Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda patienter på lika villkor och med ett lika värde, likväl har det kunnat påvisas att patienter med psykiatrisk sjukdom inte erhåller vård på samma premisser som patienter utan psykiatrisk sjukdom och därmed kan den vårdande relationen påverkas. Syfte: Studien undersökte de faktorer som kan påverka den vårdande relationen mellan patienter med psykiatrisk sjukdom och sjuksköterskan inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av fyra kvalitativa studier och sju kvantitativa studier Resultat: Tre faktorer framkom som påverkade den vårdande relationen mellan sjuksköterskan och patienten med psykiatrisk sjukdom. Dessa tre faktorer var; Attityd, erfarenhet och teoretisk kunskap. Sjuksköterskor beskrev hur brist på teoretisk kunskap och klinisk erfarenhet bidrog till negativa attityder som påverkade den vårdande relationen. Slutsats: För att skapa en god vårdande relation krävs det att sjuksköterskan ser bortom sina föreställningar och erhåller adekvat och kontinuerlig utbildning inom området psykiatri för att kunna vårda dessa patienter enligt vårdprofessionens värdegrund.

Bakgrund: Hot och våld är något som ökar inom sjukvården. Sjuksköterskan har ett huvudansvar för omvårdnaden och det patientnära arbetet sätter sjuksköterskan i en mer utsatt position. I Sverige är det den somatiska vården som har flest anställda inom hälso- och sjukvården, trots detta saknas det kunskap och utbildning för att möta hot och våld. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Sökningar har gjorts i Cinahl Complete och Pubmed vilket resulterade i tio artiklar. Artiklarna har granskats med Högskolan Kristianstads granskningsmall och analyserats utifrån Fribergs analysmodell. Resultat:Sjuksköterskor erfor verbala hot och fysiskt våld från patienter. Att utsättas för hot och våld ledde till känslor av rädsla, otrygghet, frustration samt att inte bli respekterad. Hot och våld ansågs även vara en del av arbetet. Det fanns situationer där hot och våld hade en ökad acceptans men ibland gav det en negativ inställning till yrkesrollen och gjorde att omvårdnadsåtgärder omprioriterades. Sjuksköterskorna erfor även att det saknades stöd från organisation och rättssystem. Diskussion: Studiens fynd visade att verbala hot och fysiskt våld ledde till negativa konsekvenser i form av rädsla och otrygghet. Sjuksköterskorna ansåg att hot och våld var en del av arbetet som ledde till att yrkesrollen påverkades och förändrades. För ett förebyggande arbete kan organisationen med fördel använda RRR-modellen som står för Relationen, Ryggsäcken och Ramen. Ett förebyggande arbete kan ses positivt utifrån både sjuksköterske-, patient-, organisation- och samhällsperspektiv.

Bakgrund: Det finns brister i den fysiska vårdmiljön som påverkar patientens hälsa. Tidigare forskning har visat att miljön upplevs som klinisk och förfallen där det inte finns tydliga riktlinjer för hur sjuksköterskor kan anpassa vårdmiljön efter patientens behov. Syfte: Att beskriva vad i den fysiska vårdmiljön som har betydelse för patientens välbefinnande. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa och fyra kvantitativa studier. Examensarbetet har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Resultat: Fem huvudkategorier som hade betydelse för patientens välbefinnande framkom; Estetisk distraktion, natur, hemlik miljö, arkitektonisk rumsutformning samt säkerhet. Resultatet påvisade att förändringar i vårdmiljön kan ske utifrån enkla medel och låga kostnader, som att införskaffa växter eller hänga upp tilltalande tavlor i vårdrummet för att inge harmoni och välbefinnande hos patienten. Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till patientens individuella önskemål för att uppnå en vårdmiljö som främjar välbefinnande. Vårdmiljön visade sig vara en viktig aspekt i upplevelsen av god sjukvård för patienten. Vårdmiljön kan fungera som en stödjande funktion vid sjukdom och ohälsa genom att ha en positiv inverkan där välbefinnande beaktas.

Bakgrund: Psykisk ohälsa räknas idag som en av Sveriges främsta folksjukdomar. Tidigare studier visar att personer med psykisk ohälsa möts av stigmatisering och en utsatthet i samhället. Samhällets negativa attityd har visat sig ha effekt inom den somatiska vården. Den ökade incidensen för psykisk ohälsa leder till att fler patienter med psykisk sjukdom/tillstånd söker sig till den somatiska vården. Sjuksköterskans bemötande och dennes uppgift att bedriva en god och jämlik vård sätts på prov. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar har genomförts. En innehållsanalys genomfördes och resulterade i tre kategorier varav en byggde på fyra underkategorier.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom, En komplex och tidskrävande patientgrupp, Kunskap som en effekt på bemötandet och Blandade känslor som väcks i mötet. Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap för att vårda personer med psykisk ohälsa. Det fanns även miljöbegränsningar som påverkade sjuksköterskans upplevelse av mötet. Både negativa och positiva attityder uttrycktes gentemot patientgruppen samt känslor som rädsla och frustration.  Diskussion: Resultatet tyder på flera barriärer som hindrar sjuksköterskan från att bedriva en god och jämlik vård. De främst förekommande var bristen på kunskap, de negativa attityderna och den rådande tidsbristen inom somatisk vård. Vidare forskning krävs för att minska klyftan mellan den psykiatriska och somatiska vården.

