Som EU-medlem är Sverige förpliktade att följa de direktiv och regler som finns inom unionen. Sverige har dock brustit i tillämpningen av unionens regler på spelområdet och spelmonopolet har fått utstå både nationell och internationell kritik. I mars 2017 utkom Spellicensutredningens En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30). Utredningen föreslår att det kritiserade spelmonopolet byts ut mot ett spellicenssystem. Licenssystemet anses bättre kunna tillgodose behoven på en alltmer digitaliserad marknad, samt de krav EU-rätten ställer på den fria rörligheten. Vi vill med denna uppsats belysa för- och nackdelarna med det nya lagförslaget i förhållande till gällande rätt. Därutöver vill vi undersöka om lagförslaget är förenligt med EU-rättens krav på handelsbegränsande åtgärder. Vi tar avstamp i en framställning av gällande svensk spellagstiftning. I korthet är lotterilagen en förbudslagstiftning, men regeringen har givits möjligheten att bevilja tillstånd till statliga spelaktörer som har i uppdrag att tillhandahålla spel på ett säkert och sunt sätt. I gällande rätt påvisar vi vissa brister, såsom ineffektiva marknadsförings- och sanktionsregler. Vidare undersöker vi Spellicensutredningens lagförslag. Vi kan konstatera att lagförslaget är en noggrann och gedigen utredning som strävar efter att täppa till de luckor som finns i gällande rätt. Alla bristfälligheter i gällande rätt har emellertid inte åtgärdats. Vår analys av lagförslaget får oss därför att ifrågasätta huruvida lagförslaget i realiteten kommer tillrätta med de problem vi identifierat med gällande rätt. Slutligen undersöker vi hur stort utrymme EU:s medlemsländer har att införa begränsande åtgärder på spelområdet inom EU-rättens ramar. Förutom att medlemsländerna har att följa fördragsbestämmelserna som reglerar den fria rörligheten av tjänster, är de också bundna vid EU-domstolens praxis på spelområdet. EU-domstolen har utarbetat vissa principer om det underliggande syftet till begränsande åtgärder, vilka vi undersöker i förhållande till Spellicensutredningens lagförslag. Sammantaget kan vi göra gällande att förslaget i det stora hela är förenligt med vad EU-domstolen i tidigare praxis ställt sig positiv till. I en analys av förslagets enskilda bestämmelser, visar vissa åtgärder dock tecken på att gå utöver vad som är nödvändigt för att tillgodose målsättningarna.

Strandskyddets syften är att värna om allemansrätten och bevara natur- och djurliv. Strandskyddet vill skydda intresset av att allmänheten ska få beträda mark samtidigt som skyddet kan inskränka på den enskildes rätt att förfoga över sin mark. Strandskyddet genomgick en förändring under år 2009/2010 som inte har uppnått önskad effekt. I syfte att uppnå önskad effekt har en utredning tillsatts för att utreda möjliga lagändringar. Syftet med lagändringarna är att det ska vara enklare att erhålla dispens i landsbygdsområden, även kallat LIS-områden. I tätbebyggda områden är syftet att det i stället ska råda särskild restriktivitet. Utredningens avsikt är sammantaget att uppnå ett differentierat strandskydd. Utredningen lyfter fram rådande problem som bland annat är att det finns en avsaknad på en enhetlig tolkning av begrepp som landsbygdsutveckling, ordalydelser som får en begränsande effekt på bebyggelse samt problem kring avgränsningen av LIS- områden.  Egendomsskyddet och allemansrätten är två regelverk som ska korrelera med varandra. För att det ska vara möjligt krävs en intresseavvägning mellan dels det enskilda intresset, dels det allmänna intresset. Intresseavvägningen sker med utgångspunkt i proportionalitetsprincipen där det enskilda intresset inte får inskränkas i en större utsträckning än vad som är motiverat för att tillgodose det allmänna intresset. Av rättspraxis kan utläsas att intresseavvägningen har påverkats av hur HD dömde i målet benämnt “Parkfastigheten”. Målet har lämnat avtryck för hur proportionalitetsprincipen ska tillämpas. Av rättsutvecklingen kan utläsas att principen har fått en bredare tillämpning.  I uppsatsen framställs fördelar och nackdelar med Utredningens förslag sett till det allmänna intresset och det enskilda intresset. Fördelar och nackdelar analyseras med ett kritiskt förhållningssätt i syfte att ligga till grund för analysen av hur båda intressena ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. I uppsatsen tas utgångspunkt i att konkretisera proportionalitetsavvägningen mellan intressena vid en gränsdragning av strandskyddet.  Uppsatsens slutsats kan dels vara betydelsefull för den som vill få en inblick i rättsläget inom området, dels intressant för den som ämnar att finna vägledning i syfte att uppnå framgång i visst ärende. I slutsatsen får läsaren en inblick i hur Utredningens förslag korrelerar med proportionalitetsprincipen samt den intresseavvägning som äger rum vid gränsdragning av strandskyddet.

