Denna rapport är en litteratur- och källstudie med syfte att utforska den svenska förnybara elens utveckling. Förnybar energi är idag viktigt i samhället då den genererar den el som vi är i behov av, utan att påverka miljön i lika stor omfattning som tidigare energislag. Målet var att efter genomfört arbete, ha svar på hur Sveriges elmix ser ut och eventuellt kunna svara på hur den kan se ut till nästa generation. Vilka tekniska lösningar som används idag för respektive kraftslag är något som återges i rapporten. Alla kraftslag påverkar miljön på något vis. Rapporten beskriver dessa miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser som pekar på var i produktions- och driftprocessen som den största påverkan sker. Vidare granskar rapporten den svenska elanvändningen och diskussioner har hållits på hur denna kan komma att påverka den framtida elproduktionen. Ett intressant ämne under arbetets gång var, huruvida en storskalig export av el till närliggande länder med hjälp av sjökablar var möjligt för Sverige. Studiens slutsats blev att det finns en väldigt stor utbyggnadspotential för ett flertal förnybara kraftslag. Dock bestämmer ett flertal styrmedel utbyggnadstakten. Även politiska beslut har ett stort inflytande för hur mycket förnybar elproduktion som kommer att finnas i framtiden. / This report is a literature and source study with the purpose of exploring the Swedish renewable electricity development. Renewable energy is today important in society as it generates the electricity that we are in need of, without affecting the environment to the same extent as fossil fuels. The objective of the report was to obtain the answer to how the Swedish electricity mix looks like and if possible, be able to answer how it might look for the next generation. The technologies used today in each type of power plant are something that is rendered in the report. All power production affects the environment in some way. The report describes the environmental impacts using life-cycle assessment that points out where in the production and operation process the greatest impact occurs. Furthermore, the report examines the Swedish use of electricity and discussions have been held on how this may affect the future electricity production. An interesting topic during the process of the report was whether a large-scale export of electricity to neighboring countries by means of submarine power cables, was possible for Sweden. The conclusion of the study was that there is a very significant potential for further development of the renewable power sources. However, means of control is one of the determining factors for the rate of expansion. Political decisions also have a major influence on the amount of renewable electricity that can be available in the future.

Försvarsmakten deltar aktivt i internationella insatser tillsammans med flera organisationer, såväl Nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO) som Förenta nationerna (FN), med olika inriktningar och mål såsom humanitära och fredsbevarande insatser. Arbetsplatsen för soldater och officerare befinner sig allt som oftast på en avlägsen plats där utbudet av elektricitet ofta är begränsad. Detta medför att Försvarsmakten antingen får förlita sig på en annan nations strömförsörjning och ansluta sig till den, alternativt bistå med utrustning för att generera elektricitet för eget bruk. För att Försvarsmakten ska kunna upprätthålla operativ förmåga för sina internationella förband krävs idag en viss säkerhet när det kommer till tillgång på bränsle till generatorerna som genererar elektricitet till förläggningen. Bränsle är en bristvara och vanligtvis svåråtkomlig i de områden där Försvarsmakten verkar. Därmed blir energieffektivisering allt mer viktig även för Försvarsmakten. Dagens utrustning och systemlösning är robust och tillförlitlig, men oerhört kostsam när det kommer till förbrukning av bränsle. I detta arbete har en fallstudie genomförts med inriktningen att avgöra om befintlig utrustning kan kompletteras med en solkraftsanläggning för att reducera den årliga förbrukningen av bränsle vid generering av elektricitet. Insatsområdet som valts är Mali och förläggningen Camp Nobel, där begränsningen gjorts att solkraftsanläggningen får motsvara maximalt 4 % av förläggningens totala area. Beräkningarna utgår ifrån det befintliga systemets acceptansgräns och arbetet innefattar även en beräkningsmodell för att avgöra hur effektiv en solkraftsanläggning kan vara, vid givna förhållanden, på den platsen Försvarsmakten verkar. Resultatet visar att vid givna förhållanden kan en komplettering med solkraftsanläggning minska åtgången av bränsle för generering av elektricitet med upp till 11.09 % per år. Men den avgörande faktorn för lönsamheten är förläggningens storlek och den bedömda tiden Försvarsmakten förväntas verka i området.

