Studien undersöker hur filmen Barbie, som är en feministisk produkt med ironiska inslag, gestaltar feminina respektive maskulina könsroller och på vilket sätt filmen upprätthåller alternativt motsätter sig stereotyper som finns för män och kvinnor. Med utgångspunkt i samhällets normer och föreställningar om kön, syftar studien till att undersöka filmens roll i upprätthållandet eller motsättningen av dessa normer. Filmens påstådda feministiska karaktär sätter krav på hur materialet reproducerar stereotypa könsroller. Filmen utspelar sig i de fiktiva världarna Barbie-land där kvinnorna besitter makten och Ken-land där männen bestämmer, samt i den verkliga världen. Filmen är utformad ur ett ironiskt perspektiv där de driver med de normer som existerar. Den metod som har tillämpats i studien för att uppnå syftet är en kvalitativ ansats med ett multimodalt kritiskt diskursperspektiv. Resultatet från studien visar att både kvinnliga och manliga karaktärer upprätthåller stereotypa yttre attribut men motsätter sig personlighetsrelaterade egenskaper som går utanför de stereotypa parametrarna. Samtidigt som materialet inkluderar en varierande uppsättning egenskaper för respektive kön kan det konstateras att de yttre attributen som representeras av karaktärerna upprätthåller könsstereotypiska ideal och en sexualiserad roll. Idealen som framställs i filmen blir synliga trots hur de ironiska verktygen skapar en förlöjligad roll för att ge effekt. De diskurser som har framkommit i analys- och resultatavsnittet har sitt ursprung i existerande könsnormer. Dessa mönster har kunnat belysas genom användningen av en metodologisk ram baserad på en multimodal kritisk diskursanalys.

För många kan film vara deras första kontakt med en blind person och därför är det väsentligt att blinda representeras på ett rättvist sätt. 36 internationella filmer analyserades för att se vilka hjälpmedel som användes i filmerna och hur detta relaterar till hur det ser ut i Sverige. Av de 36 filmerna valdes fyra ut där huvudkaraktärerna analyserades utefter teorier från Eder och Schweintz. Resultatet av karaktärsanalysen visar att de blinda karaktärerna gestaltas på olika sätt och har olika stereotyper. Den vanligaste stereotypen är att den blinda karaktären saknar sin syn och vill ha tillbaka den. En stereotyp som däremot inte var vanlig i dessa filmer var annorlunda ögon eller användandet av solglasögon. Majoriteten av de blinda karaktärerna såg ut som de seende karaktärerna förutom när de använde hjälpmedel som en vit käpp eller ledarhund. Statistiken från filmerna visar inte en lika jämställd bild som statistiken från Synskadades riksförbund. Det är fler filmer med blinda män än blinda kvinnor vilket syns tydligast i statistiken om vit käpp. Ledarhundsstatistiken stämmer bättre överens med statistiken från Synskadades riksförbund som visar att det är några fler kvinnor än män som använder ledarhund. Slutsatsen blir därför att många av filmerna visar upp en blind karaktär som någon kan känna igen sig i, även fast karaktären visar upp en stereotyp. Representationen av blinda karaktärer visar nu en större bild av vad de kan göra än vad som visades innan 2000-talet.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar om hur man kan bidratill att motverka stereotypa könsmönster i barns lek. Genom att utveckla kunskapenkring hur vi kan motverka stereotypa könsmönster i verksamheten kan vi bidra tillett mer jämställt samhälle. Studien utgår från en kvalitativ metod bestående avsemistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. I studien synliggörvi bland annat förskollärares tolkning av begreppet stereotypa könsmönster. Vi haräven lyft fram de arbetssätt och metoder som förskollärarna beskriver att deanvänder för att motverka stereotypa könsmönster i barns lek samt utmaningar somde uppfattar i jämställdhetsarbetet. Resultatet av studien visar att stereotypakönsmönster är ett svårtolkat begrepp. De vanligaste metoderna som framkommerför att motverka dessa mönster är förskollärares förhållningssätt, deras närvaro,lärmiljön samt uppmuntran till gränsöverskridande lek. Utmaningar somrespondenterna uppfattar är vårdnadshavares påverkan samt den samhälleligapåverkan på barns värdegrund. Vi drar slutsatsen att förskolläraresjämställdhetsarbete är ett utmanande område och att det finns utvecklingspotentialinom motverkning av stereotypa könsmönster i barns lek. En pedagogisk implikation resultaten utmynnar i är att förskollärare behöver fler tillfällen tillreflektion samt möjlighet att analysera genusfrågor ur ett förskoleperspektiv.

