Hjärtinfarkt utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för människan ett lidande där det är viktigt att denne blir sedd som en enskild individ med sina egna speciella behov. Denna litteraturstudies syfte var att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatdelen baserades på 17 vetenskapliga artiklar som klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades. Resultatet visade att oro och rädsla var vanliga förekommande känslor efter en hjärtinfarkt. De deltagande uttryckte att familj och vänner var ett stort stöd. Det framkom även att den information som de deltagande efterfrågade skulle vara individuellt anpassad. I diskussionen framkom det att man som sjuksköterska bör se människan som en enskild individ med en förståelse för patientens unika upplevelse av sin sjukdom. Slutsatsen visar att det fortfarande kvarstår en brist på hur information ska ges till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt.

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor år 2005 av bröstcancer. Forskningen har gått framåt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information från sjukvård, vänner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl. Artiklarnas vetenskaplighet granskades och artiklarnas resultat analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Resultat: Det framkom att kvinnor då de drabbades av bröstcancer upplevde situationen olika beroende på vilket stöd och information de fick från omgivningen. Det var viktigt med stöd från familj och lättförståelig information från stödgrupper och sjukvård för annars försämrades livskvaliteten. Diskussion: Det låg på sjuksköterskans ansvar att både patienten och dess anhörig fick individanpassad information. Flertalet patienter upplevde att anhöriga inte fick det stöd de var i behov av från sjukvården. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer som upplevde ett bra stöd från omgivningen och fick den information de var i behov av hanterade sjukdomen bättre.

Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor. Behoven av stöd varierade från person till person under sjukdomsprocessen, men det fanns behov som var större i vissa skeden av sjukdomen. Stöd för att vara delaktig i vården kunde hjälpa de närstående att få en ökad förståelse för sjukdomen och dess symtom samt ta vårdrelaterade beslut vilket ökade deras delaktighet. Att sjuksköterskan gav stöd för att upprätthålla ett socialt nätverk kunde hjälpa de närstående att bibehålla ett socialt sammanhang. Närstående visade sig också vara i behov av stöd i existentiella frågor. Det behövs mer forskning för att undersöka behov av stöd hos närstående. Yrkesverksamma sjuksköterskor kan få kunskaper om den närståendes behov av stöd genom fortlöpande utbildning och kompetensutveckling.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier.   Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ. Av dessa stödinsatser är vissa inkluderande där man anpassar miljön och undervisningen i klassrummet för att passa eleverna, medan andra är exkluderande där elever plockas ut och särskiljs med grund av kunskaper och diagnoser.   Det har gjorts flera landsomfattande studier gällande stödinsatser och åtgärdsprogram. Dessa har inbegripit hela mångfalden av elever i behov av stöd och inte bara de med en ADHD-problematik. Trots dessa skillnader är mina resultat mycket lika de tidigare studierna.

Att förlora ett barn i en plötslig och oväntad död är en förödandeupplevelse för föräldrar. Sjuksköterskan kan genom stödjande omvårdnadsåtgärdervara en betydande del av processen kring att återuppbygga förälderns raseradelivsvärld. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjandeomvårdnadsåtgärder till föräldrar som förlorat ett barn i en plötslig ochoväntad död. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie ochbaserades på elva vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskan kan stödja på fleraolika vis och allt stöd bör ges med äkta empati och medkänsla. Stöd kan gesgenom såväl små enkla gester som genom en ärlig och kontinuerlig information.Sjuksköterskan kan även stödja föräldrar vid deras avsked av sitt barn, genomolika former av uppföljning samt genom att hjälpa dem att gå vidare i livet. Genomutbildning och kunskap kring ämnet kan sjuksköterskans omhändertagande avdrabbade föräldrar bli av god karaktär och ha en positiv inverkan på detlångsiktiga sorgearbetet. Då stödet har en stor inverkan på den drabbadeföräldern är det betydelsefullt att mer svensk forskning genomförs samt att detuppmärksammas mer i sjuksköterskeutbildningen.

Diabetes är en av nutidens största folksjukdomar vilket innebär en utmaning för samhället och sjukvården. I vägledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvård för patienter med diabetes typ 2 har uppmärksammats som en betydelsefull faktor för att åstadkomma effektiv vård och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att främja egenvård för patienter med diabetes typ 2 är en intressant forskningsfråga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att främja egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En induktiv kvalitativ ansats har använts och fyra intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentraler i Hallands län har genomförts. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: skapa förutsättningar, rollen som egenvårdsrådgivare och hinder kring egenvårdsrådgivning. Distriktssköterskor upplevde att motivera patienter och stödja dem i egenvårdsansvaret gjorde patienter positiva till förändring. Genom att bygga upp ett samarbete med patienter och få dem att förändra något i sin livssituation ökade egenvårdsansvaret. Distriktssköterskor upplevde tidsbrist, patienternas bristande egenvårdsansvar och svårigheter att ge individuella råd som hinder i egenvårdsrådgivningen. Framtida forskning med fullskaliga studier kan förstärka relevansen i denna studie samt tydliggöra distriktssköterskors arbete hos denna patientgrupp.

The purpose of this study is to investigate the unaccompanied children's experiences of the support offered at group homes intended for this group. The purpose is also to find out if they feel like the stay at the group home has prepared them for an independent life. The study has a qualitative approach and results collection occurred through semi-structured interviews. Seven young men aged 18-20 years were interviewed, all of them have lived for at least one year in a group home and are now living in their own apartment. The results have shown that the adolescents had both positive and negative experiences from their stay at the group home and that they have different views about whether they have received the support they need to cope independently. The adolescents expressed that they felt prepared in a few areas but that they lacked certain knowledge that would have benefited them in the establishment. The study's findings have shown that despite the difficulties the adolescents have gone through, the group has a relatively high sense of coherence (SOC) and access to useful coping strategies that enabled the adolescents to cope with this. The study also shows that the group home in many areas are preparing the adolescents for an independent life, but there are a number of areas in need of development. However, the adolescents have largely managed to deal with the lack of this knowledge through the support offered by Social services after they had moved out from the group home. In the discussion we have argued about the need for clear communication between the residents and the staff, especially when it comes to rules. Furthermore, we believe that there is need for development of the trustee assignment.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985–1997 (n=416). Besvarade (n=213) enkäter analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ analys. Resultatet i studien visar att unga vuxna som överlever ALL och dess behandling saknar kunskaper om sin sjukdom och dess fysiska och psykosociala konsekvenser. Studien visar också ett upplevt bristande stöd från hälso-och sjukvården efter sjukdomen och behandlingstiden hos unga vuxna som överlever ALL och dess behandling. Ytterligare forskning behövs kring hur samarbetet mellan skolsköterska och barnonkologisjuksköterska kan främja barnens återgång till vardagen och skolan ur ett fysisk och psykosocialt perspektiv.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data. Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan samtliga arbetsmiljöfaktorer och personligt initiativ. Vid medieringsanalyserna hade självtillit en medierande effekt på relationen mellan dels arbetskontroll och personligt initiativ samt socialt stöd och personligt initiativ, detta resultat är i enighet med tidigare forskning (Speier och Freses, 1997). Hanterings-strategier hade en signifikant svag medierande effekt på relationen mellan arbetskrav och personligt initiativ. Där den svaga effekten kan bero på att arbetskrav inte delas upp i utmanande och hindrande krav. Sammanfattningsvis lyfter studien fram självtillit som den starkast medierande faktorn vad gäller sambandet mellan arbetsmiljö och personligt initiativ, vilket bör främjas om man eftersträvar ett ökat personligt initiativ.

No description available.