Transport- och byggindustrin är en bidragande orsak till klimatkläget på grund av den betydande mängd växthusgaser som produceras. Att byta till elfordon är en metod för att minska de skadliga effekterna av klimatförändringarna. Under byggandet av nya vägar bidrar användningen av konventionella byggfordon som drivs av fossila bränslen till utsläppen av växthusgaser över hela världen. Följaktligen är behovet stort av att elektrifiera transport – samt konstruktionssekotorn. Som ett resultat har storleken på en potentiell mikronät som konstrueras med linjär optimering för att möta en statisk energiefterfrågan på en hypotetisk byggplats bedömts i denna studie. Det statiska energibehovet tillhandahölls från en fallstudie som syftade till att utvärdera en helt elektrifierad fordonsflotta för vägkonstruktionsindustrin.  Studien utgörs av två delar. Den första delen undersöker installationskapaciteterna för komponenterna i det potentiella mikronätet, medan den andra delen bedömer påverkan av den maximala anslutningskapaciteten till elnätet. En optimeringsmodell konstruerades genom att använda Python Optimization Modeling Objects (PYOMO). Antaganden och begränsningar för utformningen av mikronätet baseras på riktlinjer från Ramboll och Trafikverket.  Optimeringsmodellen gav en lösning som överensstämmer med energisystemets moderna kapacitet. Dock ansågs installationskapaciteterna för mikronätets komponenter vara opraktiska för den konceptuella byggplatsen. Metoden betonade behovet av verkliga data om belastningen som genereras av elektriska byggfordon (ECVs) samt data om anslutningen till elnätet. / The transportation and construction industry produces a sizable amount of greenhouse gases (GHGs), which significantly contribute to the worldwide problem of climate change. A strategy for reducing the adverse impacts of climate change on the environment is to switch to an electric vehicle fleet. The use of traditional construction vehicles powered by fossil fuels during road construction contributes to global GHG emissions. Consequently, electrification is required in this sector. As a result, the size of a potential microgrid constructed with linear optimization to meet a static energy demand of a hypothetical construction site is assessed in this thesis. The static energy demand was provided from a case study objected to evaluating a fully electrified construction vehicle fleet.  There are two parts to this thesis. The installation capacities of the potential microgrid's component parts are examined in the first section, and the impact of the maximum connection capacity to the electrical grid is assessed in the second. An optimization model was designed by utilizing Python Optimization Modeling Objects (PYOMO). Assumptions and delimitations considering the design of the microgrid are based on guidelines from Ramboll and the Swedish Transport Administration (STA).  The optimization model yielded a solution that aligns with state-of-the-art energy system capacities. However, the installation capacities of the microgrid components were found to be impractical for the conceptual construction site. The methodology stressed the need for real-world data on load generated by Electric Construction Vehicles (ECVs) and data regarding electrical grid connection.

This Master thesis, in collaboration with Morgonsol Väst AB, was completed as a part of the Solar Energy engineering program at Dalarna University. It analyses the electrical and thermal performance of a prototype PVT collector developed by Morgonsol Väst AB. By following the standards EN 12975 and EN ISO 9806 as guides, the thermal tests of the collector were completed at the facility in Borlänge. The electrical performance of the PVT collector was evaluated by comparing it to a reference PV panel fitted next to it. The result from the tests shows an improved electrical performance of the PVT collector caused by the cooling and a thermal performance described by the linear efficiency curve ηth=0.53-21.6(Tm-Ta/G). The experimental work in this thesis is an initial study of the prototype PVT collector that will supply Morgonsol Väst with important data for future development and research of the product.

