in other words, is some knowledge harder to see due to the scientist dedication to the subject or is some knowledge constructed due to the scientist dedication to the subject studied, and the process of intermediating, in other words, how to validate the results. Subject which is discussions are scientist objectivity, sociologist dilemmas, and different roles of scientists. The paper also deals with the importance of different perspectives and how ours choice of perspective influences ours research. Ethical state of conditions in interview situations and how we can reflect and criticise our own part and attitudes as an interviewer are also discussed in this paper.