In this thesis, the phenomenon of personal homepages on the Internet is explored. While the general purpose of the study is to provide a description of the personal homepage and its use, the more specific aim is to characterise it as a product of literacy. Theoretically, the homepage is viewed as a multimodal text product situated within two layers of context: the context of situation, where homepage use can be described in terms of literacy practices and textual norms, and the context of culture, where the conceptual dichotomy between new and old visual literacy can be seen to constitute the overall frame for the investigation. The main material consists of 26 personal homepages assembled in 1998. The owners of these pages form the major part of an informant group involved throughout the study. The methods combine text analysis on different levels with online field work and experimental interviews. As one result of these analyses, a typology of homepage sections is established and each page category is given a description which reveals what may be called a prototypic structure. Based on the established page categories, the homepage as a format is characterised as a heterogeneous collection of pages with different textual structures and different functions. Another result is a set of literacy practices, generalised on the basis of the informants’ utterances about activities around the homepages. Of these judging and being judged, promoting the page and socialising with friends are practices that are especially dependent on writing, whereas practices such as looking for inspiration and making plans and producing, where the page is more in focus, are more genuinely multimodal. A third kind of results emanates from the text analyses. The semiotic components, i.e. the visual elements, of different page types are identified and analysed, different principles of textual relations between visual elements are explored and the cohesion of a genuinely multimodal page is described. By means of this analysis, certain specialised uses of the two different modalities, language and the non-linguistic visual resource, can be pointed out. In sum, the personal homepage is characterised as highly heterogeneous, relating to both traditional language-based literacy and a less established multimodal text culture.

Abstract Denna uppsats handlar om elevers uppfattningar om fult språk år 2008. Syftet med uppsatsen är att blivande svensklärare ska tillägna sig en föreberedelse för den kommande lärarrollen, och få en medvetenhet om vilket språkbruk eleverna har. Sjuttio elever har svarat på enkätfrågor som handlar om vad de anser vara fult språk, om de använder fult språk och vilka platser de anser att de inte får använda fult språk. Elevernas svar har sammanställs och mönster har framkommit. Resultatet visar att majoriteten av eleverna använder någon form av fula ord. Ordet hora är det mest nämna fula ordet och när de själva svär använder oftast orden fan, jävlar och helvete. Det mest förekommande svaret hos eleverna är att alla svär någon gång, att platsen där man inte får svära är kyrkan och att man lär sig fula ord av äldre vänner.

No description available.

Tillsammans med Ásta Svavarsdóttir. - Isländsk språkhistoria; lånord; ordhistoria; lexikografi, 1400-tal till 2000-tal.

Lässtunden är något som författaren till denna uppsats, ser som en självklarhet i förskolan, men finns det en tanke bakom lässtunden och har lässtunden och pedagogernas syn på den förändrats genom åren? Är lässtunden något planerat eller spontant? Detta är något som vi vill undersöka då vi mött så många olika svar på denna fråga under vår utbildning. Vi valde att intervjua fem pedagoger om hur de ser på lässtunden idag och när de började sitt yrkesverksamma liv. Samt om de har ett syfte bakom lässtunden. Resultatet visar att de flestahar en tanke bakom lässtunden men att det oftast sker vid spontana tillfällen. Vilket är en bra förutsättning för en bra lässtund då man ska ta tillvara på barnets intresse för att kunna fånga upp denne. Informanterna anser att deras syn på lässtunden och sitt sätt att jobba med den har förändrats under utbildningens gång och blivit mer pedagogisk på det sätt att det finns en tanke bakom en lässtund och att det inte bara är ett ”lugnande” och ”samlande” tillfälle. Resultatet visade även att lässtunden finns i den dagliga verksamheten, men att den kan se annorlunda ut ifrån förskola till förskola. En del har planerad lässtund andra mer spontant. / <p>Material till denna uppsatts har insamlats tillsammans med Josefin Collin. Dock är redovisnings material och analys min egen då vi valt att dela på uppsatsen på grund av ändrade förhållanden.</p>

Bakgrund: Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera på, det är genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lärande. I en samspelande atmosfär är vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, även vuxnas närvaro i barns livsvärldar och en avspändhet inför överträdelse av gränser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ”De tre bockarna Bruse” i en småbarnsverksamhet på förskolan. Syfte: Syftet med min studie är att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaföreställning, kan tillföra barns interaktion med hjälp av multimodala verktyg i förskolan. Samt vilken betydelse har pedagogernas skicklighet med avseende på att interagera och gestalta för betydelse för barnens gestaltande förmågor. Metod: I min studie har jag använt mig av en kvalitativ metod, i form av observationer och filminspelning, för att kunna besvara mitt syfte och frågeställningar. Undersökningen har gjorts i en grupp med barn 1-3 år på förskolan. Resultat: De barn som undersökningen innefattar har ännu inte ett fullgott verbalt språk, de använder sig mycket av kroppen för att samtala och samspela. Jag kan se att genom att dramatisera sagan väcks många känslor hos barnen, både glädje och sorg som de visar med hela kroppen. Den sociokulturella teorin stämmer i flera avseenden då jag iakttar barn med olika kompetenser och förmågor som samspelar och lär av varandra. Jag observerar också barn som inte inspireras av dramaföreställningen och vad de gör istället. Den vuxnes förmåga att interagera och gestalta iakttar jag har en stor betydelse för barnens förmåga att interagera och gestalta.

Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur elever med svenska som andra språk, beskriver sina erfarenheter av att vara tvåspråkiga. Syftet med studien är också att ta reda på vad fördelarna respektive nackdelarna är att vara tvåspråkig i skolan. Metod: Undersökningsmetoden för studien är en kvalitativ metod med intervjuer av fem informanter. Resultat: Studien visar att elevers förhållningssätt gentemot sin tvåspråkighet är positiv. Eleverna anser att kunna två språk är en fördel samt att det leder färdigheter av förståelse av andra kulturer och kunskap i andra ämnen. Att bevara modersmålet anses också något som en viktig del av elevernas inställning till sina två språk vare sig det gäller att man förstärker den genom sin omgivning eller i undervisning. Omgivningen lägger också mycket intryck på deras tvåspråkighet, där positiva fördelarna också framhävs mer genom att eleverna aktivt använder språket med familjen, vänner och i skolan.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg. Att anpassa verksamheten utifrån individuella barns behov är något som studien visar är betydelsefullt men det är likaså av vikt att anpassa den utefter en hel barngrupps behov. Något centralt som studien pekar på är att kommunikation kan ske på flera olika sätt och inte bara verbalt, det går alltså även att visa vad som ska förmedlas. Tecken som stöd, kroppsspråket samt bildschema är några verktyg som studien belyser som positiva i arbetet med att stimulera barns språkutveckling i syfte att skapa en förskola för alla barn.

Syftet med vårt arbete är få en fördjupad kunskap på hur förskollärare tänker kring ett- och tvååringars samspel och kommunikation samt om och i så fall hur de ser att den fysiska innemiljön har betydelse för samspel och kommunikation. Forskning visar att barn kommunicerar redan från födseln. Forskningen har mest handlat om samspel mellan barn och vuxna. Den litteratur vi bearbetat som handlar om barns samspel visar att det sker främst genom kroppsliga uttryck. Miljön har betydelse för barns möjlighet att samspela. Små leksaker verkar hämma samspel medan stora föremål t.ex. en stor madrass eller en stor kartong gynnar små barns samspel. Vi har valt att kombinera intervju och observation som metod för att få svar på våra frågor. Gemensamt för de förskollärare vi intervjuat är att de alla ser barnens uttryck som viktiga och att deras uppgift är att tolka dem. Synen på små barns samspel varierar bland de förskollärare vi har intervjuat. Från något sällsynt till något som sker hela tiden. Även i vilka situationer de samspelar som mest varierar. Alla delar de en medvetenhet om miljöns betydelse för barns möjlighet att samspela. Varför synen på barns samspel varierar tror vi grundar sig i forskningens tidigare tradition att främst handla om samspel mellan barn och vuxna. Att små barns samspel yttrar sig på ett annorlunda sätt jämfört med äldre barn tänker vi också kan vara en bidragande orsak.

No description available.