Arbetsmarknaden är ständigt under utveckling vilket ställer krav på anställda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och välmående. Syftet med studien var att undersöka om anställda kan inneha arbetsengagemang under en längre tid genom måluthållighet, alltså om det finns ett samband emellan dem. Anställda som besitter måluthållighet kan bli framgångsrika då måluthållighet innebär att anställda uthålligt arbetar mot mål. Framgångsrika kan även anställda som innehar arbetsengagemang bli då de besitter entusiasm, begeistring och känslan av att vara fängslad i arbetet. Utbrändhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare på Svenska arbetsplatser. Detta har undersökts i studien genom krav, kontroll och stöd med tyngd i Karasek och Theorells krav- och kontroll modell. Detta för att undersöka om anställda och ledning kan vara engagerade på arbetet utan att det resulterar i utbrändhet samt om krav, kontroll och stöd påverkar det. En enkätstudie utfördes på anställda och ledning inom offentlig sektor vilket resulterade i 100 enkätsvar. Resultatet av studien visade en signifikant korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet och en korrelation mellan krav, kontroll samt stöd och arbetsengagemang. Anställda och ledning kan alltså vara engagerade på arbetet i ett långsiktigt uthållighetsperspektiv och det behöver inte resultera i utbrändhet. Kvinnor var i studien mer engagerade på arbetet än männen, dock påvisade männen en starkare korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet. Arbetsengagemang påverkas enligt studien negativt av kraven medan kontrollen och stödet som finns på arbetsplatsen påverkar positiv, vilket en sambandsanalys visade.

Bakgrund: Att drabbas av livshotande blodsjukdom medför ett sjukdomslidande som ofta upplevs som främmande. För att hjälpa en person med livshotande blodsjukdom att uppleva välbefinnande behövs kunskap utifrån människans livsvärld, vad människan "mår bra" av och utifrån vilket sammanhang människan får näring. Saknas denna kunskap får den drabbade personen sämre förutsättningar för hälsoprocessen, vilket kan leda till onödigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur en person kan uppleva välbefinnande trots sjukdomslidande, med exempel från tre livshotande blodsjukdomar. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats baserad på självbiografier. En manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes. Resultat: Att uppleva stöd från familj, vänner och de utomstående var betydelsefullt för upplevt välbefinnande. Att kämpa mot sjukdomen utifrån optimistiskt förhållningssätt genom kämparanda möjliggjorde att försoning med sjukdomslidandet kunde ske genom acceptans mot livets nya förutsättningar som sjukdomen medförde. Slutsats: För att den drabbade personen med livshotande blodsjukdom ska kunna uppleva välbefinnande behöver den unika livsvärlden beaktas utifrån en helhet för att se det sjukdomslidande den livshotande blodsjukdomen medför, att utgå från den drabbade personen i sitt sammanhang med unika upplevelser, erfarenheter och uppfattningar.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 Metod: Litteraturöversikt. Sammanlagt har tio artiklar valts ut och granskats efter Fribergs granskningsmall. Alla artiklar är kvalitativa och etiskt godkända. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs modell och resulterade i tre teman med subteman. Resultat: Sjukdomen fick ungdomarna att känna sig annorlunda. De flesta ungdomar fann ett stöd i deras omgivning, främst av föräldrar, vänner och vårdpersonal. En god kunskap om sjukdomen bidrog till en större mognad och kontroll över sjukdomen. Många ungdomar uttryckte en rädsla av att drabbas av hypoglykemi. Diskussion: Att generalisera ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 är inte möjligt, då tankar och upplevelser är högst individuellt och alla ungdomar har olika förutsättningar att hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan bör se till varje enskild individs behov samt ta hänsyn till ålder och mognad för att på så sätt individanpassa vården.

Rekryteringsprocessens utformning och utövande är helt avgörande för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas samt nå uppsatta mål och visioner. Hur arbetsgivare rekryterar på ett professionellt och tillförlitligt sätt kräver kompetens. Organisationer idag har i regel en egen personalavdelning som inriktar sig på att rekrytera nya medarbetare. Många organisationer som anställer personer i betydande positioner använder sig av externa rekryteringsföretag. Rekrytering är en omfattande och kostnadskrävande process, men att göra rekryteringsprocessen rätt från början kan bli förhållandevis billigare än en felrekrytering. Rätt person på rätt plats kräver planering och framförhållning för att den tilltänkta ska kunna matcha in perfekt förtjänsten. Syftet är att beskriva rekryteringsprocessen inom kommunalt verksamhetsområde och i vilken utsträckning befintliga HRM processer upplevs som ett stöd i arbetet för enhetschefer inom rekrytering. Åtta intervjuer med informanter i ledande befattning inom den kommunala organisationens sociala sektor har genomförts. Studiens resultat visar på svårigheter i många delar under hela rekryteringsprocessen. Detta orsakas delvis av lagföreskrifter och delvis utav huruvida den rekryterande chefen anser sig behöva följa den utav strategisk Human Resource personal utarbetade rekryteringsprocessen. I vilken utsträckning cheferna tog hjälp av Human Resource avdelningen eller bemanningsenheten vid rekrytering varierade i omfattning bland deltagarna. Gemensamt för kommunerna var att det i samband med en chefsrekrytering lades ner mer resurser i form av tid och pengar på att det skulle bli rätt. Författarna fick en känsla av att rekryterande enhetschefer i större utsträckning kontaktade ansvarig Human Resource personal i samband med arbetsrättsliga processer och inte i lika stor utsträckning i samband med själva rekryteringsprocessen.

Humant immunbristvirus, som förkortas HIV, uppfattas som ett kroniskt sjukdomstillstånd och inte längre som en dödlig sjukdom. Sjukvården fokuserar idag på att den drabbade ska uppnå normal hälsa relaterat till livskvalité. Att få diagnosen HIV är påfrestande och är associerat med stigmatisering och diskriminering. Dessa individer är i behov av stöd för att hantera de problem som uppstår med sjukdomen. Att utsättas för stigmatisering är ett globalt problem för alla diagnostiserade. Det är därför viktigt att undersöka stigmatiseringens påverkan på individen och vikten av socialt stöd i vardagen. Syftet var att undersöka upplevelsen av livskvalité hos individer som har diagnosen HIV med fokus på socialt stöd och stigmatisering. En litteraturöversikt utfördes med både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. 11 artiklar användes i litteraturöversikten. Fyra huvudkategorier formulerades med tio subkategorier. Resultatet visar att livskvalitén minskar desto mer stigmatisering en person utsätts för från samhället. Fördomar och okunnighet i samhället anses skadligare än själva sjukdomen. Många dras mellan att berätta respektive att inte berätta om sin diagnos för omgivningen på grund av rädsla för stigmatisering och rejektion. För att få möjlighet till socialt stöd krävs det att diagnosen avslöjas. Socialt stöd kan hjälpa individer med HIV att lära sig hantera sin diagnos och acceptera sin nya livssituation. Det krävs en ökad spridning av kunskap kring HIV för att minska stigmatisering och öka socialt stöd, vilket i sin tur kan öka livskvalitén hos den enskilda individen.

Vården på en neonatal intensivvårdsavdelning börjar i allt större utsträckning bli familjecentrerad. En familjecentrerad inriktning på vården är betydelsefull då den bidrar till såväl upplevelsen av delaktighet, känslan av trygghet som möjligheter för föräldrarna att knyta an till sitt barn. Anknytning till ett nyfött barn främjar tillväxt och utveckling. Pappan till det nyfödda barnet har en viktig roll för att barnet ska kunna förses med de trygga förhållandena som krävs för att tillväxt och utveckling ska gynnas. En aspekt av vården som dock skulle kunna störa bildandet av dessa trygga förhållanden är om pappan inte görs delaktig av sjuksköterskorna på avdelningen. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva pappors upplevelser av att ha ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning. Resultatet baseras på nio kvalitativa artiklar analyserade med hjälp av Axelssons beskrivning. Resultatet visar att pappor har en stor önskan av att få vara tillsammans med sin familj, men att denna vilja ibland motverkas av faktorer som stöd från vårdpersonal samt tiden. Det har i resultatet även framkommit att interaktioner med vårdpersonal av papporna upplevts som såväl negativ som positiv i sin utformning. I interaktionen ingår att kommunikation och undervisning upplevs viktigt samt att miljön papporna befinner sig i kan påverka deras förståelse kring den situation de befinner sig i. I diskussionen fördjupas pappornas upplevelser av den neonatala vården med ny litteratur. Papporna upplevde en brist på delaktighet vilket kunde motverkas genom god kommunikation, möjlighet till samtal samt genom att få sova på neonatalavdelningen. Det sistnämnda är även relevant ur den hållbara samhällsutvecklingens synvinkel.