Inledning: Sjuksköterskor kommer att möta och vårda patienter med psykisk sjukdom oavsett arbetsplats. Sjuksköterskors grundutbildning grundar sig i att bemöta patienter med ett helhetsperspektiv oavsett bakomliggande sjukdom. Trots det så förekommer stigmatisering av patienter bland vårdpersonal. Syfte: Syftet är att sammanställa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder mot patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Metod: Nio steg av Polit och Beck (2017) har använts för att utforma litteraturstudien. Sökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsychInfo. Efter kvalitetsgranskning kvarstod tio artiklar. Fyra kvalitativa, fem kvantitativa artiklar och en artikel av mixad metod. Resultat: De faktorer som påverkar attityder mot patienter med psykisk sjukdom hos sjuksköterskor inom somatisk vår kunde sammanställas i tre kategorier; osäkerhet, erfarenhet och utbildning. Slutsats: Attityderna var kopplade till bristfällig kunskap, erfarenhet och osäkerhet. Utbildning inom psykisk sjukdom och stöd till sjuksköterskor behöver utvecklas. Sjuksköterskors kunskap främjar positiva attityder och resulterar i god omvårdnad till patienter med psykisk sjukdom.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Personer med beroendeproblematik kategoriseras som en utmanande patientgrupp som återkommer ofta inom vården. Sjuksköterskors tidigare erfarenheter påverkade relationen med dessa patienter och därför valdes referensramen interpersonal relations in nursing. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med beroendeproblematik inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar sökta i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: Litteraturstudien visade att vårdandet av patienter med beroendeproblematik upplevdes som komplext, där flera etiska dilemman uppstod. Relationen mellan sjuksköterskor och patienter var en viktig del i vårdandet men ansågs vara svår att upprätthålla då sjuksköterskor upplevede hot, våld, aggressivitet och manipulation. För att hantera problemen med att ge vård till dessa patienter visade resultatet att stöd och utbildning var viktiga faktorer för sjuksköterskor. Slutsats: Känslor och osäkerhet hos sjuksköterskor ledde till att den vårdande relationen var svår att upprätthålla. Sjuksköterskor var i behov av mer stöd och utbildning för att hantera den komplexitet som fanns hos patienter med beroendeproblematik. Ökad kunskap kring området ledde till att sjuksköterskor kände sig säkrare i sin roll och lättare kunde upprätthålla en vårdande relation gentemot patienterna.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar både på samhällsnivå och globalt. Det innebär att många av de patienter som vårdas inom somatisk vård också lider av samtidig psykisk ohälsa. Samsjukligheten gör att sjuksköterskor inom somatisk vård i högre grad träffar patienter med psykisk ohälsa vilket ställer ökade krav på rätt kompetens och bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med sex kvalitativa respektive två kvantitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl samt Psycinfo. En integrerad analysmetod tillämpades utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier: Underlättande faktorer och Hindrande faktorer respektive sex underkategorier Utbildning, Livserfarenhet, Positiva attityder, Rädsla, Obekvämhet och osäkerhet samt Otillräcklighet. Sjuksköterskor som upplevde underlättande faktorer hade stöd i sin utbildning medan de som upplevde hindrande faktorer till viss del saknar kompetens inom psykisk ohälsa. Slutsats: Vården av patienter med psykisk ohälsa påverkas av både underlättande och hindrande faktorer som positiva attityder och rädsla. Resultatet visar att en vårdande relation har stor betydelse för mötet med patienter med psykisk ohälsa.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och ungefär en av tre personer kommer någon gång att drabbas. Samtidigt finns det en stor samsjuklighet mellan somatiska sjukdomar och psykisk ohälsa, vilket gör att det ställs stora krav på hur vårdpersonal bemöter patienter med psykisk ohälsa. Patienter uttrycker att ett dåligt bemötande av vårdpersonalen kan få konsekvenser för deras hälsa. Förutsättningar för god omvårdnad är den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient. Omvårdnad av patienten bör ske utifrån ett helhetsperspektiv där psykiska faktorer även bör ingå i vårdandet. Målet för hälso- och sjukvården skall alltid vara en god och jämlik vård för alla patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. De inkluderade artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Det framkom att sjuksköterskornas erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården påverkas av både inre resurser och yttre faktorer. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenheter av bemötandet är beroende av sjuksköterskornas egna kompetenser och attityder. Men bemötandet påverkas även av hur väl arbetsplatsen är förberedd att ta emot och vårda patienter med psykisk ohälsa. Gemensamt för alla de identifierade komponenterna var att de påverkade omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom det att inre resurser och yttre faktorer påverkar sjuksköterskornas erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Dessa komponenter är alla bidragande när sjuksköterskorna skall bemöta patienter. Genom en ökad kunskap och utveckling av dessa komponenter så är författarnas förhoppning att det ska bidra till en god och jämlik vård för patienter med psykisk ohälsa.