The installation of variable renewable energy sources has rapidly increased during the last decade in several countries. It is likely that it will also increase in Sweden. Such a development could lead to periods of very high power production. In order to keep the stability of the electric grid, curtailment is the most common feed-in management method. This study examines how Power-to-Heat can utilize this surplus power in Swedish district heating systems instead of using curtailments and thereby facilitate the development of installed variable renewable energy sources. During this study a model was developed in MatLab where the capacity utilization was simulated for Power-to-Heat. The study indicates that the capacity utilization varies from 1,1–4,2 TWh electricity. In this scenario a share of the base load is substituted with new installed wind and solar power; 50 TWh respectively 10 TWh. The parameter that showed greatest sensitivity for the analysis were how the net power profile was simulated.

Det råder koncensus bland klimatforskare världen över att en omställning från fossila bränslen till mer klimatneutrala alternativ måste ske i energiproduktionen om det ska gå att hejda den globala uppvärmningen. Ett alternativ för att lyckas med detta är att producera energin från förnybara energikällor som vind och solkraft. Detta är också något som utnyttjas i allt högre grad runt om i världen, men problem uppstår dock när en stor del av en regions andel av energiproduktionen kommer från dessa källor. Det skapas en prisvolatilitet på marknaden, med priser som varierar lika mycket som vindstyrkan eller solinstrålningen. Ibland sjunker priserna så lågt att det är svårt att nå en lönsamhet för kraftverken. För att komma till bukt med denna obalans på energimarknaden kommer det att behöva byggas ett energilagringssystem som lagrar energin de förnybara källorna producerar. Ett alternativ för att lagra energi är att utvinna vätgas genom elektrolys när priserna på elmarknaden är låga för att sälja detta till olika aktörer. Tanken är att prisdalar ska jämnas ut om en överproduktion av el motverkas av en ökande elförbrukning genom vätgasframställning. På samma sätt jämnas pristopparna ut genom att upphöra med denna framställning när elproduktionen minskar. De aktörer som kan tänkas använda den producerade vätgasen kan vara allt från förbrukare inom industrin, vätgasbilar i transportsektorn, stationära bränsleceller för reservkraftverk, omvandling av koldioxid till biogas med hjälp av vätgas och konvertering av oljeeldade värmepannor. Vätgas är en skrymmande gas vid normalt tryck och temperatur, varför lagring måste ske i högt tryck eller i vätskefas. Detta göra att lagring och transport är två av de kostsammaste aspekterna i vätgashanteringen. Elpriset är också en stor kostnadsdrivare när vätgas framställs genom elektrolys. Dock kan en del av kostnaden för inköp av elenergi till en sådan här elektrolysanläggning undvikas om den placeras inom ett så kallat icke konscessionspliktigt nät, där ingen överföringsavgift behöver betalas. Exempel på sådana områden är vindkraftsparken på berget Uljabuouda utanför Arjeplog och fjärrvärmeverket på Hedensbyn i Skellefteå. Det huvudsakliga syftet med denna rapport har varit att undersöka om det är ekonomiskt försvarbart att lagra energi i form av vätgas genom elektrolysframställning. För att undersöka detta valdes att placera två tänkta elektrolysörer på Uljabuouda och Hedensbyn tillsammans med en jämförelseanläggning i Arjeplogs samhälle. Dessutom valdes två olika storlekar på elektrolysörerna, en som producerar 150 Nm3 vätgas i timmen, kallad C150, och en annan som producerar 300 Nm3, kallad C300. Förutom det huvudsakliga syftet har rapporten undersökt vilket snittpris på el det varit under de senaste fyra åren. Det presenteras också några beräkningar för olika marknadsaktörers möjligheter att använda vätgas. Undersökningens resultat Lönsamheten för elektrolysören styrs i första hand av om all vätgas som produceras kan säljas, givet att anläggningen placeras inom icke koncessionspliktigt nät. Placeras den utanför sagda område är lönsamheten betydligt sämre. Placering av elektrolysören på Hedensbyn ger lite bättre ekonomiskt resultat och kortare återbetalningstid i jämförelse med en placering på Uljabuouda. Det här beror till största del på de stordriftsfördelar som antas erhållas i anslutning till ett bemannat fjärrvärmeverk. Återbetalningstiden i år för en elektrolysör som producerar 150 Nm3/h, med en drifttid på 4000 h/år och ett försäljningspris för vätgasen på 90 kr/kg är följandeUljabuouda: 11,3 år Arjeplog: 14,4 år Hedensbyn: 10,8 år Återbetalningstiden i år för en elektrolysör som producerar 300 Nm3/h, med en drifttid på 4000 h/år och ett försäljningspris för vätgasen på 90 kr/kg är följandeUljabuouda: 7,92 år Arjeplog: 9,25 år Hedensbyn: 7,75 år Det är osäkert om det går få tillstånd att bygga en elektrolysör på Uljabuouda. Detta gör att det kanske inte ens är lönt att överväga byggnation av en elektrolysör på detta ställe. De senaste fyra åren har snittpriset på el har varit 274 kr/MWh. Vid ett så lågt elpris kan