<p>De situationer och uppgifter svensk militär kan komma att ställas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett väpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krävande. Dessa parametrar ställer höga krav på de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven är att cheferna, oavsett ledningsnivå är välutbildade och kompetenta inom just sitt område, de ska vara duktiga på just det de skall göra.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att analysera behovet av militärteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jägarbataljon. Vad blir effekten av en sådan utbildning? Vidare var också syftet av ge förslag på vilka delar ur militärteorin en sådan utbildning skulle kunna innehålla, för att specifikt passa jägargruppchefer.</p><p>Inledningsvis gjordes en analys av populärversion TOEM AJB, där förbandets uppträdande och uppgifter särskilt analyserades. Ur resultatet återfanns förbandsspecifika faktorer som kunde nyttjas som motiv till en militärteoretisk utbildning för gruppcheferna. Därefter kopplades faktorerna till liknande delar ur militärteorin i syfte att påvisa vilka delar som skulle kunna ingå i en utbildning. Delar som är direkt jämförbara med förbandets sätt att uppträda och metoder man använder vid lösandet av uppgifter. Slutligen besvarades frågeställningen i en avslutning.</p><p>Resultaten pekar på att en militärteoretisk utbildning skulle öka gruppchefs förmåga att fatta självständiga beslut. Resultatet visar också att de delar ur militärteorin som skall ingå är uppdragstaktik, indirekt metod innehållandes tyngdpunkt, kritisk sårbarhet, systemkollaps och initiativ. Vidare bör även en mindre del i utbildningen omfatta de olika ledningsnivåerna; taktisk- operativ- och strategisk ledningsnivå.</p> / <p>Situations and tasks that the Swedish armed forces may confront on missions abroad can be complex, diffuse and demanding. This means that the unit leaders face high demands. One of the demands is that the leaders, irrespective of what level they are at, are well prepared and competent in their own area. They must be good at what they do.</p><p>This essay´s purpose was to analyse the need of a theoretical, military education of squad leaders at the Army Ranger Battalion and what effect such an education could give. The purpose was also to suggest what areas the military theory should cover to suit the ranger squad leaders.</p><p>As an introduction, an analysis of the TOEM AJB was made. The analysis focused on the unit´s behavior and tasks. The result identified factors which were specific to the unit. These factors could be used as motives for a theoretic, military education for the squad leaders. The factors were then connected to similar parts of the theory in order to show what parts could be included in an education. These parts were directly comparable with the unit´s behavior and methods they use when they operate. Finally the questions at issue were answered.</p><p>The results show that a military theoretic education should raise the squad leaders´ capacity to make their own decisions. The results also show that the parts which should be included in an education are mission tactics, indirect method including main effort, critical weaknesses, system crash and initiative. However not crucial, tactical, operative and strategic leadership should also be included in the education.</p>

De situationer och uppgifter svensk militär kan komma att ställas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett väpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krävande. Dessa parametrar ställer höga krav på de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven är att cheferna, oavsett ledningsnivå är välutbildade och kompetenta inom just sitt område, de ska vara duktiga på just det de skall göra. Syftet med den här uppsatsen är att analysera behovet av militärteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jägarbataljon. Vad blir effekten av en sådan utbildning? Vidare var också syftet av ge förslag på vilka delar ur militärteorin en sådan utbildning skulle kunna innehålla, för att specifikt passa jägargruppchefer. Inledningsvis gjordes en analys av populärversion TOEM AJB, där förbandets uppträdande och uppgifter särskilt analyserades. Ur resultatet återfanns förbandsspecifika faktorer som kunde nyttjas som motiv till en militärteoretisk utbildning för gruppcheferna. Därefter kopplades faktorerna till liknande delar ur militärteorin i syfte att påvisa vilka delar som skulle kunna ingå i en utbildning. Delar som är direkt jämförbara med förbandets sätt att uppträda och metoder man använder vid lösandet av uppgifter. Slutligen besvarades frågeställningen i en avslutning. Resultaten pekar på att en militärteoretisk utbildning skulle öka gruppchefs förmåga att fatta självständiga beslut. Resultatet visar också att de delar ur militärteorin som skall ingå är uppdragstaktik, indirekt metod innehållandes tyngdpunkt, kritisk sårbarhet, systemkollaps och initiativ. Vidare bör även en mindre del i utbildningen omfatta de olika ledningsnivåerna; taktisk- operativ- och strategisk ledningsnivå. / Situations and tasks that the Swedish armed forces may confront on missions abroad can be complex, diffuse and demanding. This means that the unit leaders face high demands. One of the demands is that the leaders, irrespective of what level they are at, are well prepared and competent in their own area. They must be good at what they do. This essay´s purpose was to analyse the need of a theoretical, military education of squad leaders at the Army Ranger Battalion and what effect such an education could give. The purpose was also to suggest what areas the military theory should cover to suit the ranger squad leaders. As an introduction, an analysis of the TOEM AJB was made. The analysis focused on the unit´s behavior and tasks. The result identified factors which were specific to the unit. These factors could be used as motives for a theoretic, military education for the squad leaders. The factors were then connected to similar parts of the theory in order to show what parts could be included in an education. These parts were directly comparable with the unit´s behavior and methods they use when they operate. Finally the questions at issue were answered. The results show that a military theoretic education should raise the squad leaders´ capacity to make their own decisions. The results also show that the parts which should be included in an education are mission tactics, indirect method including main effort, critical weaknesses, system crash and initiative. However not crucial, tactical, operative and strategic leadership should also be included in the education.

