No description available.

The Swedish television game show series På spåret has aired since 1987. Participation in På spåret has been connected to prestige and status, where a display of knowledge is seen as admirable, but unsuccessful performances are stigmatized. This is a possible result of the television show’s representations of cultural capital. The aim of this study is to examine how cultural capital is represented in På spåret, and how these representations have changed over time. The study is grounded in Pierre Bourdieu’s concept of embodied, objectified, and institutionalized cultural capital. Furthermore, Stuart Hall and Roland Barthes are used to explain representations in media and their meaning. A multimodal critical discourse analysis was used on three episodes from three seasons: 1987, 2004/2005 and 2022/2023. The analysis concerned linguistic aspects, where connotations, modality and authority were analyzed, as well as visual aspects, where objects and settings were examined through the lens of denotation and connotation. It was found that both linguistic and visual aspects mattered in the representation of cultural capital. The linguistic aspects mostly concerned words with connotations to formal situations or knowledge, and expressions of authority through knowledge, while the visual aspects included pictures of architecture and art or objects such as books and clothing. Some representations changed over time, primarily the studio and the tonality, as well as the distance between audience and participants which increased throughout the seasons. The study provides a new perspective on cultural capital in television and shows how television affects power relations and symbolic violence.

The present essay concerns the Levinasian understanding of responsibility in relation to the two spheres that Levinas introduces in his second major work Otherwise than Being or Beyond Essence, namely the Saying and the Said. The essay investigates some of the different meanings that the concept responsibility takes on in regard to these two spheres, and thus also in regard to the separation between the ethical and the political that is apparent in the book. Is it possible to find a politically uttered responsibility in Levinas Otherwise than Being or Beyond Essence? The essay wants to emphasize the continuous transition between the ethical or the Saying and the political or the Said, and vice versa, with the purpose of showing how the two spheres may be conceived simultaneously. By posing the relationship between the two as a reciprocal rather than a oppositional one, the essay aims to suggest that an understanding of responsibility at once must be ethical and political. In order to show this, the essay analyses responsibility as communication, sensibility and exposure. Thereafter, it turns to Judith Butler's Giving an Account of Oneself to offer an ethical/political reading of responsibility as the subjectivity of the subject. Levinas' concepts of the Trace, the Third Party and the question of Justice is discussed, using Jacques Derrida's Adieu to Emmanuel Levinas, Bettina Bergo's Levinas Between the Ethical and the Political, and Howard Caygill's Levinas and the Political. The essay poses the question of how we are to discuss responsibility if its original, ethical meaning is undone at the very moment that we try to grasp it.  Therefore what Levinas calls the philosophical reduction of the Said is taken in consideration.

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplägg baserat på flipped classroom påverkar resultatet i en matematikklass på det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhåller sig till ett sådant undervisningsupplägg. Klassen undervisades av samma lärare, men med olika undervisningsupplägg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgångar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c där eleverna före lektionstillfället tog del av en videogenomgång, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillägget att man i klassrummet använde sig av undervisnings­verktyget peer instruction. En enkät gjordes angående elevernas attityder till de olika undervisningsuppläggen. Vidare gjordes en jämförelse av klassens resultat på de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt. Enkätsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansåg att de lärde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning än med traditionell undervisning. Detta gäller elever på alla betygs­nivåer; elever med såväl som utan tillgång till matematik­hjälp hemma; pojkar såväl flickor. Elevernas inställning till peer instruction var mera splittrad. Jämförelsen av resultat på de nationella proven visar en tydlig nedgång i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgången skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs. då undervisning baserad på flipped classroom infördes. Denna nedgång skulle givetvis kunna ha andra orsaker än att flipped classroom införts i undervisningen. Slutsatsen att flipped classroom, såsom det implementerats i klassen, inte tycks ha någon positiv inverkan på elevernas akademiska resultat tycks dock motiverad. / A flipped classroom based teaching structure in a natural science programme class at a higher secondary school has been studied in terms of influence on academic results and pupil attitudes. The class of was taught in mathematics by the same teacher using different teaching structures in three different mathematics courses: In Ma 1c, the teaching followed a traditional structure with classroom based lectures; in Ma 2c, the teaching structure was flipped, in that the pupils watched lecture podcasts prior to the lesson in order to make more time available for problem solving in class; Ma 3c also had a flipped structure, with the addition of peer instruction exercises in the classroom. A survey was performed relating to the pupils’ attitudes to the different teaching structures. Furthermore, the results of the class at the national tests in mathematics were compared a control group consisting of pupils who had been traditionally taught, as well as control groups derived from national statistics. The survey revealed that the pupils were very positive to flipped classroom teaching. The comparison of the results on national tests revealed that the academic results of the class declined between Ma 1c and Ma 3c, with the largest part of the decline occurring between Ma 1c and Ma 2c, i.e. when flipped classroom was introduced. At least part of this decline could possibly be ascribed to other factors than the change of teaching structure. However, the conclusion that flipped classroom as implemented in the class at study does not have a positive influence on the academic results of the pupils seems motivated.