vindkraftverk få problem med lönsamhet för sin elproduktion. Marknadsundersökningen visar att marknaden för vätgas i Västerbotten och Norrbotten inte är speciellt stor i nuläget. Den kan dock komma att växa. Biltestverksamheten i Arjeplog kan inom en snar framtid förbruka en väsentlig del av det som en elektrolysör i storlek C150 producerar. Fjärrvärmeverket på Hedensbyn är också en möjlig förbrukare av vätgas i sina uppstartsbrännare. / There is a consensus amongst climate scientists around the world that a shift from fossil fuels to more climate-neutral alternatives must take place in the energy production in order to cope with global warming. One way to succeed with this is to produce energy from renewable sources such as wind and solar power. This is also something that is increasingly being utilized around the world, but problems arise when a large part of a region's share of energy production comes from these sources. There can be price volatility in the market, with prices that vary as much as wind or solar radiation. Sometimes prices drop so low that it is difficult to achieve profitability for power plants. In order to overcome this imbalance in the energy market, an energy storage system will need to be built that stores the energy the renewable sources produce. An alternative to storing energy is to extract hydrogen through electrolysis when prices in the electricity market are low to sell this to different players. The idea is that price valleys will be leveled out if an overproduction of electricity is counteracted by increasing electricity consumption through hydrogen production. Similarly, pricing peaks are leveled by ending this production when power generation decreases. The operators who may use the hydrogen produced may range from industrial users, hydrogen vehicles in the transport sector, stationary fuel cells for reserve power plants, conversion of carbon dioxide to biogas by hydrogen and conversion of oil-fired boilers. Hydrogen is a bulky gas at normal pressure and temperature, so storage must take place in high pressure or in liquid phase. This means that storage and transportation are two of the most expensive aspects of hydropower management. Electricity price is also a major cost driver when hydrogen is produced by electrolysis. However, part of the cost of purchasing electricity for such an electrolysis plant can be avoided if it is placed within a so-called non-licensed network, where no transfer fee is required. Examples of such areas are the wind farm on the Uljabuouda mountain outside Arjeplog and the district heating plant at Hedensbyn in Skellefteå. The main purpose of this report has been to investigate whether it is economically justifiable to store energy in the form of hydrogen through electrolysis production. To investigate this, it was decided to place two thought electrolysers on Uljabuouda and Hedensbyn together with a comparison facility in Arjeplog's society. In addition, two different sizes were selected on the electrolysis tubes, one that produces 150 Nm3 hydrogen per hour, called C150, and another that produces 300 Nm3, called the C300. In addition to the main purpose, the report has examined the average price of electricity for the last four years. It also presents some estimates for the potential of various market participants to use hydrogen. Survey results: The profitability of the electrolyzer is primarily governed by the fact that all hydrogen produced can be sold, given that the plant is placed within non-concessionary networks. Placed outside the stated area, profitability is significantly reduced. Placement of the electrolyzer on Hedensbyn gives a little better financial performance and a shorter payback time compared to a location on Uljabuouda. This is largely due to the economies of scale assumed to be obtained in connection with a manned district heating plant. The payback time in figures for an electrolyzer that produces 150 Nm3/h, with a running time of 4000 h/year and a sales price of 90 kr/kg of hydrogen is the followingUljabuouda: 11,3 år Arjeplog: 14,4 år Hedensbyn: 10,8 år The payback time in figures for an electrolyzer producing 300 Nm3 / h, with a running time of 4000 h / year and a sales price of 90 kr / kg of hydrogen is the followingUljabuouda: 7,92 år Arjeplog: 9,25 år Hedensbyn: 7,75 år It is uncertain whether permission is being given to build an electrolyzer on Uljabuouda. This may make the construction of an electrolytic tube there not even worth to consider. In the past four years, the average electricity price has been 274 kr / MWh. This is a low electricity price due to overproduction of electricity. At such a low electricity price, wind turbines can have problems with profitability for their production. The market survey shows that the market for hydrogen in Västerbotten and Norrbotten is not particularly high at present. However, it may grow. The car test business in Arjeplog can in the near future consume an essential part of what an electrolytic tube in size C150 produces. The district heating plant at Hedensbyn is also a potential hydrogen source in its boot burner.