Syftet var att undersöka en grupp elevers upplevelser efter att ha undervisats enligt undervisningsmetoden Flipped Classroom. Flipped Classroom skiljer sig från vanlig traditionellundervisning då läraren inte längre föreläser framför eleverna, utan låter sina elever ta åt sig materialet utanför lektionstimmen. Lektionstimmen spenderas istället till gruppuppgifter och diskussioner angående materialet samt också en stor del till eget arbete. Undervisningsmetoden har tidigare visat sig ha tagits emot väl av studenter på universitetsnivå, då de känt en högre delaktigheti sitt lärande och kunnat reflektera över andras tankemönster. En gymnasiegrupp med 13 elever undervisades av mig enligt Flipped Classroom. Elevernasupplevelser av denna undervisningsform har undersökts med en kvalitativ metod därdatainsamlingen genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att en stor majoritet av eleverna var nöjda och positiva till undervisningen. Dekände en större delaktighet i sitt lärande, kände ett större stöd från läraren och ett ansvar som i stor grad sågs som positivt, då de fick större kontroll över sin utbildning. Eleverna uttryckte att de fann det mycket positivt att de fick en större del av lektionen till aktivt arbete och att de kunde skapa sigen större framförhållning till lektionen, istället för att de passivt intog materialet genom föreläsningar på tavlan.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd. Resultatet analyseras utifrån teori om betydelsen av tillit och hur brott tenderar att påverka offer negativt. Vidare indikerar studiens resultat på att professionellt stöd försämrar brottsoffers tillit. I analysen diskuteras de eventuella selektionseffekter som kan tänkas påverka detta överraskande resultat. Denna studie har funnit att det är svårt att mäta effekten av professionellt stöd för tilliten gällande brottsutsatthet. Givet att detta är en viktig fråga behövs vidare datainsamling som fokuserar på detta problem.

Bakgrund   Med en incidens på knappt en procent är medfödda hjärtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar från små avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgång. När föräldrar ställs inför situationen med ett svårt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. Här har sjuksköterskan en central roll då de interagerar med föräldrarna mer än någon annan vårdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att föräldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vägledning och delaktighet genom de olika faserna i vårdprocessen.   Syfte Att beskriva föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan då deras barn behandlades för ett medfött hjärtfel.   Metod Som metod användes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med föräldrar till barn som behandlats för ett medfött hjärtfel då de var i åldrarna noll till tio år. En intervjuguide vars användbarhet testades i en pilotintervju utformades och användes som hjälpmedel i alla intervjuer. Alla intervjuer gjordes över telefon, spelades in och transkriberades ordagrant. För analys av intervjuernas innehåll gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.    Resultat Resultatet visade att föräldrar vars barn föds med ett hjärtfel behöver stöd i flera olika former. Föräldrarna upplevde att den största delen av detta stöd kom från sjuksköterskorna som arbetade med dem och deras barn. Det föräldrarna upplevde som mest värdefullt var att få god information om sjukdomen och den medicinska behandlingen, att få vara delaktiga i vården av sina barn, att sjuksköterskorna var tillgängliga för stöttning och praktisk hjälp, att de blev sedda och tagna på allvar samt att det fanns möjlighet till emotionell stöttning såsom att sitta ned och prata med någon. Vissa brister kunde identifieras kring alla dessa områden men i stort upplevdes sjuksköterskornas stöd som tillräckligt.   Slutsats Sjuksköterskan har en viktig stöttande roll för föräldrar som har barn med medfödda hjärtfel. Stödet upplevs i stort som tillräckligt trots att vissa brister framkommit. För att vidare utveckla och förbättra stödet till dessa föräldrar kan sjuksköterskans erfarenhet av att stötta föräldrarna behöva studeras. Även forskning kring hur män upplever stödet kan vara relevant då detta inte blev en del av resultatet i denna studie.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom.