No description available.

No description available.

Oron för att utsättas för hot eller våld är för många anställda inom vårdsektorn en daglig psykisk påfrestning. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband, med hot och våld i den somatiska vården samt hur det hanteras. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I databaserna Medline och Cinahl fann författarna 33 artiklar varav 7 artiklar ansågs svara mot studiens syfte, genom manuell sökning valdes 5 artiklar ut. De vetenskapliga artiklarna granskades och bedömdes vad gällde vetenskaplig kvalitet. Vid analys av artiklarnas resultat framkom tre tema i form av 1.Upplevelser vid hot och våld, 2. Hantering av upplevelser som uppstår vid hot och våld, 3. Upplevelser av brist av stöd från arbetsledningen samt underrapportering av våldsincidenter. Ilska, rädsla, stress, maktlöshet och hjälplöshet var de mest omskrivna upplevelserna. De viktigaste faktorerna i hanteringen av upplevelser var support från kollegor samt coping strategier. Det framkommer också hur personalen upplever avsaknad av stöd från arbetsledningen vid hot och våld incidenter, samt vikten av rapportering av dessa incidenter. När sjuksköterskan har kunskap om olika upplevelser som kan uppstå samt hantera dessa på ett optimalt sätt, medför det att sjuksköterskan blir tryggare i sin yrkesroll. Detta genererar i att de omvårdnadsåtgärder som patienten skall ha genomförs.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom ökar behovet av somatisk vård där substansen leder till somatiska följdsjukdomar som kräver vård. Omvårdnadsansvaret ligger hos sjuksköterskan som bör arbeta för en god vårdkvalité och ett gott bemötande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med substansbrukssyndrom inom somatisk vård. Metod: Designen var en allmänlitteraturöversikt som baserades på 10 kvalitativa artiklar ifrån 3 databaser. Materialet granskades i 3 steg. Resultat: En övergripande domän identifierades: sjuksköterskors upplevelser av att inte ha tillräckligt med kunskap och erfarenhet i mötet med personer med substansbrukssyndrom med 2 huvudteman: upplevelsen av en negativ arbetsmiljö, upplevelsen av vårdrelationen och 4 subteman: att känna frustration och oro på jobbet, upplevelsen av att inte få tillräckligt med stöd från kollegor och andra vårdaktörer, att uppleva medlidande och vara ett stöd samt fördomar och misstro. Slutsats: När personer med substansbrukssyndrom skrivs in på en somatisk avdelning väcker det blandade känslor hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplever att de inte har tillräckligt med kunskap och då kan känslor som oro och frustration uppstå.

Introduktion/bakgrund: Suicid är ett stort världsomfattande hälsoproblem. Cirka 700 000 människor dör varje år till följd av suicid. Patienter med suicidtankar kan påträffas såväl inom den psykiatriska som den somatiska vården. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om samsjuklighet och hur detta ska hanteras. Sjuksköterskan är en del av vårdteamet och har ett ansvar för suicidbedömning och suicidpreventionsåtgärder. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd mot patienter med suicidtankar inom den somatiska vården. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Roséns granskningsprocess (Rosén, 2017).  Databassökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod nio vetenskapliga artiklar. I samband med databearbetningen och analysen identifierades tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultat: Det fanns många faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med suicidtankar. Faktorerna var på individnivå, samhällsnivå och organisationsnivå. Faktorer på individnivå inkluderade utbildning, erfarenhet och självkänsla. Faktorer på samhällsnivå inkluderade religion, kultur och stigmatisering. Faktorer på organisationsnivå inkluderade brister i arbetsmiljön.   Slutsats: Många sjuksköterskor upplevde att det fanns en kunskapsbrist, och därav ett behov av utbildning inom området. Negativa attityder kunde påverka hur vården bedrevs och ge upphov till brister i omvårdnaden.  Några brister var vårdskador, påverkad personcentrerad vård, sämre vårdkvalitet och försämrad patientsäkerhet.

