<p>Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande.</p><p>Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy. Policyn får här representeras av fem statliga utredningar vilka behandlar flyktingskap och anhöriginvandring.</p><p>Vad som framträtt genom analysen är att det finns tendenser till både heteronormativa och patriarkala strukturer inom migrationspolicyn. Idag finns emellertid en större förståelse för könsrollsfrågor och det finns en vilja och strävan efter att använda ett köns- och sexualitetsneutralt språk. Begreppet partnerskap förekommer allt mer frekvent vilket tolkas som att partnerskapet som institution införlivats i den allmänna samhällsnormen om tvåsamhet. Däremot är det endast den homosexuella mannen som synliggörs. Kvinnors sexualitet i allmänhet och homosexuella kvinnors sexualitet i synnerhet, osynliggörs i diskurserna.</p> / <p> </p><p>The Swedish migration authority has been criticized for not having enough knowledge on issues concerning gay, lesbian, bisexual, transgender and intersex people since visas has been declined even if the person fulfil the conditions. Couples of the same sex have not been processed as a couple. People with the "wrong" sexual orientation have had their asylums applications declined if sexual identity was the reason for persecution until 2005, when sexuality was accepted as reason for refugee status. These types of actions have been criticized for discrimination caused by heteronormative discourses.</p><p>Queer feministic theory is sceptical to societal norms and their influence on how people are being treated. Heteronormative discourses in Swedish migration policy will be visible and analysed with the queer feministic theory. The policy will be represented by five public investigations dealing with refugees and family reunification.</p><p>The results from the analysis show tendencies to both heteronormative and patriarchal structures in the migration policy. Today the consciousness of gender issues is present which results in a will to use gender and sexuality neutral language. The term registered partners is more frequently used which can be seen as the institution of partnership has been included in the norm. The gay man is only part who has been accepted. The female sexuality has in general been ignored in the discourses and even more the sexuality of the homosexual woman.</p>

<p>This thesis discusses the subject of men’s violence towards women present day Sweden. My primary information consists of a national report, including men’s violence against women. The purpose of this thesis is to examine how men’s violence towards women is argued in the above named national report. As method I have used discourse analysis and social constructionism. An essential conclusion of this thesis is, according to the national report, that both beaten women and perpetrators are offered different treatment and help from the police and judiciary. Further results that can be mentioned concern, firstly the fact that “experts” are given legitimacy to formulate and define the problem men’s violence towards women. Secondly, it is intricate to estimate some progresses, considering men’s violence towards women, on the grounds of two aspects. We can’t, for a certainty, know if some eventual progresses depends on different social actors work with these questions, or the fact that different kind of studies use disparate methods.</p>

<p>Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter i betänkandet SOU</p><p>2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. Tillträde ska inte förväxlas med reellt inflytande</p><p>men är en förutsättning för att organisationer ska kunna påverka politiskt beslutsfattande. De</p><p>berörda intresseorganisationernas tillträde studeras i betänkandets fem närvaroformer. Som</p><p>teoretisk utgångspunkt används pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras på den</p><p>empiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvägagångsättet innebär att</p><p>utredningens processer spåras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys och</p><p>motivanalys. Som grund för textanalysen och motivanalysen ligger dels det officiella</p><p>regelverket som reglerar intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter och dels intervjuer</p><p>som är genomförda med företrädare för utredningen och representanter för utvalda</p><p>organisationer. Uppsatsen placeras i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning</p><p>om intresseorganisationers tillträdesmöjligheter i det svenska styrelseskicket. Resultatet visar</p><p>att ingen av teorierna/idealen enskilt förklarar intresseorganisationernas möjligheter till</p><p>tillträde avseende Rovdjuren och deras förvaltning. Teorierna/idealen hjälper till att förklara</p><p>organisationernas tillträde i de respektive närvaroformerna. Sammantaget erhåller dock det</p><p>korporativa idealet främst stöd.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning. Uppsatsen slutsats är att förståelsen för intersektionalitet bland berörda aktörer är väldigt låg och att en sammanslagning av ombudsmännen i dagsläget därmed inte skulle uppfylla det intersektionella syftet flera aktörer verkar förespråka.</p>