No description available.

<p><strong>Syfte:</strong> Utifrån lagförslagen om åtgärder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen påverkas. </p><p><strong>Metod: </strong>I vår uppsats har vi använt oss utav en kvantitativ metod där vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vårt syfte. I denna del ska framgå vilken metod har använts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Vi har kommit fram till att många företag kommer att skrämmas till att välja revision, men den största delen företag är oberoende av förslagen. Oberoende av fråga tenderade svaren att se likadana ut.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Det förslag som vi har till fortsatt forskning är vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information då frivillig revision gäller.</p><p> <strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats ger läsaren en indikation på hur företagen resonerar kring de lagförslag om åtgärder mot skattefel som en utredning på uppdrag av regeringen har utfört.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this essay is to assess how companies would be affected by legislation SOU 2008:32 concerning tax errors.</p><p><strong>Method:</strong> We have used a quantitative method where we, with assistance from Företagarna, sent a questionnaire to their members. </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> This essay concludes that many companies will feel pressured and audit, but the majority is not affected by the proposal. The answers tended to be similar unrelated to the question asked.</p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>We suggest that future research focus on what financial information the different parties will desire when voluntary audit applies.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This essay gives the reader an indication of how companies tend to position themselves in aspect to the proposed laws.</p>

Syfte: Utifrån lagförslagen om åtgärder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen påverkas.  Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav en kvantitativ metod där vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vårt syfte. I denna del ska framgå vilken metod har använts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats. Resultat &amp; slutsats: Vi har kommit fram till att många företag kommer att skrämmas till att välja revision, men den största delen företag är oberoende av förslagen. Oberoende av fråga tenderade svaren att se likadana ut. Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning är vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information då frivillig revision gäller.  Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger läsaren en indikation på hur företagen resonerar kring de lagförslag om åtgärder mot skattefel som en utredning på uppdrag av regeringen har utfört. / Aim: The aim of this essay is to assess how companies would be affected by legislation SOU 2008:32 concerning tax errors. Method: We have used a quantitative method where we, with assistance from Företagarna, sent a questionnaire to their members.  Result &amp; Conclusions: This essay concludes that many companies will feel pressured and audit, but the majority is not affected by the proposal. The answers tended to be similar unrelated to the question asked. Suggestions for future research: We suggest that future research focus on what financial information the different parties will desire when voluntary audit applies. Contribution of the thesis: This essay gives the reader an indication of how companies tend to position themselves in aspect to the proposed laws.

Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”. Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen. Samtidigt var det intressant och se hur revisorer ser på utredningen, då de ofta har en annan insynsvinkel. Syftet lyder därför som följer: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisionsbolag och remissinstanser till SOU:n uppfattar förslaget om Enklare redovisning (SOU 2008:67). Undersökningen är gjord utifrån en så kallad fenomenografisk metod, vilket innebär att det endast är remissinstansernas och revisorernas uppfattningar som har undersökts – inte hur det faktiskt är. En stor del av arbetetstiden har distribuerats till att läsa, tolka och förstå utredningen samtidigt som mycket av innehållet har fått kompletterats och undersökts i annan litteratur. Intervjuerna har gjorts via personliga möten samt internetbaserade dialoger i form av e-post. Resultatet visar att alla välkomnar förenklingsarbetet och anser att det är viktigt, då svenska företag ska ha en jämförlig konkurrensmöjlighet gentemot europeiska företag. Vissa av aspekterna, såsom borttagandet av det vanliga årsbokslutet, har bemötts positivt av remissinstanserna, men inte från revisorerna. Slutsatsen av detta är att från ett bredare intressentperspektiv, spelar inte det vanliga årsbokslutet en avgörande roll. Borttagandet av förvaltningsberättelsen för mindre företag anses som onödigt då den mesta informationen ändå kommer att bibehållas i noterna. Då de flesta mindre företag har mer eller mindre standardiserade förvaltningsberättelser, innebär det ändå ingen förenkling, utan kanske till och med en försvåring. / During 2007, the Swedish government issued a group to be in charge of the simplification regarding simpler accounting as a part of the large simplification in Sweden. The goal is to lower the administrative costs that are regulated by law with 25 per cent until 2010. During 2008, one of the Swedish Government Official Reports regarding the simplification was presented named; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”. Some of the suggested changes would result in that normative organs, and especially the Swedish Accounting Standard Board, should be given more responsibility through standardsetting. Since the proposal presents several changes that could affect companies, interested parties and auditors, the authors found it interesting to investigate the answers and comments from consultation bodies of the proposal. At the same time, it was interesting to investigate how the auditors perceive the proposal, since they often has another point of view. The purpose is therefore: The purpose with this thesis is to investigate how auditing firms and consultation bodies to the Swedish Government Official Report perceive the proposal regarding simplified accounting. (SOU 2008:67) The investigation is done from a phenomenographical method, which means that it is only the consultation bodies and the auditors’ perception that is investigated – not how the reality actually is. A large part of the working hours has been distributed to read, interpret and understand the investigation. At the same time, a lot of the content had to be complemented and investigated in literature. The interviews have been done through face-to-face dialogues and via e-mail dialogues. The result shows that everyone welcomes the simplification and believes it is important, since Swedish companies should have an even chance towards the rest of Europe when it comes to competition. Some of the aspects, such as the removal of the “ordinary” annual accounts, have been treated positively from the consultation bodies, but not from the auditors. The conclusion from this is that from the interested parties’ point of view, the ordinary annual accounts are not considered to be of great importance. The removal of the management report for smaller companies is perceived as unnecessary, since most of the content will be kept and placed in the notes. Since most of the smaller companies have more or less standardized management reports, will the change not result in a simplification, but perhaps instead make it even more difficult.

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och beslutsfattare på politisk nivå. Utgående från Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militära relationer studerar jag 1974 och 1996 års underrättelseutredningar för att genom en jämförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrån teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll. Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militära underrättelsetjänsten tjänar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrättelsetjänst och hur denna utvecklats. Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet råder en uttalad och tämligen oförändrad syn på att det är de funktionella fordringarna som styr den militära underrättelsetjänsten. Med en förändrad säkerhetspolitisk situation har den militära underrättelsetjänsten fått en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn på behov av kontroll och insyn i underrättelsetjänsten har ökat. Underrättelsetjänstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sägas ha minskat.