Bakgrund Självskadebeteende är ett växande problem bland unga. Det finns många missförstånd gällande självskadebeteende. Forskning ur ett sjuksköterskeperspektiv finns tillgänglig medan forskning ur ett patientperspektiv är mer ovanlig. Syfte Syftet med studien var att undersöka uppfattningen av primärvård och somatisk vård hos personer med självskadebeteende, samt identifiera eventuella hinder för att söka vård. Metod En litteraturöversikt utfördes baserat på sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Analysmaterialet bestod av vetenskapliga artiklar som beskriver personer med självskadebeteende som vid ett eller flera tillfällen varit i behov av vård. Resultat De flesta personer med självskadebeteende söker inte vård. Positiva uppfattningar om primärvård och somatisk vård var känslan att bli tagen på allvar, främjande av integritet, att inte bli dömd och att vårdpersonalen lyssnade. Negativa uppfattningar utgjordes av avfärdande från vården, utebliven effekt av läkemedel, rutinmässig hantering, bristande uppföljning samt långa väntetider. Det framhölls att självskadebeteendet kunde hindras om personer fått hjälp i tid. Hinder för att söka vård var att ingen förstod eller brydde sig, ovilja att få hjälp, mentalt tillstånd, rädsla och skam, praktiska hinder, tidigare negativa erfarenheter av vård samt okunskap om var det går att söka vård. Vänner och familj identifierades ha stort inflytande på huruvida vård söktes eller ej. Slutsats Det är svårt för primärvård och somatisk vård att nå personer med självskadebeteende. Patienter som sökt vård har skilda uppfattningar av vården. Många personer med självskadebeteende söker ingen hjälp på grund av att de upplever bristande bemötande och förtroende för vården. Patientgruppen uttrycker behovet av att bli sedd som människa och lyssnad på vilket kan öka sannolikheten för att de söker vård. Vårdens utmaning är att möta patienterna på ett optimalt sätt och inbringa förtroende. Detta kan uppnås med adekvat utbildning inom området till vårdpersonal utanför psykiatrin. / Background Self-harm is a growing problem among young people. There are many misunderstandings about self-harm. Research from a nursing perspective is available while research from a patient perspective is more unusual. Aim The aim of the study was to investigate the perception of primary care and somatic care in persons with self-injurious behavior, as well as identify possible barriers to seeking care. Method A literature study was made based on searches in the CINAHL and PubMed databases. The analysis material consisted of scientific articles describing persons with self-injurious behavior, who on one or more occasions had needed care. Results Most people with self-injurious behavior does not seek care. Positive perceptions of primary care and somatic care were the sense of being taken seriously, promotion of integrity, not being judged and that the healthcare staff truly listened. Negative perceptions consisted of dismissal from the healthcare, lack of drug effects, routing management, lack of follow-up and long waiting times. It was emphasized that self-harm could be hindered if people were helped on time. Barriers to seeking care were that no one understood or cared, unwillingness to get help, mental condition, fear and shame, practical barriers, previous negative experiences of care and lack of knowledge on where to turn. Friends and family was identified to have a major influence on whether care was sought. Conclusion It is difficult for primary care and somatic care to reach persons with self-injurious behavior. Patients who sought care have different perceptions of care. Many people who self-harm does not seek medical care because they experience shortcomings in treatment and lack trust in care. The patient group expresses the need to be seen as a human being and listened to which may increase the likelihood of seeking care. The challenge for the healthcare is to meet patients in an optimal way and raise confidence. This can be achieved with adequate training for healthcare professionals outside the psychiatric care.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och blir allt vanligare i den somatiska vården. Patienter och närstående upplever brister i både bemötande och i kommunikation. Patienter upplever att sjuksköterskor inte förstår dem vilket leder till att barriärer uppstår i vårdandet. Patienter känner sig ensamma och upplever att sjuksköterskor behandlar dem som objekt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Metod: Litteraturstudie enligt Evans. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att den somatiska vården hade brister i vårdmiljön vilket ledde till att patienterna med psykisk ohälsa inte fick god vård. Sjuksköterskorna upplevde även att de saknade kunskap och kompetens om psykisk ohälsa. Tidsbristen orsakade svårigheter att hinna med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde att de inte räckte till för patienterna med psykisk ohälsa och inte kunde ge patienterna den vård de behövde. Sjuksköterskorna hade en önskan att ge god vård trots att det var en stor utmaning. Slutsats: På grund av brister i den somatiska vården upplevde sjuksköterskorna sig otillräckliga för att de inte kunde ge god vård till patienterna. Sjuksköterskorna upplevde att inte tiden finns för att bygga upp en vårdande relation. Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjuksköterskor, somatisk vård, upplevelse.

Bakgrund: Flera studier visar att mängden människor med psykisk sjukdom ökar och det kommer fortsätta att öka. Personer som lider av en psykisk sjukdom ska kunna leva i vårt samhälle precis som alla andra, men ändå finns det ett stigma mot dem. Stigmat leder till att andra människor drar sig undan från de personer som har en psykisk sjukdom. Inställningar och attityder från sjuksköterskan visar sig även vara annorlunda mot patienter med psykisk problematik. Personer som lider av psykiska sjukdomar kräver överlag mer uppmärksamhet än patienter utan psykisk sjukdom, men eftersom stigmat mot dem finns så upplever de en saknad av den uppmärksamhet de skulle behöva av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors inställningar och attityder gentemot patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom i somatisk heldygnsvård. Metod: Det har utförts en kvalitativ litteraturstudie baserad på Lundman och Hällgren-Granheim (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra olika kategorier med två till tre underkategorier. Kategorierna är: Stigmatiserande inställningar, Otillräcklig kunskap och information, Patienter som är en risk för dem själva och andra samt Positiv inställning trots allt…. Slutsats: Sjuksköterskor inom somatisk heldygnsvård visade sig ha varierande inställningar gentemot patienter som har en psykisk sjukdom och orsaken var ofta bristande kunskap om psykisk sjukdom och dess problematik. Detta leder till att dessa patienter inte får den vård de behöver. Ytterligare kunskap om sjuksköterskans egna inställningar och attityder kan bidra till en utveckling i omvårdnaden för patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Nyckelord: Attityder, inställningar, psykisk sjukdom, sjuksköterska, somatisk vård

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och internationellt och ses idag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Patienter med psykisk ohälsa kan även få behov av att uppsöka den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att både patienter och sjuksköterskor kan uppleva svårigheter och problem då patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatiken. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar i södra Sverige. Metod: En kvalitativ undersökning utfördes med hjälp av semistruturerade frågeformulär. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvantitativa analysmetoder vad gällde bakgrundsfrågorna, medan huvudfrågorna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna uppgav varierande upplevelser vid bemötandet och vårdandet av patienter med psykisk ohälsa som sammanställdes i följande kategorier; Uppfattningar och attityder om psykisk ohälsa, Upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa, Hinder för en god vård samt Faktorer som kan underlätta bemötandet och vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde flera svårigheter som brist på kunskap och tid, vilket kunde försvåra säkerställandet av en god vård till patienterna och orsaka dem ett vårdlidande. Därför är det av vikt att adekvata åtgärder vidtas för att förbättra för både sjuksköterskor och patienter.