31 |
Transformer-based Source Code Description Generation : An ensemble learning-based approach / Transformatorbaserad Generering av Källkodsbeskrivning : En ensemblemodell tillvägagångssättAntonios, Mantzaris January 2022 (has links)
Code comprehension can be significantly benefited from high-level source code summaries. For the majority of the developers, understanding another developer’s code or code that was written in the past by them, is a timeconsuming and frustrating task. This is necessary though in software maintenance or in cases where several people are working on the same project. A fast, reliable and informative source code description generator can automate this procedure, which is often avoided by developers. The rise of Transformers has turned the attention to them leading to the development of various Transformer-based models that tackle the task of source code summarization from different perspectives. Most of these models though are treating each other in a competitive manner when their complementarity could be proven beneficial. To this end, an ensemble learning-based approach is followed to explore the feasibility and effectiveness of the collaboration of more than one powerful Transformer-based models. The used base models are PLBart and GraphCodeBERT, two models with different focuses, and the ensemble technique is stacking. The results show that such a model can improve the performance and informativeness of individual models. However, it requires changes in the configuration of the respective models, that might harm them, and also further fine-tuning at the aggregation phase to find the most suitable base models’ weights and next-token probabilities combination, for the at the time ensemble. The results also revealed the need for human evaluation since metrics like BiLingual Evaluation Understudy (BLEU) are not always representative of the quality of the produced summary. Even if the outcome is promising, further work should follow, driven by this approach and based on the limitations that are not resolved in this work, for the development of a potential State Of The Art (SOTA) model. / Mjukvaruunderhåll samt kodförståelse är två områden som märkbart kan gynnas av källkodssammanfattning på hög nivå. För majoriteten av dagens utvecklare är det en tidskrävande och frustrerande uppgift att förstå en annan utvecklares kod.. För majoriteten av utvecklarna är det en tidskrävande och frustrerande uppgift att förstå en annan utvecklares kod eller kod som skrivits tidigare an dem. Detta är nödvändigt vid underhåll av programvara eller när flera personer arbetar med samma projekt. En snabb, pålitlig och informativ källkodsbeskrivningsgenerator kan automatisera denna procedur, som ofta undviks av utvecklare. Framväxten av Transformers har riktat uppmärksamheten mot dem, vilket har lett till utvecklingen av olika Transformer-baserade modeller som tar sig an uppgiften att sammanfatta källkod ur olika perspektiv. De flesta av dessa modeller behandlar dock varandra på ett konkurrenskraftigt sätt när deras komplementaritet kan bevisas vara mer fördelaktigt. För detta ändamål följs en ensembleinlärningsbaserad strategi för att utforska genomförbarheten och effektiviteten av samarbetet mellan mer än en kraftfull transformatorbaserad modell. De använda basmodellerna är PLBart och GraphCodeBERT, två modeller med olika fokus, och ensemblingstekniken staplas. Resultaten visar att en sådan modell kan förbättra prestanda och informativitet hos enskilda modeller. Det kräver dock förändringar i konfigurationen av respektive modeller som kan leda till skada, och även ytterligare finjusteringar i aggregeringsfasen för att hitta de mest lämpliga basmodellernas vikter och nästa symboliska sannolikhetskombination för den dåvarande ensemblen. Resultaten visade också behovet av mänsklig utvärdering eftersom mätvärden som BLEU inte alltid är representativa för kvaliteten på den producerade sammanfattningen. Även om resultaten är lovande bör ytterligare arbete följa, drivet av detta tillvägagångssätt och baserat på de begränsningar som inte är lösta i detta arbete, för utvecklingen av en potentiell SOTA-modell.
