Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser och erfarenheter kring stress på nationella idrottsgymnasium (NIU). Följande frågeställningar är till grund för undersökningen: (1) Hur upplever elever på idrottsgymnasium stress? (2) Vilken typ av stress upplever elever på idrottsgymnasium? (3) Hur påverkas elever på idrottsgymnasium av stress? (4) Vilka strategier använder elever på idrottsgymnasium för att hantera sin stress? Studien använder sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, och analysen genomfördes med hjälp av Arnold och Fletchers klassificeringar av organisatoriska stressorer för sportutövare. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nuvarande och nyligen examinerade gymnasieelever på nationella idrottsgymnasium. Resultatet visade på att en positiv tränar-spelar-relation är avgörande för att minska stressen hos elever på idrottsgymnasium. Elever som har en bra relation med sin NIU-tränare upplever lägrestressnivåer. Stress relaterad till prestation både i skolan och inom idrotten är vanligt förekommande. Dessutom upplever elever stress på grund av suboptimala scheman och logistik på skolan, med brist på tid mellan NIU-lektioner och övriga ämnen. Sammanfattningsvis visar studien att vissa elever på idrottsgymnasium upplever stress i form av psykisk ohälsa, somatisk stress och kognitiv stress. En låg tillit till tränare och skolpersonal för att prata om stressrelaterade ämnen kan leda till stress och stigma bland eleverna. Brist påtid för skolarbeten och övergångar mellan lektioner förstärker stressen. Stressen kan också påverka eleverna genom att utmana deras resurser och påverka kroppen utan fysiologiska orsaker. Vissa elever använder planering som en stresshanteringsstrategi, medan andra önskar att skolan inkluderar stresshantering och planering i utbildningen. / The purpose of the study is to examine students' experiences and perceptions of stress atnational sports high schools. The following research questions form the basis of the investigation: (1) How do students at sports high schools experience stress? (2) What type of stress do students at sports high schools experience? (3) How are students at sports high schools affected by stress? (4) What strategies do students at sports high schools use to manage their stress? The study employs a qualitative approach with a deductive perspective, and the analysis was conducted using Arnold and Fletchers classification of organizational stressors for athletes. Semi-structured interviews were conducted with current and recently graduated high school students at national sports high schools. Results indicate that a positive coach-player relationship is crucial for reducing stress among students at sportshigh schools. Students who have a good relationship with their NIU coach experience lower stress levels. Stress related to performance both in school and in sports is common. Additionally, students experience stress due to suboptimal schedules and logistics at school, with a lack of time between NIU classes and other subjects. In summary, the study reveals that some students at sports high schools experience stress in the form of mental health issues, somatic stress, and cognitive stress. Low trust in coaches and school staff to discuss stress-related topics can lead to stigma and increased stress amongstudents. Time constraints for schoolwork and transitions between lessons exacerbate stress. Stress can also affect students by challenging their resources and impacting the body without physiological causes. Some students use planning as a stress management strategy, while others wish for the school to incorporate stress management and planning into the curriculum. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Detta arbete letar efter vilka faktorer som får elever att söka sig till samt slutföra sinNationella Idrottsutbildningar (Niu) inom sin valda idrott. Detta kan sedan användas inomföreningar för att få spelare att stanna kvar inom både föreningen och i vissa fall idrotten. Idenna differentiella studie användes en tvärsnittsdesign och data samlades in genom en enkätsom eleverna fick fylla i. De som deltog i enkäten var 56 elever i åldrarna 16-19 år (årskurs1-3 i gymnasiet), både kvinnor och män, eleverna spelade antingen handboll eller innebandy.Data analyserades med oberoende T-test och deskriptiv statistik. T-tester visade på att detfanns en statistiskt signifikant skillnad mellan årskurserna i hur viktig gemenskapen tillträningsgruppen är. Där skattade årskurs 3 högre än årskurs 1. T-test visade ocksåsignifikanta skillnader mellan könen i två variabler. Variablerna tränarnas inflytande ochvikten av att få utöva sin idrott på skoltid och huruvida dessa påverkade deras vilja att sökasig till Niu. För kvinnor verkade tränaren spela större roll och för män så var det viktigare attfå utöva sin idrott på skoltid.Saker som kan missas av denna studie samt potentiella problem är storleken på grupperna.Storleken på grupperna är inte så stor, de flesta har liknande bakgrund så väl som att det ärskolelever som svarat på enkäterna i slutet av en lektion vilket kan leda till att svaren inte ärde mest genomtänkta så väl som lika varandra.För framtida forskning, att kombinera enkäter med intervjuer kan ge både bättre resultat såväl som en djupare insyn i vad samt hur det kommer sig vad eleverna anser vara viktigt fördem att välja Niu och slutföra sin utbildning.Nyckelord: elitidrottsgymnasium, studieavbrott, Niu, handboll, innebandy. / This work seeks to find factors leading to students applying for as well as finishing theirNational sports education (Niu) in their chosen sport. This can later be used within clubs tokeep players within the club or in some cases the sport. In this differential study a crosssectional design was used and data collected through a survey filled in by the students. The56 participants were between the ages of 16-19 years old (year 1-3 in the gymnasium), bothwomen and men, the students played either handball or floorball.The data was analyzed by using independent T-tests and descriptive statistics. The T-testsshowed there was a significant difference between the groups year 1 and year 3 in howimportant the connection to the group is. Where year 3 ranked higher than year 1. The T-testalso showed significant differences between the genders in two variables. The variablesImportance of coach and Importance of practicing their chosen sport during school hours,which impact these had on their will to go to Niu. For women the coach seemed to have ahigher importance and for men getting to practice their chosen sport during school hours wasof a higher importance.A limitation with this study is the sample size of the groups. The sample size is not that large,most are from a similar background as well as it being school students answering the surveysat the end of a class which could lead to the answers not being the most thought-out answersas well similar to each other.4For future research, combining survey answers with interviews might yield better results anda deeper understanding to what as well as how come the students find as important factors fortheir choice to go to Niu and complete their education.Keywords: sport high school, interrupted studies, Niu, handball, floorball.