Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever. Resultatet visar att lärare i år ett uppger att de låter alla elever, till en början, arbeta med samma moment. Dock sker detta i olika takt och takten i sig ses av lärare som en individanpassning. Utöver grundböckerna menar lärarna att det finns extramaterial att tillhandahålla för de elever som behöver extra utmaning. Detta material kan se likadant ut för hela klassen eller vara anpassat efter varje enskild elev. I resultatet framkom även att lärare upplever stora möjligheter med att stimulera högpresterande elever i år ett. Lärare är mycket positiva till sitt uppdrag att stimulera högpresterande elever och anser att de hinder som finns inte stoppar dem i deras yrkesutövning.

Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebära känslan av att vara åsidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara påtaglig. Bakgrunden belyser områden som är knutna till ämnet. Här tas det även upp hur det är att vara förälder till ett barn med cancer samt hur de tycker det påverkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska stötta syskonen. Syftet med uppsatsen är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att ha ett syskon som drabbats av cancer. Resultatet baseras på en studie av sex artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet av det analyserade materialet visar fyra kategorier: starka känslor, familjen förändras, behov av stöd och information samt mognad och självständighet. Både positiva och negativa erfarenheter av en brors eller systers sjukdomstid beskrivs. Känslor som skuld, oro, avundsjuka och ilska samt en upplevelse av ensamhet är något som är ständigt återkommande upplevelser hos syskonen. Det är betydelsefullt att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar det friska syskonet och ser till att det får information om sjukdom och behandling av sitt sjuka syskon eftersom brist på information kan ge en känsla av att inte få vara delaktig. Det är också betydelsefullt att stötta föräldrarna i att förstå vikten av att låta syskon vara involverade i vad som händer med deras sjuka syskon då ovissheten är mer skrämmande än verkligheten även fast den kan vara hemsk. Att träffa andra i liknande situation har visat sig vara uppskattat. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Företag har ett flertal olika marknadsföringsverktyg att tillgå för att kommunicera ett varumärkes budskap till marknaden. Sponsring kan vara ett effektivt sådant verktyg för att exponera varumärket. Sponsring är ett relativt nytt fenomen som har vuxit avsevärt under de senaste decennierna. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringsverksamheten hos företag med starka varumärken samt hur dessa företag kan utnyttja sponsring för att förstärka sina varumärken.Vi har valt att genomföra denna studie ur ett företagsperspektiv. Dessutom fokuserar vi endast på företagsvarumärken. Den empiriska undersökningen har genomförts på tre företag med starka varumärken. Dessutom har befintlig litteratur rörande varumärken och sponsring studerats. Resultatet av denna studie är att förstärkning av varumärket framstår som den viktigaste målsättningen med sponsring. Sponsring utnyttjas mest effektivt om företagen i förväg har väl genomtänkta mål med sin satsning, väljer sponsringsprojekt med omsorg samt gör noggranna uppföljningar och utvärderingar av sponsringsprojektet.</p>

<p>Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.</p><p>Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig.</p>

<p>Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever. Resultatet visar att lärare i år ett uppger att de låter alla elever, till en början, arbeta med samma moment. Dock sker detta i olika takt och takten i sig ses av lärare som en individanpassning. Utöver grundböckerna menar lärarna att det finns extramaterial att tillhandahålla för de elever som behöver extra utmaning. Detta material kan se likadant ut för hela klassen eller vara anpassat efter varje enskild elev. I resultatet framkom även att lärare upplever stora möjligheter med att stimulera högpresterande elever i år ett. Lärare är mycket positiva till sitt uppdrag att stimulera högpresterande elever och anser att de hinder som finns inte stoppar dem i deras yrkesutövning.</p>

Företag har ett flertal olika marknadsföringsverktyg att tillgå för att kommunicera ett varumärkes budskap till marknaden. Sponsring kan vara ett effektivt sådant verktyg för att exponera varumärket. Sponsring är ett relativt nytt fenomen som har vuxit avsevärt under de senaste decennierna. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringsverksamheten hos företag med starka varumärken samt hur dessa företag kan utnyttja sponsring för att förstärka sina varumärken.Vi har valt att genomföra denna studie ur ett företagsperspektiv. Dessutom fokuserar vi endast på företagsvarumärken. Den empiriska undersökningen har genomförts på tre företag med starka varumärken. Dessutom har befintlig litteratur rörande varumärken och sponsring studerats. Resultatet av denna studie är att förstärkning av varumärket framstår som den viktigaste målsättningen med sponsring. Sponsring utnyttjas mest effektivt om företagen i förväg har väl genomtänkta mål med sin satsning, väljer sponsringsprojekt med omsorg samt gör noggranna uppföljningar och utvärderingar av sponsringsprojektet.

Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever. Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig.

Purpose: The purpose of this paper is to study how important brand belonging can be for sport clubs. Method: The method for the empirical research is based on qualitative interviews. The data then gets compared and connected with relevant brand and marketing theories. Findings: The paper finds out the perks and disadvantages the researched clubs gain from the strong brand names they hold, and further discussion for development based on theory is being made. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur betydelsefull tillhörigheten till ett starkt klubbvarumärke kan vara för idrottsföreningar. Metod – Metoden för den empiriska undersökningen består av kvalitativa intervjuer. Datan blir sedan jämförd och sammankopplad med relevanta teorier inom varumärkesutveckling och marknadsföring. Bidrag – Uppsatsen utreder fördelar och nackdelar de studerade idrottsföreningarna upplever med de starka varumärkesnamn de besitter. Vidare diskussion förs också kring utveckling av varumärkesanvändandet utifrån utvalda teorier.

Storskaliga strukturer präglar idag stora delar av samhället. Det är resultatet av en strukturutveckling som har pågått under en längre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det är dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfråga en småskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den småskaliga livsmedelsföretagen är idag flera till antalet än de större. Det finns en vilja att föra ihop dessa företag med personer, organisationer för att etablera kontakter. Dessa kontakter är speciellt viktiga för företaget i starten för att få tillgång till möjligheter och resurser. Denna studie undersöker därför hur aktörer i gårdsmejeristers sociala nätverk är användbara vid start och etablering av företag. Detta görs med kvalitativa intervjuer med fem gårdsmejerister i Mellansverige. Studiens resultat visar att det nationella resurscentrumet Eldrimner är den mest framträdande aktören vid starten av företaget för att få tillgång till kunskap och ny utrustning. Föreningar, andra gårdsmejerister och även andra småskaliga producenter blir sedan allt mer framträdande aktörer som ger tillgång till kunskap samt sammanför gårdsmejerister med andra användbara aktörer vid etableringen. De sistnämnda hjälper varandra och löser gemensamt problem. Det finns en risk att det blir en allt för sluten grupp, vilket kan göra det svårare att få tillgång till ny information. Om informationen eller resurser inte fås att tillgå i det befintliga sociala nätverket använder de ofta tillfälliga och ytliga kontakter, men det kan vara svårt att få ut informationen från dessa aktörer. Restauranger och grossister är sedan framträdande aktörer för att få ut produkterna på marknaden genom att sammanföra gårdsmejerister med restauranger, grossister och kunder.

Bemanningsbranschen är en relativt ny bransch på den svenska arbetsmarknaden med en brokig historia. Forskning om sociala nätverk är väl studerat och även om det finns forskning om sociala nätverk i bemanningsbranschen så saknas delar om bland annat interna anställningsprocesser. Av den anledningen har den här studien en explorativ karaktär. Uppsatsens syfte är att undersöka hur sociala nätverk bidrar i anställningsprocessen för anställda i bemanningsbranschen. För att undersöka detta används en blandad metod som bygger på ett datamaterial som är insamlad genom en enkätundersökning samt fyra kvalitativa intervjuer. Populationen består av anställda på bemanningsföretag i Stockholmsområdet. För enkätundersökningen användes ett snöbollsurval och informanterna till intervjuerna valdes utifrån ett strategiskturval efter kön och yrkesroll. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt består av begreppen sociala nätverk och socialt kapital för att skapa gemensamma frågeställningar och teman för både enkäten och intervjuerna. Utifrån uppsatsens tre frågeställningar har tre teman skapats. Första temat handlar om i vilken utsträckning sociala kontakter bidrar i anställningsprocessen. Uppsatsens resultat ligger i linje med tidigare forskning; denna enkätundersökning visar att mer än 50 % av respondenterna har använt sig av sociala kontakter för att få sin senaste anställning. Hur sociala kontakter använts beskrivs utifrån det andra temat strategi. Resultatet visar att ett stort antal strategier använts i arbetssökningsprocessen, allt ifrån de rätta kunskaper om tjänsten som söks till att få direkt anställning. Det sista temat behandlar typer av relationer som bidrar till anställning. Undersökningen visar att relationer med bekanta bidrar flest av gångerna. Det medför att de kategoriserade relationerna vänner och familj inte bidrar till en anställning i lika stor utsträckning. Resultatet följer därmed teorin om styrkan av svaga länkar. Den induktiva resultatdelen av uppsatsen visar att anställda inom bemanningsbranschen värnar och tar hand om sina sociala kontakter, det är ett sätt för de anställda att vårda sitt sociala kapital.