|
32 |
Comparison of Machine Learning Models Used for Swedish Text Classification in Chat MessagingKarim, Mezbahul, Amanzadi, Amirtaha January 2022 (has links)
The rise of social media and the use of mobile applications has led to increasing concerns regarding the content that is shared through these apps and whether they are being regulated or not. One of the problems that can arise due to a lack of regulation is that chat messages that are inappropriate or of profane nature can be allowed to be shared through these apps. Thus, it is vital to detect whenever these types of chat messages are shared through these mobile applications. In addition to that, there should also be detection of chat messages that can lead to the identity of the users being revealed as that is how the app in this thesis project was intended to be used. One of the most popular approaches to detect chat messages of this nature is to use machine learning techniques that can classify text. We were quick to discover that there were not many machine learning models that were built to classify short text messages in the Swedish language, thus the main problem of our thesis was the lack of evaluation and analysis of machine learning models for text classification in the context of the chat messages in Swedish. Thus, the purpose of our project was mainly to find the best performing models for text classification, implement these models and evaluate them to find the best among the ones we found. After the models were created, a hosting server, as well as an API, was required for the text classifying system to compute and communicate the prediction results to the mobile application in real-time. Therefore, the models were containerized and deployed as a REST API that serves requests upon arrival on a cloud server. The goal of this project was to help future work being done on text classification in the Swedish language by providing the results of this thesis to any parties that are interested in our line of work. From our own experience, we realized how challenging it can be to find and choose the best machine learning models when one has no previous data on which can be the best performing one. Thus, we believe that the results of this thesis project will greatly aid future projects in this area. The chosen research methodology was qualitative and dealt with quantitative data. The results we received showed that the BERT model was the best choice among the three models that we compared. With minute adjustments, this model should be more than capable of detecting the type of chat messages that it is required within the mobile application. / Uppkomsten av social media och användning av mobilapplikationer ledde till ökande oro om innehållet som är delad inom dessa appar och om dem är reglerad eller inte. Ett problem som uppstår på grund av bristande reglering kan vara att chatmeddelanden som är olämplig eller profan kan bli delad med dessa appar. Därför är det viktig att upptäcka när dessa typer av chatmeddelande är delad genom mobilapplikationer. Dessutom det måste finnas ett system som upptäcker chattmeddelanden som kan hjälpa att avslöja användarens identiteter, som den här appen i detta projekt avsedda att användas. En av mest populära sett att upptäcka den typen av chattmeddelanden är användning av mäskinlärning tekniker som kan klassificera text. Vi snart hittade att det finns inte så många mäskinlärning modeller som var byggt att klassificera texter på svenska, alltså huvudproblem med vår exam en var bistrande utvärdering och analys av mäskinlärning modeller för textklassificering i kontext av svenska språket. Så, syftet med vårt projekt var att hitta de bästa presenterande modeller för textklassifikation, genomföra dessa modeller själva och sedan utvärdera dem att hitta den bästa. Därtill, för att textklassificering ska beräkna och kommunicera den förutsägelseresultaten till mobila applikationer i realtid behövs en värdserver samt en API. Därför, modellerna containeriserades och distribuerad es som en REST API som betjänar begäran vid ankomst på en molnserver. Målet med det här projektet var att hjälpa framtidsarbete inom textklassifikation på svenska språket genom att tillhandahålla resultaten till partier som är intresserad i vår arbetslin je. Från vår egen erfarenhet, vi insåg att det var svårt att hitta och välja dem bästa mäskinlärning modeller, specifikt när man har inga data som tidigare visat den med bäst prestanda. Och därför vi anser att den resultaten av den har examen kommer att v ara stor hjälp till framtida projekt i det här området. Den valda forskningsmetodiken var kvalitativ och handlade om kvantitativ data. Resultaten visade att BERT modell var den bästa bland de tre modellerna som vi jämförde med. Med lite justeringen är mod ellen mer än kapable att detektera den typen av krävs inom mobilapplikationen.
|
33 |
Re-ranking search results with KB-BERT / Omrankning av sökresultat med KB-BERTViðar Kristjánsson, Bjarki January 2022 (has links)
This master thesis aims to determine if a Swedish BERT model can improve a BM25 search by re-ranking the top search results. We compared a standard BM25 search algorithm with a more complex algorithm composed of a BM25 search followed by re-ranking the top 10 results by a BERT model. The BERT model used is KB-BERT, a publicly available neural network model built by the National Library of Sweden. We fine-tuned this model to solve the specific task of evaluating the relevancy of search results. A new Swedish search evaluation dataset was automatically generated from Wikipedia text to compare the algorithms. The search evaluation dataset is a standalone product and can be beneficial for evaluating other search algorithms on Swedish text in the future. The comparison of the two algorithms resulted in a slightly better ranking for the BERT re-ranking algorithm. These results align with similar studies using an English BERT and an English search evaluation dataset. / Denna masteruppsats syftar till att avgöra om en svensk BERT-modell kan förbättra en BM25-sökning genom att ranka om de bästa sökresultaten. Vi jämförde en standard BM25-sökalgoritm med en mer komplex algoritm som består av en BM25-sökning följt av omrankning av de 10 bästa resultaten med en BERT-modell. BERT-modellen som används är KB-BERT, en allmänt tillgänglig neural nätverksmodell byggd av Kungliga biblioteket. Vi finjusterade den här modellen för att lösa den specifika uppgiften att utvärdera sökresultatens relevans. En ny svensk datamängd för utvärdering av sökresultat genererades automatiskt från Wikipedia-text för att jämföra algoritmerna. Datamängden är en fristående produkt och kan vara till nytta för att utvärdera andra sökalgoritmer på svensk text i framtiden. Jämförelsen av de två algoritmerna resulterade i en något bättre rankning för BERT-omrankningsalgoritmen. Dessa resultat överensstämmer med liknande studier som använder en engelsk BERT och en engelsk datamängd för utvärdering av sökresultat.