With increasing shares of variable renewable energy sources in the power mix, the need for energy storage solutions is projected to increase as well. Storage can in such combined systems help mitigate the issues with relying on intermittent sources by time-shifting the supply and smoothing out frequency fluctuations, to name some examples. This thesis has focused on Azelio ABs flagship product, the TES.POD, which is a long-duration thermal energy storage technology. When integrated with, for example, solar PV power, the TES.POD can store excess energy and dispatch it during times of low supply or when during the evening/night. The aim of the thesis has been the development of a day-ahead dispatch optimization tool for systems that include multiple TES.PODs, combined into a Cluster, and solar PV. The model was to be built using the Python programming language and based on Mixed-Integer-Linear-Programming (MILP) methods. The PV+storage system was then allowed to be connected to supplementary power sources such as a larger electric grid, or diesel generators in off-grid locations. The purpose of the optimization model is to find the most economic way to operate the individual TES.PODs while also keeping track of other system components, using a cost-based objective function (minimize costs). A focus has been on using high time resolution (small time step) in order to investigate the impact that the TES.PODs dynamic constraints has on operation. Another strength compared to pre-existing models was the ability to operate individual units indifferent to each other, as opposed to having them all operated in unison. Final results from benchmarking tests and two case studies indicated that using the optimization tool with smaller time steps had an effect on key indicators, and could lead to improved economy in the system. It was observed in both cases that the cost of electricity was reduced by running the optimization tool with time steps of either two or three minutes when compared with using an hourly resolution. Furthermore, several usage parameters for the TES.PODs, notably the total amount of operated hours and energy output per cycle, saw improvements which could lead to reduced cost of operation and maintenance. While not the main intent, testing different Cluster sizes and amount of installed PV capacity with the model, it could also be used in strategic decisions for system sizing. However, due to rapidly growing computational times in systems with large TES.POD clusters and using smaller time steps, the possibility of adding more complexity to the model in future work must be done with caution. To combat this issue, either improvements to the model formulation could be attempted, or by using more powerful hardware or optimizer (imported software algorithm that handles solving the model).