Problemområdet behandlar myt om turkiskhet i reklamfilmen Burasi Istanbul, tam burasi(2022) och analyseras ur ett kulturellt perspektiv. Denna reklamfilm analyseras med hänsyn till ljudaspekten och följande frågeställning besvaras: Hur uttrycks myt om turkiskhet i reklamfilmen This is Istanbul, right here med fokus på ljudaspekten? Metoden består av kvalitativ analys och litteraturstudier. Teorin består av kunskap om myt, stereotyper, typer, narrativ och ljudteknik. Resultatet innehöll en motsägelse och en myt identifierades som typisk myt om turkiskhet medan de andra resultaten visade på en otypisk myt om turkiskhet. Reklamfilmen innehåller inga stereotypiserade myter om turkiskhet.  Reklamfilmen tilltalar en idé av ett förlorat modernt, frihetligt och individualistisk livsstil i staden Istanbul och väcker därmed även känslan av nostalgi vilket diskuteras i avslutande del.

Denna uppsats har som syfte att studera hur inkluderingen och framställningen av kvinnor med olika typer av utseenden ser ut i damtidningar med fokus på mode utgivna våren 2024. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är; På vilket sätt inkluderas kvinnor med olika typer av utseenden i damtidningar med fokus på mode? I vilka sammanhang finns det representanter av olika typer av utseenden? Hur framställs kvinnorna i bilderna? Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys genom att undersöka bilder på totalt 675 kvinnor utifrån fyra damtidningar utgivna under mars 2024. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är representationsteorin av Stuart Hall och stigmatiseringsteorin av Erving Goffman. Resultatet visar att majoriteten av kvinnorna i tidningarna var unga och smala, vilket dessutom var ett genomgående mönster för samtliga tidningar. Endast en kvinna av totalen ingick i kategorin plusstorlek, samt att endast 4,5% av kvinnorna uppfattades som äldre. Därav anses tidningarna ha en liten inkludering av kvinnor med olika typer av utseenden. Utöver det framställdes kvinnorna inte på ett specifikt sätt, utan framställningen skilde sig åt beroende på sammanhanget. Sammanfattningsvis speglas tidningarna av kvinnliga skönhetsideal.

This diploma thesis aims to contribute to the research of the Czech language picture of the world. It is based on fundamental theoretical and methodological resources of cognitive and cultural linguistics and focuses on the opposition of "man - animal", or "human - animal", in the Czech language, aiming to illustrate the way in which zooappellatives (animal names) relate to the reality of the human world. The most extensive part of the thesis is based mainly on an analysis of Czech dictionary material (etymological, reference, synonym and phraseological dictionaries), as well as comparing the scientific (biological) classification of animals to the categorization in natural language. In regard to the category ANIMAL, the thesis establishes four basic domains constituting the category's conceptual model (framework): "the place where the animal lives", "physical traits", "the animal's behaviour" and "relation to man". The thesis also includes questionnaire-based research that focuses on analysing the way in which speakers of the Czech language understand the category ANIMAL, and attempts to determine whether they regard some animals as more protypical than others.

The thesis deals with the issue of walking and standing in patients with a scoliosis. The theoretical part of this thesis summarizes current knowledge of scoliosis, its classification, etiology, pathogenesis and risk factors of the curve progression. Then the most often changes of the stand and gait stereotype and their main causes are discussed. Goal of the practical part was to identify the difference between particular parameters of gait in an experimental group of patients with scoliosis and a control group of healthy individuals. The examination was performed via the dynamic plantography method using the Zebris FDM-T System. 19 probands with scoliosis aged 8 - 19 and a control group of 19 orthopedically healthy patients in a corresponding age distribution have been selected for the study. The results did not provide any statistically significant difference on a significance level p=0,05. However, there were clear differences between the groups referring to bigger asymmetries in stance and gait stereotype in the scoliosis patients group. Since even in a scientific literature there is a difference in opinion on this issue, more research might be necessary for the exact evaluation of the influence of scoliosis on the stance and gait stereotype.

Norrland utgör cirka 60 % av Sveriges yta men knappt en tiondel av Sveriges befolkning bor där. Detta beror till stor del på en pågående urbanisering där allt fler flyttar till storstäder som erbjuder bredare möjligheter. Utöver en minskande sysselsättnings- samt befolkningstillväxt har Norrland även kommit att bli föremål för stereotypa skildringar i medier, där befolkningen och miljöerna klumpas samman via homogen porträttering. Denna studie syftar till att undersöka hur Norrland representeras i den svenska kriminalserien Höök (2007-2008) genom att granska framställningen av norrländsk befolkning, norrländska miljöer samt förhållandet mellan nationell och regional identitet. Med teoretisk ram bestående av Representation, Stereotyp, Representerad identitet samt Intern Orientalism är syftet med studien att påvisa om Höök använder sig av stereotyp representation av Norrland samt om Intern Orientalism förekommer i det utvalda materialet. Studien utgår från ett urval av fyra avsnitt som analyserats med metoden kritisk diskursanalys baserat på Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell och analysfrågor anpassade efter Kristina Boréus mall samt semiotiska begrepp som verktyg. Analysen är indelad i tre huvudkategorier bestående av Miljöer, Befolkning samt Representation av nationell identitet vs. regional identitet som formats efter studiens syfte och frågeställningar samt med tillhörande underkategorierna som speglar analysens innehåll. Resultatet av analysen visar att Höök representerar Norrland genom stereotypa beskrivningar av befolkningen där den norrländske mannen framställs med egenskaper som långsam, tillbakadragen och tystlåten och den norrländska kvinnan representeras utifrån sin roll som partner/mamma alternativt med sin frånvaro. Analysen påvisar även stereotypa representationer av miljöerna genom ett mönster av ett glest och kallt Norrland samt med råa naturskildringar. Även tydliga skillnader mellan nationell och regional identitet kan urskiljas i representationen av karaktärerna baserat på vilken dialekt de talar med. Vidare förekommer Intern Orientalism i några sammanhang medan vissa kriterier för teorin inte anträffas i materialet. Av detta kan slutsats dras att Höök framställer Norrland på ett konventionellt sätt utifrån stereotypa skildringar samt skillnader i representationen mellan nationell och regional identitet.

Detta är en studie vilken har undersökt spelares uppfattning av en NPC:s funktion i en fiktiv 1800-talskontext i relation till NPC:ens ansiktsbehåring. Människor har genom tiderna kategoriserat individer i form av stereotyper baserat på visuella aspekter, så som bland annat ansiktsbehåring. Stereotyper förväntas bete sig enligt specifika regler, och om en karaktär inte beter sig som dess publik förväntar sig uppstår dissonans (Loyall, 1997). Undersökningens artefakt bestod av en serie porträtt föreställandes en och samma NPC men med varierande uppsättningar ansiktsbehåring. Studiens respondenter ombads tilldela vart porträtt en NPC-funktion baserade på Bartles (2004) lista med NPC-funktioner. Resultatet visade på trender där ett fåtal funktioner föredrogs för var form av ansiktsbehåring. I framtida arbeten skulle andra kontexter kunna undersökas. Även mer avancerade undersökningar skulle kunna genomföras där NPC:erna placeras i en spelsimulation.

The goal of this study was to find out how TV series from the normalization era written by Jaroslav Dietl showed women and their issues. I focused on the 70's and 80's TV series, whose stories take place at the time when they were made. First, I set ten model situations based on the professional literature. Then I applied them on selected female characters from the chosen series and determined whether these model situations were used (heroine was not displayed stereotypically) or not (heroine was displayed stereotypically). I applied a similar system on ten films from the normalization era to compare the characters with each other, to compare Dietl's TV series with each other and to compare his work with other works. I found out that Jaroslav Dietl fulfilled the stereotypes about women at that time, but only to some extent. Ratio of female characters beyond stereotypes to stereotype characters was 26:34 (rounded 0.76). He also used very often a character of a submisive woman who is usually displayed in her home with her family. Another finding is that Dietl's work offers several distinctive heroines, namely Alžběta Čeňková, Dana Králová (both from TV series Nemocnice na kraji města) and Ivana Pešková (TV series Inženýrská odysea). Nemocnice na kraji města is also the only case which displays more...