|
34 |
Optimering av beslutsstöd inom verksamhetsstyrning genom en undersökning av artificiell intelligens : En djupgående undersökning av effektiva AI-tekniker för bättre affärsbeslut / Optimizing decision support in business management through an artificial intelligence study : An in-depth survey of effective AI techniques for better business decisionsSakhai, Aram January 2024 (has links)
Denna studie undersöker hur artificiell intelligens (AI) kan optimera beslutsstödet inom verksamhetsstyrning genom analys av ostrukturerad data. Genom att granska begrepp som verksamhetsstyrning, Business Intelligence (BI), AI och maskininlärning (ML), belyser studien hur dessa teknologier kan förbättra organisationers beslutsprocesser. Verksamhetsstyrning syftar till att samordna och optimera organisationens delar för att nå gemensamma mål. AI (NLP, ML) samt särskilt genom BI spelar en avgörande roll genom att förbättra effektivitet och kvalitet. BI samlar och analyserar affärsinformation, medan ML möjliggör automatisk lärande från data. Studiens problemområde identifierar utmaningen med att hantera stora mängder ostrukturerad data. Trots AI:s potential att förbättra beslutsfattandet har dess fulla potential ännu inte realiserats. Genom att undersöka effektiv användning av AI för ostrukturerad data, bidrar studien till en bättre förståelse av hur AI kan förbättra beslutsstödet.Den kvalitativa ansatsen använde semistrukturerade intervjuer med IT-experter för att samla insikter om AI:s användning i beslutsfattande. Respondenterna beskrev hur AI analyserar data, förutsäger trender, optimerar processer och personaliserar kundupplevelser. AI automatiserar också tidskrävande uppgifter, vilket ökar effektiviteten och frigör tid för strategiskt arbete. Det visar att AI kan förbättra datakvalitet, automatisera processer och ge djupare insikter i kundbeteenden och marknadstrender. AI:s förmåga att hantera ostrukturerad data möjliggör identifiering av trender och mönster som annars skulle vara svåra att upptäcka. Utmaningar med AI-implementering inkluderar systemintegrering och behovet av teknisk expertis. Sammanfattningsvis visar studien att AI har stor potential att optimera beslutsstödet inom verksamhetsstyrning genom analys av ostrukturerad data.