This thesis discusses the subject of men’s violence towards women present day Sweden. My primary information consists of a national report, including men’s violence against women. The purpose of this thesis is to examine how men’s violence towards women is argued in the above named national report. As method I have used discourse analysis and social constructionism. An essential conclusion of this thesis is, according to the national report, that both beaten women and perpetrators are offered different treatment and help from the police and judiciary. Further results that can be mentioned concern, firstly the fact that “experts” are given legitimacy to formulate and define the problem men’s violence towards women. Secondly, it is intricate to estimate some progresses, considering men’s violence towards women, on the grounds of two aspects. We can’t, for a certainty, know if some eventual progresses depends on different social actors work with these questions, or the fact that different kind of studies use disparate methods.

Uppsatsen undersöker intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter i betänkandet SOU 2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning. Tillträde ska inte förväxlas med reellt inflytande men är en förutsättning för att organisationer ska kunna påverka politiskt beslutsfattande. De berörda intresseorganisationernas tillträde studeras i betänkandets fem närvaroformer. Som teoretisk utgångspunkt används pluralistisk och korporativ teori vilka appliceras på den empiriska undersökningen som idealtyper. Det metodologiska tillvägagångsättet innebär att utredningens processer spåras vilka sedan analyseras genom en kvalitativ textanalys och motivanalys. Som grund för textanalysen och motivanalysen ligger dels det officiella regelverket som reglerar intresseorganisationernas tillträdesmöjligheter och dels intervjuer som är genomförda med företrädare för utredningen och representanter för utvalda organisationer. Uppsatsen placeras i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning om intresseorganisationers tillträdesmöjligheter i det svenska styrelseskicket. Resultatet visar att ingen av teorierna/idealen enskilt förklarar intresseorganisationernas möjligheter till tillträde avseende Rovdjuren och deras förvaltning. Teorierna/idealen hjälper till att förklara organisationernas tillträde i de respektive närvaroformerna. Sammantaget erhåller dock det korporativa idealet främst stöd.

Den sydsvenska regionbildningen är en förening som tillsammans står bakom en avsiktsförklaring för att slå samman Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne till en region med eget utvecklingsansvar. Förslag på att Sverige borde införa regioner med eget utvecklingsansvar lade den statliga utredningen, kallad Ansvarskommittén, fram efter att utförligt undersökt hur Sveriges samhällsorganisation kan förbättras. Efter Ansvarskommittén lade fram sitt förslag diskuterades det kring regionbildningar runt om i Sverige, men dessa diskussioner har en efter en lagts ner, förutom den sydsvenska regionbildningen och denna uppsats vill försöka ta reda på varför. Syftet med denna uppsats utgår ifrån att ta reda på om argumentationen för att bilda region som presenteras i Ansvarskommitténs utredning är drivkraften bakom den sydsvenska regionbildningen. För att ha underlag för att besvara detta syfte utgick jag från följande frågeställning Vilka huvudargument lade Ansvarskommittén i sin utredning fram för regionalisering i Sverige?, Vilka likheter och skillnader finns det i huvudargumenten för regionalisering från Ansvarskommittén i förhållande till den sydsvenska regionbildningens sätt att resonera kring en regionalisering? och Mot bakgrund av forskningslitteratur om regionalism, nyregionalism och regionalisering, i vilken utsträckning kan dessa begrepp kopplas samman med Ansvarskommitténs utredning? För att besvara syftet utgick jag från Ansvarskommitténs utredningsdokument och dokument från den sydsvenska regionbildningen. Genom kvalitativ textanalys i form av idéanalys och argumentationsanalys kom jag fram till att det verkar som att den sydsvenska regionbildningen har sin drivkraft i Ansvarskommitténs argumentation.