Syftet med studien var att undersöka samvariationen och korrelationen mellan de variabla förnybara energikällorna sol-, vind- och vattenkraft i fyra olika begränsade områden i Sverige. Studien ämnade att identifiera mönster mellan energislagen för att undersöka huruvida ett elkraftsystem enbart baserat på förnybara energikällor i Sverige är möjligt. Initialt genomfördes en litteraturstudie i syfte att ge kvalitativt underlag för det komplexa ämnet som undersöktes. Analysen och den kvantitativa delen av studien grundades på historiska klimatologiska data. Arbetet genomfördes i sin tur med hjälp av mjukvaran Matlab, där data hanterades och bearbetades. Parametrar och variabler som diskuterades och identifierades var framförallt effektspektrum, korskovarians och korrelation. Tidigare forskning tyder på att både positiv och negativ korrelation mellan olika variabla energislag förekommer beroende på vilka geografiska förutsättningar och vilket tidsspann som undersökts. Denna studie fann att negativ korrelation mellan sol- och vindkraft återkom för samtliga platser som studerades, medan sol- och vattenkraft istället korrelerade positivt. För vatten- och vindkraft var resultaten inte lika entydiga utan olika resultat erhölls beroende på tidsintervallet. / The purpose of the study was to examine the co-variation and correlation among the variable renewable energy sources solar, wind and hydropower in four different confined regions in Sweden. The study aimed to identify patterns among the energy sources to investigate whether a power system based on renewable energy sources in Sweden is achievable. Initially, a literature review was conducted to provide qualitative background for the complex subject investigated. The analysis and quantitative aspect of the report were based on historical climatological data. The work was carried out using Matlab software, where data was handled and processed. Parameters and variables discussed and identified primarily included power spectrum, cross-covariance, and correlation. Previous research suggests both positive and negative correlations among different variable energy sources occur depending on the geographic conditions and time span studied. This study found that negative correlation between solar and wind power recurred for all sites examined, while solar and hydropower instead showed a positive correlation. For hydropower and wind power, the results were not as consistent, with different outcomes depending on the time interval analyzed.

För att minska den globala uppvärmningen bär utbyggnaden av förnybar energiproduktion en stor vikt i dagens samhälle. Av den anledningen är det av stor betydelse som nya tekniker för energiproduktion testas. För att undersöka huruvida dessa tekniker är effektiva och lönsamma är det viktigt att deras produktionsdata publiceras och görs tillgänglig för allmänheten. Det är anledningen till att det här projektet beställts från Ihus via STUNS energi. Projektidén var att samla in högfrekvent uppmätt produktionsdata från en soltracker, ett vindkraftverk och ett batterilager. Dessutom skulle väderdata samlas från en väderstation och solinstrålningsmätare för att sedan offentliggöra datan via STUNS Energiportal. För genomförandet av projektet användes en enklare dator för att ta emot information från olika sensorer. För att kommunicera med enheterna användes olika standardiserade kommunikationsprotokoll. Enheterna konfigurerades och kopplades in i datorn. Den insamlade datan bearbetades med en programmerad kod. Programmet sände iväg datan till en molnlagringsplattform för att sedan publicera den. Uppkoppling mot soltrackerns växelriktare samt pyranometern lyckades. Den insamlade informationen från de två enheterna publicerades sedan på Energiportalen. Väderstationen producerade data men kommunikation med det ursprungligt tänkta protokollet lyckades inte att upprättas. Genom ett annat protokoll erhölls värden, men inte genom den implementerade koden. Dessutom uppstod problem med batterilagret och vindkraftverket. Ingen information lyckades hämtas från någon av dem. I projektets gång har det samlats in mätpunkter var femte sekund för respektive enhet. Utifrån det erhållna resultatet kan de konstateras att vid högfrekvent insamling av väder- och produktionsdata, blir viktig information tydligare för vardera energiproduktionsenhet. Denna information kan gå förlorad vid lågfrekvent datainsamling. Det beror på vädrets hastiga fluktuation. En lågfrekventare datainsamling ger således en sämre uppfattning av hur värdena egentligen ändras med tiden.