<p>Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”.</p><p>Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen. Samtidigt var det intressant och se hur revisorer ser på utredningen, då de ofta har en annan insynsvinkel. Syftet lyder därför som följer:</p><p><p><em>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisionsbolag och remissinstanser till SOU:n uppfattar förslaget om Enklare redovisning (SOU 2008:67).</em></p><p>Undersökningen är gjord utifrån en så kallad fenomenografisk metod, vilket innebär att det endast är remissinstansernas och revisorernas uppfattningar som har undersökts – inte hur det faktiskt är. En stor del av arbetetstiden har distribuerats till att läsa, tolka och förstå utredningen samtidigt som mycket av innehållet har fått kompletterats och undersökts i annan litteratur. Intervjuerna har gjorts via personliga möten samt internetbaserade dialoger i form av e-post.</p><p>Resultatet visar att alla välkomnar förenklingsarbetet och anser att det är viktigt, då svenska företag ska ha en jämförlig konkurrensmöjlighet gentemot europeiska företag. Vissa av aspekterna, såsom borttagandet av det vanliga årsbokslutet, har bemötts positivt av remissinstanserna, men inte från revisorerna. Slutsatsen av detta är att från ett bredare intressentperspektiv, spelar inte det vanliga årsbokslutet en avgörande roll. Borttagandet av förvaltningsberättelsen för mindre företag anses som onödigt då den mesta informationen ändå kommer att bibehållas i noterna. Då de flesta mindre företag har mer eller mindre standardiserade förvaltningsberättelser, innebär det ändå ingen förenkling, utan kanske till och med en försvåring.</p></p> / <p>During 2007, the Swedish government issued a group to be in charge of the simplification regarding simpler accounting as a part of the large simplification in Sweden. The goal is to lower the administrative costs that are regulated by law with 25 per cent until 2010. During 2008, one of the Swedish Government Official Reports regarding the simplification was presented named; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”.</p><p>Some of the suggested changes would result in that normative organs, and especially the Swedish Accounting Standard Board, should be given more responsibility through standardsetting. Since the proposal presents several changes that could affect companies, interested parties and auditors, the authors found it interesting to investigate the answers and comments from consultation bodies of the proposal. At the same time, it was interesting to investigate how the auditors perceive the proposal, since they often has another point of view. The purpose is therefore:</p><p><p><em>The purpose with this thesis is to investigate how auditing firms and consultation bodies to the Swedish Government Official Report perceive the proposal regarding simplified accounting. (SOU 2008:67)</em></p><p>The investigation is done from a phenomenographical method, which means that it is only the consultation bodies and the auditors’ perception that is investigated – not how the reality actually is. A large part of the working hours has been distributed to read, interpret and understand the investigation. At the same time, a lot of the content had to be complemented and investigated in literature. The interviews have been done through face-to-face dialogues and via e-mail dialogues.</p><p>The result shows that everyone welcomes the simplification and believes it is important, since Swedish companies should have an even chance towards the rest of Europe when it comes to competition. Some of the aspects, such as the removal of the “ordinary” annual accounts, have been treated positively from the consultation bodies, but not from the auditors. The conclusion from this is that from the interested parties’ point of view, the ordinary annual accounts are not considered to be of great importance. The removal of the management report for smaller companies is perceived as unnecessary, since most of the content will be kept and placed in the notes. Since most of the smaller companies have more or less standardized management reports, will the change not result in a simplification,</p><p>but perhaps instead make it even more difficult.</p></p>

Le Sou shen ji搜神記est l’œuvre la plus représentative et influente du genre zhiguai志怪, sa valeur historique et artistique est incomparable par rapport aux autres œuvres pareilles. Son auteur Gan Bao幹寶est un historien et lettré très réputé sous la Dynastie Dong Jin. Parmi ses nombreuses œuvres historiques et littéraires, c’est le Sou shen ji qui a connu le plus grand succès. Cette œuvre recueille autour de quatre cent soixante-quatre récits indépendants l’un de l’autre, et dont les sujets sont d’une variété considérable, reflétant dans une certaine mesure la mentalité et les croyances des Chinois de l’époque. Dans notre thèse nous avons fait des recherches sur cette œuvre dans une perspective sémiotique, employant la théorie sémiotique de Greimas. Dans la partie discursive, nous avons fait des analyses discursives et culturelles autour de la conception chinoise du shen et à partir de quatre catégories : les dieux dotés d’une fonction (shen神), les immortels (xian仙), les revenants (gui鬼), et les yaoguai妖怪, pour dessiner une image plus claire du « shen » pour les Chinois. Nous voyons que la conception du shen dans la culture chinoise, se trouvant au carrefour de la religion, de la politique, et de l’éthique, n’est pas un concept défini sur le plan théologique et transcendantale. Dans la partie narrative, nous nous concentrons sur les traits narratifs des récits fantastiques du Sou shen ji, en essayant en même temps, de construire un modèle narratif plus applicable à ces récits et à la description d’une relation intersubjective. / Sou shen ji is the most representative and influential work of the zhiguai genre, its historic and artistic value is unmatchable, compaired with other works of the same genre. The author, Gan Bao, is a very famous historian and scholar in Dong Jin dynasty. Among his numerous historical and literary works, it is Sou shen ji, who has had the biggest success. This work collects around four hundred and sixty-four stories independent one from each other, and the subjects are also very various, reflecting to some extent the mentality and the beliefs of the Chinese of the time. In this thesis, we have studied this work in a semiotic perspective, using the semiotic theory of Greimas. In the discursive part, we have done some analyses, from a discoursive and a cultural point of view, of the chinese conception of shen, from four categories : the gods who have a function (shen神), the immortals (xian仙), the ghosts (gui鬼), and the yaoguai妖怪, in order to draw a clearer picture of the conception of shen to the chinese. We can see that in the chinese culture, the conception of shen, located at the intersection of the religion, the politics, and the ethics, is not a concept defined in theological and transcendental termes. In the narrative part, we focus on the narrative features of the stories in Sou shen ji, and at the same time, we also try to build a narrative model which is more applicable to these stories and to the description of the intersubjective relationship.

