Syftet med studien är att undersöka vad två speciallärare med specialisering inom grav språkstörning har för uppfattningar om hur lärmiljön kan anpassas för att stödja, stärka samt utveckla elevers språkliga förmåga samt deras tankar om hur elever i språklig sårbarhet tros uppfatta sin lärmiljö. Studien syftar även till att få uppfattning om hur en fysisk lärmiljö kan bli tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. Begreppet språklig sårbarhet har, i samarbete med Ivarsson, Svensson och Sventelius, myntats av Bruce (2016a). Syftet med begreppet är att lyfta bort ensidigt fokus på eleven och därmed påvisa att elevers språksvårigheter uppstår i mötet med lärandemiljön. Den språkliga sårbarheten uppstår när elevers förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans.   Studien har utgått från det specialpedagogiska relationella perspektivet, den sociokulturella teorin, designerteoretiska perspektivet och Human Environment Interaction model. Till studien användes en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmaterial användes intervjuer med speciallärare och elever. I samband med intervjuerna fick vi en rundvandring i kommunikationsskolans lärmiljö och fick möjlighet att observera denna.   Studien tydliggör hur viktigt det är att lärmiljöer anpassas så att den blir språkligt tillgänglig för alla elever, framförallt för de elever som befinner sig i språklig sårbarhet. För att göra lärmiljön språkligt tillgänglig utgår de intervjuande speciallärarna från att skapa en tillgänglig fysisk, pedagogisk och social lärmiljö. Den fysiska lärmiljön blir språkligt tillgänglig genom att elevens svårigheter kompenseras, vilket kan ske genom tekniska hjälpmedel, placering i klassrummet för att exemplifiera. Den pedagogiska lärmiljön bedrivs via undervisning som är språkstödjande och utvecklande. Detta görs genom att speciallärarna använder sig av strukturstöd, strategistöd samt innehållsstöd i undervisningen. Social lärmiljö handlar om hur eleven fungerar tillsammans med andra och hur eleven beter sig i olika situationer. Speciallärarna säger att det handlar om att ge eleven en förförståelse när det gäller hur eleven ska agera när vissa situationer uppstår.

The purpose of this study was to investigate what efforts some teachers and special needs teachers at primary schools think are needed at the organizational, group and individual levels to provide support for students with Developmental Language Disorder (DLD). Furthermore, it was investigated which supportive strategies and teaching methods teachers and special needs teachers applied and how the learning environment could be favourably designed. The study was based on a qualitative method with semi structured interviews and observations. The result shows that principals' priorities and the presence of speech therapists at schools affect what support participants experienced they received. The participants are guided by a relational perspective where the focus is on how the linguistic and physical learning environment can support the students. To provide that support, students with DLD should be carefully charted and they are favored by a clarifying pedagogy. The adjustments aimed at students with DLD benefit all students.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen. / The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development.