Photovoltaic Systems in Sweden has longbeen heavily dependent on subsidies and grants to bring in a profit for the investor. Production of excess electricity is a major reason for this as the compensation for excess electricity today is low. However, there are businesses that have an electricityneed that are particularly suitable for solar electricity. These businesses have an electricity demand when the sun shines the brightest and if the Photovoltaic System is properly scaled, the excess electricity can be minimized. A golf club is that kind of a business and this thesis aims to examinate the solar power potential for golf businesses in Sweden. Nine golf clubs was selected from different locations in Sweden. The load profiles from these golf clubs was simulated in the software HOMER against solar radiation data from each site. The system sizes that produces 5% excess electricity was calculated for each club. Finally the profitability for these systems was evaluated. The result shows that the golf clubs in Sweden can make profitable investments in PV systems without subsidies and grants. When the excess production is allowed to be 5% of the total production, solar electricity covers about 20 % of the yearly electricity need. For many of the clubs, the netpresent value is greater than the investment after 40 years. This means that the investment has more than doubled its value. Production price will be about 80 Swedish cents per kWh and the payback time is estimated to be 18 years. / Sveriges energisystem står inför en förändring. Enligt dagens miljöpolitik ska förnybara energikällor som vindkraft, bioenergi och solenergi på sikt ersätta kärnkraft och fossila energikällor. Solel står idag för en nästan obefintlig del av den svenska elmixen vilket främst beror på att priserna på solcellssystem tidigare har varit för höga. Höga subventioner har varit nödvändiga för att en investering inte ska innebära en förlust. Idag har systempriserna sjunkit till en nivå där en ekonomisk vinst är möjlig även utan subventioner. En förutsättning för en ekonomisk vinst är att solcellerna integreras på rätt sätt i verksamheten. För att en investering i ett solcellssystem ska vara ekonomiskt lönsam utan subventioner krävs det att producenten själv konsumerar den producerade elen. Det beror på att ersättningen för överproducerad el, så kallad överskottsel, i dagsläget inte motsvarar lönsamheten som uppstår då elen konsumeras av verksamheten själv. För att kunna få en låg andel överskottsel i produktionen krävs det att verksamheten i fråga har ett elbehov vid den tid då solcellerna producerar el, alltså då solen skiner som starkast. Examensarbetet är inriktat mot att studera verksamheter som, till skillnad från en normal villa, har ett elbehov under dagtid och under sommarhalvåret. En golfverksamhet har ett sådant elbehov och dessutom finns det stora markytor och flera byggnader i verksamheten, vilket är ett stort plus vid installation av solceller. Det fördelaktiga elbehovet medför att relativt stora solcellsanläggningar kan integreras i golfverksamheterna utan att det produceras för mycket överskottsel. För att bestämma golfverksamheters lämplighet för solelsproduktion i Sverige har 9 golfklubbars elbehov analyserats mot solinstrålningsdata från respektive plats. De nio klubbarna är valda från olika delar av landet för att påvisa skillnader i produktion och lönsamhet beroende på lokalisation. För varje golfklubb framtogs systemstorlekar som producerar omkring 5 % respektive 10 % överskottsel per år. I rapporten presenteras huvudsakligen resultaten för systemstorlekar med 5 % överskottsel eftersom en sådan mängd anses vara försumbar. Ekonomin för de framtagna systemen analyserades och presenteras i form av nettonuvärde vid livslängdens slut, produktionspris samt återbetalningstid. Resultaten från undersökningen visar att golfverksamheter i Sverige kan göra lönsamma investeringar i solcellssystem även utan subventioner eller bidrag. För många klubbar är nettonuvärdet större än investeringen efter 40 år, vilket innebär att investeringen har mer än dubblerat sitt värde. Produktionspriset hamnar på runt 80 öre per kWh och återbetalningstiden blir omkring 18 år. Med investeringsstöd är nettonuvärdet större än investeringen redan efter 25 år. Produktionspriset blir runt 60 öre per kWh och återbetalningstiden sjunker till omkring 10 år. Att göra en investering i solceller innebär inte bara en ekonomisk lönsamhet för investeraren. En investering medför också positiva fördelar för miljön då solceller producerar förnybar el. Stora delar av världen arbetar idag aktivt för att få in mer förnybar el i energisystemet. Sverige har som mål att 50 % av energianvändningen i Sverige ska försörjas av förnybara energikällor år 2020. Idag är drygt 40 % av energiförsörjningen förnybar, vilket innebär att det återstår en del arbete tills målet är uppfyllt. Om golfklubbar i Sverige utnyttjar sitt fördelaktiga elbehov och investerar i solceller kan de bidra till att målet uppnås samtidigt som de gör en god ekonomisk affär. Därför rekommenderas det att Sveriges golfklubbar ser över sina möjligheter att integrera solcellsystem i sina verksamheter.