|
35 |
Artificiell Intelligens vid redovisning : En kvalitativ studie om hur företag använder Artificiell Intelligens i sin redovisning och de utmaningar som användningen medför / Artificial Intelligence in Accounting : A qualitative study on how companies use Artificial Intelligence in their accounting and the challenges it entailsWeman, Frida, Norder, Ebba January 2024 (has links)
Bakgrund: Redovisning har historiskt präglats av noggranna, manuella och tidskrävande metoder. AI-teknologier har revolutionerat redovisningsprocessen genom att automatisera uppgifter, lösa problem och fatta beslut. AI-teknologier inom redovisning inkluderar maskininlärning (ML), robotprocessautomatisering (RPA) och naturlig språkbehandling (NLP). Syfte: Syftet med studien är att identifiera AI’s användningsområden inom företags redovisning och de praktiska och teoretiska utmaningarna användningen medför. Dessutom syftar studien till att undersöka relationen mellan de teoretiska och praktiska utmaningarna för att bidra med kunskap om de utmaningar som användning av AI inom redovisning faktiskt medför i praktiken. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och samlar in empirisk data genom semistrukturerade intervjuer med 7 respondenter. Analysen av den empiriska datan görs med en tematisk analysmetod. Studiens teori utgörs av tidigare forskning från vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Studiens slutsats utgår ifrån att AI inom redovisning tillämpas hos företag för automatisering av repetitiva och tidskrävande uppgifter, där RPA till skillnad från ML och NLP har implementerats hos flest företag. De utmaningar som presenterats av teorin gällande användningen av AI inom redovisning, återfinns även i praktiken. Däremot har praktiken förmedlat nya utmaningar som inte tagits upp av tidigare forskning. Utmaningar som exempelvis den manuella tid som AI faktiskt kräver. / Background: Accounting has historically been characterized by meticulous, manual, and time-consuming methods. AI technologies have revolutionized the accounting process by automating tasks, solving problems, and making decisions. AI technologies in accounting include machine learning (ML), robotic process automation (RPA), and natural language processing (NLP). Purpose: The purpose of this study is to identify the areas of AI application in accounting and the practical and theoretical challenges it entails. Additionally, the study aims to investigate the relationship between theoretical and practical challenges to contribute knowledge about the actual challenges of using AI in accounting practice. Method: The study employs a qualitative approach with an abductive stance, gathering empirical data through semi-structured interviews with 7 respondents. The analysis of the empirical data is conducted using a thematic analysis method. The theoretical framework of the study is based on previous research from scientific articles and books. Conclusion: The study concludes that AI is applied in accounting primarily for automating repetitive and time-consuming tasks, with RPA being more widely implemented than ML and NLP. The theoretical challenges related to AI usage in accounting, as presented in previous research, are also evident in practice. However, practical applications have revealed new challenges not previously addressed in the theory, such as the manual time that AI actually requires.
|
36 |
Categorization of Customer Reviews Using Natural Language Processing / Kategorisering av kundrecensioner med naturlig språkbehandlingLiliemark, Adam, Enghed, Viktor January 2021 (has links)
Databases of user generated data can quickly become unmanageable. Klarna faced this issue, with a database of around 700,000 customer reviews. Ideally, the database would be cleaned of uninteresting reviews and the remaining reviews categorized. Without knowing what categories might emerge, the idea was to use an unsupervised clustering algorithm to find categories. This thesis describes the work carried out to solve this problem, and proposes a solution for Klarna that involves artificial neural networks rather than unsupervised clustering. The implementation done by us is able to categorize reviews as either interesting or uninteresting. We propose a workflow that would create means to categorize reviews not only in these two categories, but in multiple. The method revolved around experimentation with clustering algorithms and neural networks. Previous research shows that texts can be clustered, however, the datasets used seem to be vastly different from the Klarna dataset. The Klarna dataset consists of short reviews and contain a large amount of uninteresting reviews. Using unsupervised clustering yielded unsatisfactory results, as no discernible categories could be found. In some cases, the technique created clusters of uninteresting reviews. These clusters were used as training data for an artificial neural network, together with manually labeled interesting reviews. The results from this artificial neural network was satisfactory; it can with an accuracy of around 86% say whether a review is interesting or not. This was achieved using the aforementioned clusters and five feedback loops, where the model’s wrongfully predicted reviews from an evaluation dataset was fed back to it as training data. We argue that the main reason behind why unsupervised clustering failed is that the length of the reviews are too short. In comparison, other researchers have successfully clustered text data with an average length in the hundreds. These items pack much more features than the short reviews in the Klarna dataset. We show that an artificial neural network is able to detect these features despite the short length, through its intrinsic design. Further research in feature extraction of short text strings could provide means to cluster this kind of data. If features can be extracted, the clustering can thus be done on the features rather than the actual words. Our artificial neural network shows that the arbitrary features interesting and uninteresting can be extracted, so we are hopeful that future researchers will find ways of extracting more features from short text strings. In theory, this should mean that text of all