I denna uppsats tittar jag närmare på webb-tv och hur användningen av detta medium har utvecklats under de senaste åren. Jag har valt att studera SVT Play eftersom de är störst och att SVT var först av de stora tv-kanalerna i Sverige med en play-tjänst. Med hjälp av Jay David Bolters och Richard Grusins teser kring remediering, Marshall McLuhans filosofiska grunder kring medier, kopplar jag ihop dagens användning av webben som ett tv-medium tillsammans med Pelle Snickars teorier som ger en nutida svensk kontext. Huvuddelen av uppsatsen består av en analys av webb-tv-statistik från 2011 fram till och med första kvartalet 2016. Majoriteten av statistiken kommer från MMS som ansvarar för tv- och webb-tv-mätningar i Sverige. Uppsatsens statistikgenomgång görs utifrån ett helårsperspektiv, månadsperspektiv och ett programspecifikt perspektiv. Programmet jag valt är På spåret och hur webb-tv- publiken till detta program förändrats sedan 2011. Här gör jag även en jämförelse med linjär-tv-tittandet för att se om respektive medium påverkar det andra. På spåret har under de senaste fem säsongerna haft en stabil tv-publik via linjär-tv, med ett tittarsnitt på omkring 2,5 miljoner per avsnitt. Webb-tv-tittandet har däremot ökat kraftigt från och med 2013, vilket samtidigt visar att det är ett medium som kommer att fortsätta växa under de närmsta åren.

The intent of this bachelor thesis is to specify the reasons why the young adult audience consumes the Swedish television quiz programs Alla mot alla and På spåret, which needs the programs might fulfill and the difference between the two programs. The study also reflects on the difference between similar quiz programs on commercial vs. public service television. To accomplish any results this study has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are in the age of 20 to 30 years and they all have consumed each show on a regular basis before the interviews have taken place. The young adult audience strives to obtain information, knowledge and entertainment from both of the two programs, but notices distinct differences in the use of language, humor and facts. The study also shows that the quiz programs fulfills the cognitive and emotional needs, but in different ways. The study relates to the uses and gratification theory and the genre theory. / Denna studie har analyserat hur den unga vuxna publiken ser på de svenska frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla, som verkar under Sveriges Television respektive Kanal 5. För att ta reda på det har sex kvalitativa forskningsintervjuer genomförts, där respondenterna i fråga är i 20 till 30 års ålder. Respondenterna har tittat på respektive frågesportprogram på regelbunden basis innan intervjuerna ägt rum. Syftet med studien har varit att reda ut varför den unga vuxna publiken tar del av frågesportprogrammen, vilka behov programmen uppfyller, vilka skillnader den unga vuxna publiken upplever samt hur de ser på public service kontra kommersiell tv. Det med dessa program som utgångspunkt. Studien har förhållit sig till uses and gratifications-teorin samt genreteorin. Det som studien kan visa är att den unga vuxna publiken kollar på frågesportprogrammen för att ta del av information, underhållning och kunskap. Studien visar också att frågesportprogrammen uppfyller de emotionella och kognitiva behoven, men på varierande sätt. Den unga vuxna publiken observerar ett flertal skillnader programmen emellan. Den största skillnaden är programmens genredefinition, då svaren tyder på att Alla mot alla anses vara en game show, medan På spåret anses vara en quiz show. Studien kan också konstatera att den unga vuxna publiken upplever tydliga skillnader, exempelvis språkbruk och jargong, mellan program som verkar under public service och kommersiella bolag.