Statens offentliga utredningar, så kallade SOU, är ett viktigt statligt redskap för att informera riksdag och regering om situationer som kräver deras uppmärksamhet. En utredning består, oftast, av en särskild utredare eller en kommitté, och ett sekretariat, för att underlätta utredarens arbete, samt en expertgrupp för att bidra med expertis genom att reagera på utredningen allt eftersom den skrivs. Denna struktur är väldigt anpasslig, fler eller färre personer kan vara tillsatta i vilken som helst av rollerna. Vilka som tillsätts var bestäms utifrån vilka Regeringskansliet och utredaren anser passar bäst. I dagsläget ligger fokus för de flesta utredningar på de juridiska aspekterna och lösningarnarelaterade till en fråga. Större delen av utredare, sekreterare och experter kommer från någon form av juridisk bakgrund och använder de metoder de är vana vid inom den disciplinen. Detta har resulterat i att visa perspektiv lämnas obrukade vilket i sin tur leder till att en död vinkel uppstår för regeringen. Det bästa sättet att eliminera denna vinkel är att vidga verksamhetens fokus bort från det rent juridiska och inkludera andra perspektiv. Etnografiska metoder används som oftast av antropologer då det ger en bättre insyn i enkultur och/eller en grupp. En av de stora styrkorna med statliga utredningar är att de ger den offentliga sektorn större möjlighet att förstå och hantera problem. Att kombinera den redan befintliga djupdykningskapaciteten med etnografins vidare möjligheter för insyn i gruppdynamiker och kulturella resonemang skulle därför vara till stor nytta för statliga utredningar i Sverige. Som det ser ut i dag så behöver statliga utredningar förhålla sig till landets invånare utefter den särskilda utredarens egen förmåga. Ofta står denna utredare utan direkt erfarenhet av metoder som är anpassade till detta. Att introducera antropologer och etnografi i statens offentliga utredningar skulle åtgärda detta på en gång och ge regeringen bättre verktyg för att agera i relation till sin befolkning. Etnografi är för undersökning vad glasögon är för mig, jag kan fortfarande se utan dem, men med dem blir allt mycket tydligare. / ”Statens offentliga utredningar” (directly translated as “the state’s public investigations”.), are an important government tool to inform the Riksdag and the government about situations that require their attention. An investigation usually consists of a special investigator or committee, and a secretariat, to facilitate the investigator’s work, and an expert group to contribute expertise by responding to the investigation as it is written. This structure is very customizable, more or fewer people can be added in any of the roles. Which ones are added to each is determined on the basis of which the Government Offices and the investigator consider best. At present, most investigations focus on the legal aspects and solutions related to a question. The majority of investigators, secretaries and experts come from some form of legal background and use the methods they are used to in that discipline. This has resulted in some perspectives being left unused, which in turn leads to a dead angle for the government. The best way to eliminate this angle is to widen the focus of the business away from the purely legal and include other perspectives. Ethnographic methods are most often used by anthropologists as they provide a better insight into a culture and / or a group. One of the major strengths of government investigations is that they give the public sector greater opportunity to understand and manage problems. Combining the already existing deep-diving capacity with the wider opportunities of ethnography for insight into group dynamics and cultural reasoning would therefore be of great benefit to government investigations in Sweden. As it seems today, state investigations need to relate to the country’s residents along the particular investigator’s own ability. Often, this investigator stands without direct experience of methods that are adapted to this. Introducing anthropologists and ethnography in the state’s public investigations would remedy this at once and give the government better tools to act in relation to its population. Ethnography is for examining what glasses are to me, I can still see without them, but with them everything becomes much clearer.