lengths can be clustered unsupervised. / Databaser med användargenererad data kan snabbt bli ohanterbara. Klarna stod inför detta problem, med en databas innehållande cirka 700 000 recensioner från kunder. De såg helst att databasen skulle rensas från ointressanta recensioner och att de kvarvarande kategoriseras. Eftersom att kategorierna var okända initialt, var tanken att använda en oövervakad grupperingsalgoritm. Denna rapport beskriver det arbete som utfördes för att lösa detta problem, och föreslår en lösning till Klarna som involverar artificiella neurala nätverk istället för oövervakad gruppering. Implementationen skapad av oss är kapabel till att kategorisera recensioner som intressanta eller ointressanta. Vi föreslår ett arbetsflöde som skulle skapa möjlighet att kategorisera recensioner inte bara i dessa två kategorier, utan i flera. Metoden kretsar kring experimentering med grupperingsalgoritmer och artificiella neurala nätverk. Tidigare forskning visar att texter kan grupperas oövervakat, dock med ingångsdata som väsentligt skiljer sig från Klarnas data. Recensionerna i Klarnas data är generellt sett korta och en stor andel av dem kan ses som ointressanta. Oövervakad grupperingen gav otillräckliga resultat, då inga skönjbara kategorier stod att finna. I vissa fall skapades grupperingar av ointressanta recensioner. Dessa användes som träningsdata för ett artificiellt neuralt nätverk. Till träningsdatan lades intressanta recensioner som tagits fram manuellt. Resultaten från detta var positivt; med en träffsäkerhet om cirka 86% avgörs om en recension är intressant eller inte. Detta uppnåddes genom den tidigare skapade träningsdatan samt fem återkopplingsprocesser, där modellens felaktiga prediktioner av evalueringsdata matades in som träningsdata. Vår uppfattning är att den korta längden på recensionerna gör att den oövervakade grupperingen inte fungerar. Andra forskare har lyckats gruppera textdata med snittlängder om hundratals ord per text. Dessa texter rymmer fler meningsfulla enheter än de korta recensionerna i Klarnas data. Det finns lösningar som innefattar artificiella neurala nätverk å andra sidan kan upptäcka dessa meningsfulla enheter, tack vare sin grundläggande utformning. Vårt arbete visar att ett artificiellt neuralt nätverk kan upptäcka dessa meningsfulla enheter, trots den korta längden per recension. Extrahering av meningsfulla enheter ur korta texter är ett ¨ämne som behöver mer forskning för att underlätta problem som detta. Om meningsfulla enheter kan extraheras ur texter, kan grupperingen göras på dessa enheter istället för orden i sig. Vårt artificiella neurala nätverk visar att de arbiträra enheterna intressant och ointressant kan extraheras, vilket gör oss hoppfulla om att framtida forskare kan finna sätt att extrahera fler enheter ur korta texter. I teorin innebär detta att texter av alla längder kan grupperas oövervakat.
|
37 |
Data Collection and Layout Analysis on Visually Rich Documents using Multi-Modular Deep Learning.Stahre, Mattias January 2022 (has links)
The use of Deep Learning methods for Document Understanding has been embraced by the research community in recent years. A requirement for Deep Learning methods and especially Transformer Networks, is access to large datasets. The objective of this thesis was to evaluate a state-of-the-art model for Document Layout Analysis on a public and custom dataset. Additionally, the objective was to build a pipeline for building a dataset specifically for Visually Rich Documents. The research methodology consisted of a literature study to find the state-of-the-art model for Document Layout Analysis and a relevant dataset used to evaluate the chosen model. The literature study also included research on how existing datasets in the domain were collected and processed. Finally, an evaluation framework was created. The evaluation showed that the chosen multi-modal transformer network, LayoutLMv2, performed well on the Docbank dataset. The custom build dataset was limited by class imbalance, although good performance for the larger classes. The annotator tool and its auto-tagging feature performed well and the proposed pipelined showed great promise for creating datasets with Visually Rich Documents. In conclusion, this thesis project answers the research questions and suggests two main opportunities. The first is to encourage others to build datasets with Visually Rich Documents using a similar pipeline to the one presented in this paper. The second is to evaluate the possibility of creating the visual token information for LayoutLMv2 as part of the transformer network rather than using a separate CNN. / Användningen av Deep Learning-metoder för dokumentförståelse har anammats av forskarvärlden de senaste åren. Ett krav för Deep Learning-metoder och speciellt Transformer Networks är tillgång till stora datamängder. Syftet med denna avhandling var att utvärdera en state-of-the-art modell för analys av dokumentlayout på en offentligt tillgängligt dataset. Dessutom var målet att bygga en pipeline för att bygga en dataset specifikt för Visuallt Rika Dokument. Forskningsmetodiken bestod av en litteraturstudie för att hitta modellen för Document Layout Analys och ett relevant dataset som användes för att utvärdera den valda modellen. Litteraturstudien omfattade också forskning om hur befintliga dataset i domänen samlades in och bearbetades. Slutligen skapades en utvärderingsram. Utvärderingen visade att det valda multimodala transformatornätverket, LayoutLMv2, fungerade bra på Docbank-datasetet. Den skapade datasetet begränsades av klassobalans även om bra prestanda för de större klasserna erhölls. Annotatorverktyget och dess autotaggningsfunktion fungerade bra och den föreslagna pipelinen visade sig vara mycket lovande för att skapa dataset med VVisuallt Rika Dokument.svis besvarar detta examensarbete forskningsfrågorna och föreslår två huvudsakliga möjligheter. Den första är att uppmuntra andra att bygga datauppsättningar med Visuallt Rika Dokument med en liknande pipeline som den som presenteras i denna uppsats. Det andra är att utvärdera möjligheten att skapa den visuella tokeninformationen för LayoutLMv2 som en del av transformatornätverket snarare än att använda en separat CNN.
|
38 |
Recommendation of Text Properties for Short Texts with the Use of Machine Learning : A Comparative Study of State-of-the-Art Techniques Including BERT and GPT-2 / Rekommendation av textegenskaper för korta texter med hjälp av maskininlärning : En jämförande studie av de senaste teknikerna inklusive BERT och GPT-2Zapata, Luciano January 2023 (has links)
Text mining has gained considerable attention due to the extensive usage ofelectronic documents. The significant increase in electronic document usagehas created a necessity to process and analyze them effectively. Rule-basedsystems have traditionally been used to evaluate short pieces of text, but theyhave limitations, including the need for significant manual effort to create andmaintain rules and a high risk of complex bugs. As a result, text classificationhas emerged as a promising solution for extracting meaning from short texts,which are defined as texts limited by a specific character count or word count.This study investigates the feasibility and effectiveness of text classification inclassifying short pieces of text according to their appropriate text properties,based on users’ intentions in the text. The study focuses on comparing twotransformer models, GPT-2 and BERT, in their ability to classify short texts.While other studies have compared these models in intention classificationof text, this study is unique in its examination of their performance onshort pieces of text in this specific context. This study uses user-labelleddata to fine-tune the models, which are then tested on a test dataset fromthe same source. The comparative analysis of the models indicates thatBERT generally outperforms GPT-2 in classifying users’ intentions basedon the appropriate text properties, with an F1-score of 0.68 compared toGPT-2’s F1-score of 0.51. However, GPT-2 performed better on certainclosely related classes, suggesting that both models capture interesting featuresof these classes. Furthermore, the results demonstrated that some classeswere accurately classified despite being context-dependent and positionedwithin longer sentences, indicating that the models likely capture features ofthese classes and facilitate their classification. Both models show promisingpotential as classification models for short texts based on users’ intentions andtheir associated text properties. However, further research may be necessary toimprove their accuracy. Suggestions for enhancing their performance includeutilizing more recent versions of GPT, such as GPT-3 or GPT-4, optimizinghyperparameters, adjusting preprocessing methods, and adopting alternativeapproaches to handle data imbalance. Additionally, testing the models ondatasets from diverse domains with more intricate contexts could providegreater insight into their limitations. / Textutvinning har fått stor uppmärksamhet på grund av den omfattande användningen av elektroniska dokument. Den betydande ökningen av användningen av elektroniska dokument har skapat ett behov av att bearbeta och analysera dem på ett effektivt sätt. Regelbaserade system har traditionellt använts för att utvärdera korta textstycken, men de har begränsningar, bland annat behovet av betydande manuellt arbete för att skapa och upprätthålla regler och en hög risk för komplexa fel. Som ett resultat av detta har textklassificering framstått som en lovande lösning för att utvinna mening ur korta texter, som definieras som texter som begränsas av ett visst antal tecken eller ord. I den här studien undersöks om textklassificering är genomförbar och effektiv när det gäller att klassificera korta textstycken enligt deras lämpliga textegenskaper, baserat på användarnas intentioner i texten. Studien fokuserar på att jämföra två transformatormodeller, GPT-2 och BERT, i deras förmåga att klassificera korta texter. Även om andra studier har jämfört dessa modeller vid avsiktsklassificering av text, är denna studie unik i sin undersökning av deras prestanda för korta textstycken i detta specifika sammanhang. I studien används användarmärkta data för att finjustera modellerna, som sedan testas på ett testdataset från samma källa. Den jämförande analysen av modellerna visar att BERT generellt sett presterar bättre än GPT-2 när det gäller att klassificera användarnas avsikter baserat på lämpliga textegenskaper, med ett F1-värde på 0,68 jämfört med GPT-2:s F1-värde på 0,51. GPT-2 presterade dock bättre på vissa närbesläktade klasser, vilket tyder på att båda modellerna fångar intressanta egenskaper hos dessa klasser. Dessutom visade resultaten att vissa klasser klassificerades korrekt trots att de var kontextberoende och placerade i längre meningar, vilket tyder på att modellerna sannolikt fångar upp egenskaper hos dessa klasser och underlättar deras klassificering. Båda modellerna visar lovande potential som klassificeringsmodeller för korta texter baserade på användarnas intentioner och deras tillhörande textegenskaper. Ytterligare forskning kan dock vara nödvändig för att förbättra deras noggrannhet. Förslag för att förbättra deras prestanda är bland annat att använda nyare versioner av GPT, till exempel GPT-3 eller GPT-4, optimera hyperparametrar, justera förbehandlingsmetoder och anta alternativa metoder för att hantera obalans i data. Om modellerna dessutom testas på dataset från olika områden med mer komplicerade sammanhang kan man få en bättre insikt i deras begränsningar.
|
39 |
Methods for data and user efficient annotation for multi-label topic classification / Effektiva annoteringsmetoder för klassificering med multipla klasserMiszkurka, Agnieszka January 2022 (has links)
Machine Learning models trained using supervised learning can achieve great results when a sufficient amount of labeled data is used. However, the annotation process is a costly and time-consuming task. There are many methods devised to make the annotation pipeline more user and data efficient. This thesis explores techniques from Active Learning, Zero-shot Learning, Data Augmentation domains as well as pre-annotation with revision in the context of multi-label classification. Active ’Learnings goal is to choose the most informative samples for labeling. As an Active Learning state-of-the-art technique Contrastive Active Learning was adapted to a multi-label case. Once there is some labeled data, we can augment samples to make the dataset more diverse. English-German-English Backtranslation was used to perform Data Augmentation. Zero-shot learning is a setup in which a Machine Learning model can make predictions for classes it was not trained to predict. Zero-shot via Textual Entailment was leveraged in this study and its usefulness for pre-annotation with revision was reported. The results on the Reviews of Electric Vehicle Charging Stations dataset show that it may be beneficial to use Active Learning and Data Augmentation in the annotation pipeline. Active Learning methods such as Contrastive Active Learning can identify samples belonging to the rarest classes while Data Augmentation via Backtranslation can improve performance especially when little training data is available. The results for Zero-shot Learning via Textual Entailment experiments show that this technique is not suitable for the production environment. / Klassificeringsmodeller som tränas med övervakad inlärning kan uppnå goda resultat när en tillräcklig mängd annoterad data används. Annoteringsprocessen är dock en kostsam och tidskrävande uppgift. Det finns många metoder utarbetade för att göra annoteringspipelinen mer användar- och dataeffektiv. Detta examensarbete utforskar tekniker från områdena Active Learning, Zero-shot Learning, Data Augmentation, samt pre-annotering, där annoterarens roll är att verifiera eller revidera en klass föreslagen av systemet. Målet med Active Learning är att välja de mest informativa datapunkterna för annotering. Contrastive Active Learning utökades till fallet där en datapunkt kan tillhöra flera klasser. Om det redan finns några annoterade data kan vi utöka datamängden med artificiella datapunkter, med syfte att göra datasetet mer mångsidigt. Engelsk-Tysk-Engelsk översättning användes för att konstruera sådana artificiella datapunkter. Zero-shot-inlärning är en teknik i vilken en maskininlärningsmodell kan göra förutsägelser för klasser som den inte var tränad att förutsäga. Zero-shot via Textual Entailment utnyttjades i denna studie för att utöka datamängden med artificiella datapunkter. Resultat från datamängden “Reviews of Electric Vehicle Charging ”Stations visar att det kan vara fördelaktigt att använda Active Learning och Data Augmentation i annoteringspipelinen. Active Learning-metoder som Contrastive Active Learning kan identifiera datapunkter som tillhör de mest sällsynta klasserna, medan Data Augmentation via Backtranslation kan förbättra klassificerarens prestanda, särskilt när få träningsdata finns tillgänglig. Resultaten för Zero-shot Learning visar att denna teknik inte är lämplig för en produktionsmiljö.
|
40 |
Self-Supervised Fine-Tuning of sentence embedding models using a Smooth Inverse Frequency model : Automatic creation of labels with Smooth Inverse Frequency model / Självövervakad finjustering av modeller för inbäddning av meningar med hjälp av en Smooth Inverse Frequency-modell : Automatiskt skapande av etiketter med Smooth Inverse Frequency-modellenPellegrini, Vittorio January 2023 (has links)
Sentence embedding models play a key role in the field of Natural Language Processing. They can be exploited for the resolution of several tasks like sentence paraphrasing, sentence similarity, and sentence clustering. Fine-tuning pre-trained models for sentence embedding extraction is a common practice that allows it to reach state-of-the-art performance on downstream tasks. Nevertheless, this practice usually requires labeled data sets. This thesis project aims to overcome this issue by introducing a novel technique for the automatic creation of a target set for fine-tuning sentence embedding models for a specific downstream task. The technique is evaluated on three distinct tasks: sentence paraphrasing, sentence similarity, and sentence clustering. The results demonstrate a significant improvement in sentence embedding models when employing the Smooth Inverse Frequency technique for automatic extraction and labeling of sentence pairs. In the paraphrasing task, the proposed technique yields a noteworthy enhancement of 2.3% in terms of F1-score compared to the baseline results. Moreover, it showcases a 0.2% improvement in F1-score when compared to the ideal scenario where real labels are utilized. For the sentence similarity task, the proposed method achieves a Pearson score of 0.71, surpassing the baseline model’s score of 0.476. However, it falls short of the ideal model trained with human annotations, which attains a Pearson score of 0.845. Regarding the clustering task, from a quantitative standpoint, the best model achieves a harmonic mean (calculated using DBCV and cophenetic score) of 0.693, outperforming the baseline score of 0.671. Nevertheless, the qualitative assessment did not demonstrate a substantial improvement for the clustering task, highlighting the need for exploring alternative techniques to enhance performance in this area. / Modeller för inbäddning av meningar spelar en nyckelroll inom området Natural Language språkbehandling. De kan utnyttjas för att lösa flera uppgifter som meningsparafrasering, meningslikhet och meningsklustring. Fin- och finjustering av förtränade modeller för extraktion av meningsinbäddning är en vanlig praxis som gör det möjligt att nå toppmoderna prestanda på nedströmsuppgifter. Denna metod kräver dock vanligtvis märkta datauppsättningar. Detta avhandlingsprojekt syftar till att lösa detta problem genom att introducera en ny teknik för det automatiska skapandet av en måluppsättning för finjustering av meningsinbäddningsmodeller för en specifik nedströmsuppgift. Tekniken utvärderas på tre olika uppgifter uppgifter: meningsparafrasering, meningslikhet och meningsklustring. Resultaten visar en betydande förbättring av modellerna för inbäddning av meningar när Smooth Inverse Frequency-tekniken används för automatisk extraktion och märkning av meningspar. I parafraseringsuppgiften ger den föreslagna tekniken en anmärkningsvärd förbättring på 2,3% när det gäller F1-score jämfört med baslinjens resultat. Dessutom visar den en förbättring på 0,2% i F1-score jämfört med det ideala scenariot där riktiga etiketter används. För meningslikhetsuppgiften uppnår den föreslagna metoden en Pearson-poäng på 0,71, vilket överträffar baslinjemodellens poäng på 0,476. Det faller dock under den ideala modellen som tränats med mänskliga anteckningar, vilket uppnår en Pearson-poäng på 0.845. När det gäller klustringsuppgiften uppnår den bästa modellen ur kvantitativ synvinkel ett harmoniskt medelvärde (beräknat med DBCV och cophenetic score) på 0,693, vilket överträffar baslinjens poäng på 0,671. Den kvalitativa bedömningen visade dock inte på någon väsentlig förbättring för klustringsuppgiften, vilket understryker behovet av att utforska alternativa tekniker för att förbättra prestandan inom detta område. Translated with www.DeepL.com/Translator (free version)
|
Page generated in 0.0598 seconds