This diploma thesis is focused on selected psychological aspects of racism. In the introduction, I define basic concepts of the problem and I present wider context of psychology of racism. The main focus of the thesis is put on psychological forms of racism, racist attitudes, stereotypes and prejudices and their measurement. An important part also deals with psychological roots of racism and psychological theories that explain racism. The next chapter is focused on the specifics of adolescence in the context of racism. The research part is an explicit and implicit measurement of the attitudes of adolescents towards ethnic or national minorities that play animportan role in the Czech Republic. 404 high school students participated in the research. In addition to the results of the individual parts of the research, it is also beneficial the correlation of the methods and the comparison with the previous studies, which indicates the complexity of the problem.

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs utifrån Nikolajevas motsatsschema i fem barnböcker av Astrid Lindgren, alltså Pippi Långstrump (1945), Barnen på Bråkmakargatan (1958), Madicken (1960), Bröderna Lejonhjärta (1973) och Ronja rövardotter (1981). Vårt syfte var även att undersöka hur framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män utifrån Nikolajevas motsatsschema skiljer sig i de olika böckerna, samt att undersöka hur könsmönstren förändrats över tid i de analyserade böckerna, utifrån Nikolajevas motsatsschema. Våra forskningsfrågor var “Hur skildras flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?”, “Hur skiljer sig framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?” och “Hur har könsmönster förändrats över tid i de undersökta böckerna?”. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i genusperspektivet utifrån Hirdman. Vår metod var en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag (att räkna egenskaper utifrån Nikolajevas motsatsschema). Våra huvudresultat var att i Pippi Långstrump (1945) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och en stereotyp huvudkaraktär, i Barnen på Bråkmakargatan (1958) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. I Madicken (1960) framkom det att tre huvudkaraktärer var stereotypa medan en huvudkaraktär var könsneutral. I Bröderna Lejonhjärta (1973) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. Slutligen återfanns fyra stereotypa huvudkaraktärer i Ronja Rövardotter (1981) och inga normbrytande huvudkaraktärer.

No description available.

En av de stora utmaningarna som byggbranschen står inför är den höga bostadsbristen som råder. Samtidigt har byggbranschen svårt att tillgodose kompetensförsörjningen som krävs för att uppnå regeringens mål med att bostadsmarknaden på sikt ska tillgodose efterfrågan som ställs på nybyggen. Forskning visar i sin tur att byggbranschen inte är så attraktiv bland ungdomar vilket är ett stort hinder för att tillgodose regeringens mål med att minska bostadsbristen. Syftet med vår uppsats är att studera några niondeklassares bild av byggbranschen. Vi studerar även hur de konstruerar bilden av den typiske byggarbetaren för att därefter se hur de talar om sig själva i relation till branschen. Den insamlade empirin analyserar vi med hjälp av begrepp från Gottfredsons teori Theory of circumscription and compromise samt begreppen maskulinitet och identitet. I denna studie använder vi oss av en metodtriangulering där vi genomfört tre gruppintervjuer med några niondeklassare. Informanterna fick besvara en yrkesenkät som därefter följdes upp av en gruppintervju.Bilden av byggbranschen och de som arbetar inom den baserar niondeklassarna i studien utifrån tre faktorer; könsstämpel, status och arbetsuppgifter. Det råder även en låg kunskap om byggbranschen samtidigt som det finns en stor avsaknad av intresse för byggbranschen vilket även används som den mest förekommande identitetsmarkören när de talar om sig själva i relation till branschen.

Att arbeta med identitet är en del av läraryrket eftersom skolan ska främja förståelse för samt förmåga till inlevelse i andra människors identitet (Skolverket, 2011b). En del av skolans övergripande mål är även att elever ska respektera andra människors egenvärde och integritet, ta avstånd från förtryck och kränkande behandlingar samt att samspela i möten med andra utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, religion och historia (Skolverket, 2011b). I bildundervisning ingår visuell kultur i det centrala innehållet och inom visuell kultur ingår även det vi har på våra kroppar och hur vi använder olika markörer för att gestalta vår identitet (Sparrman, 2002). Som blivande bildlärare blir det således relevant att undersöka vilka meningar elever tillskriver olika markörer för identitet, hur de går tillväga för att tolka identitetsmarkörer samt hur elevernas uppfattningar om identitet kan förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet är de teoretiska perspektiv som är underlaget för studien och det är ett analytiskt perspektiv som utgår ifrån hur relationer av över- och underordning skapas och upprätthålls (Reyes & Mulinari, 2005). I en intersektionell analys ingår etnicitet, kön, klass, ålder och sexualitet (Reyes & Mulinari). Kahlin (2008) har gjort en liknande studie som beskriver hur ungdomar etablerar identitet genom att positionera sig i förhållande till olika sociala kategorier som genus, religion, nationalitet, etnicitet, sexualitet och klass. Ungdomarna i Khalins (2008) studie tilldelar ungdomar olika sociala grupper olika attribut, som också kan nyanseras och omförhandlas. Ungdomarna gör detta genom att ge exempel på individer i deras verklighet som både bekräftar och utmanar attributen som en grupp tillskrivits samt genom att beskriva likheter och skillnader mellan grupperna utifrån egna erfarenheter av den grupp de anser sig själva tillhöra (Khalin, 2008). För att samla in data till denna studie har jag genomfört ett fokusgruppssamtal med elever på estetiskt program på gymnasiet, där eleverna har samtalat om olika markörer för identitet i fotografin som är gestaltade av mig. Bilderna är menade att trigga elevernas minnen om tankeprocess i liknande situationer, vilket kallas stimulated recall (Lyle, 2003). Det insamlade materialet kodades och grupperades samman till kategorierna markörer för identitet och konstruktion av identitet. Eleverna i min studie tolkade bilderna tillsammans och de drog paralleller utifrån sig själva, människor i deras närhet, kända personer men också stereotyper i filmer för att förklara de olika karaktärernas identitet. Eleverna skådespelade även som andra personer för att tolka bilden utifrån vad de tror deras perspektiv är. Genom samtalet kom de fram till att användandet av smink ofta kan ses ur två perspektiv för biologiska kvinnor, antingen som en form av självuttryck och personlig ritual eller en yttre press att passa in i idealet. De kunde också se att villkoren för användning av smink varierade för män, eftersom de upplevde att en biologisk mans sexuella identitet och könstillhörighet ifrågasätts av andra män om han använder smink, även om de själva verkade tycka att smink för män också kunde vara en ritual och självuttryck. