Denna studie syftar till att genom förskollärarens förhållningssätt ta reda på hur förskolebarns förståelse kan utvecklas för ett teknikrelaterat lärandeobjekt. För att ta reda på det har en learning study genomförts. Lärandeobjektet är tyngdpunkt och stödyta. För att ta reda på detta har en kvalitativ studie genomförts där förkunskapstest, aktiviteter och efterkunskapstest har skapat en helhet. Processen har varit cyklisk och analyser av aktiviteterna har genomförts för att kunna skapa ett nytt lärandetillfälle där barnen fått möjlighet att få syn på de kritiska aspekterna för lärandeobjektet. I resultatet redogör vi för det vi kommit fram till utifrån våra frågeställningar, till exempel att barnen behövde få tillgång till ett flertal lärandetillfällen för att förstå alla kritiska aspekter. Vi behövde även visa på skillnaderna mellan olika strategier för en teknisk konstruktion för att barnen skulle förstå lärandeobjektet. Metoden och resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning. Där tar vi upp exempelvis vad som har varit bra respektive mindre bra med aktiviteterna, hur vi skulle ha gjort om en tredje aktivitet skulle ha genomförts och hur vårt agerande har haft betydelse för barnens kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie var att belysa hur elevers upplevelser genom fysiska aktiviteter påverkar deras begreppsförståelse om balans. De arbetssätt som valdes ut för studien var tankekartor, tornbygge samt en praktisk undervisningsmetod där utgångspunkten i lärandet baserades på embodied learning, vilket innebär att lärandet sker genom upplevelser. Variationsteorin samt den pragmatiska lärandeteorin är de två teorier studien utgår från. Studien genomfördes i en årskurs två där 20 elever deltog. Tre lektioner låg till grund för datainsamlingen, där tankekartor, observationer med videoinspelning, fokusgruppsintervju med ljudinspelning samt enkäter användes. Den första och tredje lektionen syftade till att ta reda på förkunskaper och efterkunskaper medan den andra lektionen byggde på fysiska aktiviteter kopplade till balans. Denna lektion var studiens huvudlektion och det var här det huvudsakliga lärandet skedde. Resultatet visar på att embodied learning, en praktisk undervisningsmetod baserad på upplevelser, har en positiv påverkan på elevernas naturvetenskapliga begreppsförståelse. Elevernas naturvetenskapliga begreppsanvändning ökade markant efter undervisningen. Detta framställdes både under fokusgruppsintervjun samt genom analyser av elevernas tankekartor innan och efter undervisningen. Eleverna gick från ett endast vardagligt beskrivande av fenomenet balans till att kunna dra kopplingar och föra resonemang om fenomenet genom användning av naturvetenskapliga begrepp.