Försvarsmakten växer. För att skapa det robustare försvar med ökad förmåga, som beskrivs i Försvarsmaktens Perspektivstudie 2022, krävs under överskådlig framtid en tillväxt av de militära personalkategorierna. En personalkategori som Försvarsmakten har haft svårt att rekrytera är anställda soldater och gruppbefäl.Syftet med denna studie är att utforska vad som motiverar unga vuxna att efter värnplikten välja att ta anställning som kontinuerligt anställda gruppbefäl och soldater i Försvarsmakten. Studien är en kvalitativ, induktiv studie där empirin har inhämtats genom intervjuer och workshop med värnpliktiga och anställda soldater vid tre förband i armén.Studiens referensram beskriver hur de värnpliktiga soldaterna genom socialisation anpassar sig och formar en begynnande professionell identitet. Vidare så beskriver den soldaternas anknytning och engagemang till yrkesrollen. För att ytterligare se på soldaternas motivation genomlyses empirin med ett generationsperspektiv.Studiens resultat visar att de värnpliktiga soldaternas upplevelse av grundutbildningen är avgörande för deras val att fortsätta i Försvarsmakten. De soldater som väljer att stanna i Försvarsmakten som anställda GSS har positiva upplevelser i sin yrkesroll från grundutbildningen och har haft befäl som är starka positiva förebilder för professionen. Soldaternas främsta motiv utgörs av en förväntansbild som präglas av soldatyrkets särskilda karaktär och förutsättning och den starka sammanhållning som de ser som unik för den militära professionen.I studiens slutsatser anför författarna att fler värnpliktiga soldater skulle motiveras att fortsätta som anställda soldater om Försvarsmakten tillämpade ett förhållningssätt och ett ledarskap som inte gör åtskillnad på olika personalkategorier. De anför också att organisationskulturen behöver utvecklas för att bättre möta den nya generationen. / The Swedish armed forces (SAF) are growing. To meet the need for a more robust and capable defense force, as described by the proposed strategical military concept, the SAF must steadily increase military personnel volumes. A personnel category that the SAF has had difficulties recruiting are employed soldiers and squad leaders.The study aims to explore what motivates conscripts to choose voluntary employment as professional soldiers and squad leaders within the Swedish Armed Forces after their mandatory military service. The study is a qualitative, inductive study that gathers empirical facts through interviews with recently employed soldiers and a workshop with conscripted soldiers still completing their military service.The study's frame of reference describes how the conscripted soldiers adapt through socialization and form a nascent professional identity. Furthermore, it describes the soldiers' attachment and commitment to their professional role. To further understand the soldiers' motivation, the empirical evidence is viewed through a generational perspective.The results show that how the soldiers experience their mandatory military service constitutes the decisive factor for their choice to continue in the Armed Forces. Conscripts who choose to stay in the Armed Forces have both had a positive affirmation of their professional identity during their military service and have experienced leaders who are strong and positive role models for the profession. Their primary motivations embody expectations of the special characteristics and prerequisites of the military profession as well as the strong sense of cohesion and comradeship that they regard as unique to the military profession.The authors conclude that more of the conscripted soldiers would be motivated to continue if the SAF would adopt a more coherent approach of culture and leadership that does not differentiate between conscripted and contracted soldiers. The authors also conclude that the organizational culture of the SAF need to adapt to the new generation.