Den 12 juni 2014 lämnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebär att svenska bolags tidigare års underskott ska reduceras till hälften. Framställningens syfte är att utreda huruvida denna reducering står i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet. Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare års underskott från en näringsverksamhet dras av. I 2 kap. 10 § stycke 2 RF framgår att skatt inte får tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten, det s.k. retroaktivitetsförbudet. Förbudet avser formell men inte materiell retroaktivitet, vilket får till följd att skattelagar som får retroaktiva effekter inte per se är förbjudna. I det av FSK lämnade lagförslaget föreslås en rad ändringar inom bolagsskattesystemet, bl.a. att nuvarande ränteavdragsregler avskaffas och ersätts med ett finansieringsavdrag. I syfte att finansiera reformen föreslås bl.a. en halvering av bolagens sparade underskott. Författaren har bedömt att den del av förslaget som berör reduceringen av tidigare års underskott är särskilt intressant ur rättssäkerhetssynpunkt. Retroaktivitetsförbudet är avsett att förhindra formell retroaktivitet, varför det är osäkert huruvida finansieringsförslaget de facto strider mot det. Ett argument mot grundlagsstridighet är att underskottsavdraget är uppdelat i två steg, varför förslaget inte träffar tidigare inträffade omständigheter, dvs. tidigare års kostnader, utan istället framtida omständigheter, dvs. senare begärda underskottsavdrag. Författarens bedömning är att förslaget får materiella retroaktiva effekter. Vidare visas emellertid att någon formell retroaktivitet inte synes föreligga, varför förslaget inte anses strida mot retroaktivitetsförbudet. Det kan dock ifrågasättas ur rättssäkerhetssynpunkt om förslaget bör ligga till grund för lagstiftning då det kan anses strida mot kravet på förutsebarhet. / On June 12, 2014, the Corporate Tax Committee (Sw. FSK) submits a bill, proposing that Swedish companies’ deficits from previous years shall be reduced by 50 per cent. The purpose of this thesis is to investigate whether this reduction is in conflict with the prohibition of retroactive tax legislation (Sw. retroaktivitetsförbudet). The main principle in 40:2 IL (the Swedish Income tax Act) states that previous year’s losses shall be deducted. The Swedish constitution, 2:10 RF, prohibits formal, but not substantial, retroactive tax legislation. Legislation resulting in retroactive effects is thus not per se prohibited. The FSK proposed a number of changes in the corporate tax system, including the abolishment of the current interest deduction rules and the introduction of a general financial deduction. In order to finance the reform, the FSK proposes a 50 per cent reduction of previous years’ saved deficits. From a rule of law-perspective, the author finds the proposal regarding its financing and particularly the reduction of previous years' deficits interesting. Since the prohibition is intended exclusively to prevent formal retroactivity, it is uncertain whether the funding proposal actually is in conflict with it. An argument for the proposal to not be in conflict with the prohibiton, is that the loss carryforward is divided into two stages. Hence, the proposal is not applicable on previously occurred circumstances, i.e. costs, but rather future circumstances, i.e. requested deductions of carryforwards. The author's assessment is that the proposal will have material retroactive effects. However, it is found that no formal retroactivity is at hand, why the proposal is not in conflict with the retroactivity prohibition. However, it can be questioned from a rule of law-perspective whether the proposal should be put forward for legislation, due to its inconsistency with the requirement of foreseeability.

Uppsatsens syfte är att granska den svenska politiska diskussionen om internationell adoption. Utifrån fyra kritiska perspektiv som är centrala i surrogatmödraskapsdebatten argumenteras för att dessa även går att applicera på diskussionen om adoption. Dessa perspektiv är uppdelade i det ekonomiska perspektivet, det kritiskt postkoloniala perspektivet, det feministiska perspektivet och korruptionsperspektivet. För att undersöka hur de fyra kritiska perspektiven används, om det finns en frånvaro av de kritiska perspektiven, vilka lösningar som presenteras i de fall de används samt om det förekommer andra kritiska perspektiv, analyseras den politiska diskussionen om adoption med hjälp av den textanalytiska metoden “problem-orsak-lösning”. Materialet som granskas innefattar 19 protokoll från kammardebatten om adoption mellan år 2000 och år 2018 samt en statlig offentlig utredning om adoption från 2003. Undersökningen visar att det finns en frånvaro av ett feministiskt perspektiv och ett korruptionsperspektiv i den politiska diskussionen om adoption. Det postkoloniala perspektivet förekommer i låg utsträckning i SOU-rapporten och inte alls i kammarprotokollen. Det ekonomiska perspektivet förekommer både i SOU-rapporten och i kammarprotokollen men även detta som en marginell del av diskussionen. Utöver dessa perspektiv förekommer också ett kritiskt psykologiskt perspektiv. Inget av perspektiven används dock för att ifrågasätta adoption som en i grunden positiv praktik till skillnad från i debatten om surrogatmödraskap. Lösningarna som presenteras i förhållande till de kritiska perspektiv som används kretsar kring bättre forskningsunderlag och förändringar i den ekonomiska lagstiftningen om adoption. / The purpose of this study is to critically analyse the Swedish political discussion on international adoption. Using four critical perspectives that are commonly used in the debate on surrogacy, the study argues that these perspectives are applicable to the discussion on adoption. These perspectives are named the economic perspective, the critical postcolonial perspective, the feminist perspective and the corruption perspective. To research how these four perspectives are being used, if there is an absence of the perspectives, what solutions are proposed in the case where they are being used as well as if there are other critical perspectives being used, the political discussion on adoption is analysed using a form of discourse analysis called “Problem-cause-solution”. The material in the study consists of 19 parliament debates on adoption from the period of 2000 to 2018 and a public enquiry on adoption from 2003.   The study shows that there is an absence of a feminist perspective and a corruption perspective in the political discussion on adoption. The postcolonial perspective appears to a low extent in the public inquiry and doesn’t occur at all in the parliament debates. The economic perspective occurs in the public enquiry as well as in the parliament debates but as a marginal part of the discussion. In addition to these perspectives, a critical psychological perspective occurs. Though none of the perspectives are used to question adoption as a fundamentally positive practice as opposed to in the debate on surrogacy. The solutions that are proposed, in connection to the critical perspectives that occur, revolve around more extensive research on adoption and changes to the economic legislation on adoption.

Made available in DSpace on 2016-08-29T15:08:48Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_5009_Dissertação - Kelly Christine Lisboa.pdf: 3101684 bytes, checksum: 44ee0c8addd8729c5c1d77581c558df4 (MD5) Previous issue date: 2011-06-28 / Este trabalho é um estudo exploratório do gênero perfis do Orkut. A análise de dados se dá mais precisamente na seção Sobre + nome do usuário (anterior Quem sou eu), do site de relacionamento. A finalidade da pesquisa foi analisar como as informações linguísticas construídas pelos usuários dessa rede social de relacionamentos permitem uma construção de face de acordo com um comportamento social predominante ou de acordo com a necessidade de autovalorização ou até de uma autopromoção social e/ou possibilidade de inclusão. O trabalho está dividido em cinco capítulos, considerações finais e referências bibliográficas; um dos capítulos descreve perfil como gênero e Orkut como suporte. A seleção do corpus foi feita na página de pesquisa do próprio site e o critério de busca foi direcionado, optamos por usuários que usam a expressão Quem sou ou sou para compor-se nesse meio textual. Foram analisados 20 perfis selecionados de 100 divididos em três grandes categorias: Perfis construídos por intertextualidade, perfis construídos por sequenciação adjetiva e perfis construídos por linguagem na função emotiva. Com base nas mudanças que os sites de relacionamento passam todos os dias, estabelecemos critérios de análises que contemplassem a composição linguística como maneira de construir uma imagem positiva diante de um público virtual. No trabalho também há uma curta explicação do que venha a ser esse público virtual, de acordo com Pierre Levy. Devido a esses perfis serem efêmeros e as informações dadas poderem sofrer constantes atualizações, buscou-se usar ferramentas computacionais, como o printscreen, de modo a preservar as informações contidas na ocasião da pesquisa. A amostra nos permitiu constatar o uso de várias estratégias de construção de imagem positiva que atuam em um contínuo, ora de preservar a face positiva; ora de preservar a face negativa. Essa investigação insere-se no quadro teórico da Teoria da Polidez da Pragmática e se vale das pesquisas de Goffman (1980, 1996), Lakoff (1975), Leech (1983) e Brown e Levinson (1987), além de autores como Marcuschi a fim de escudar as análises pretendidas. Palavras-chave: Orkut, seção Quem sou eu (About + nome do usuário), construção de imagem positiva.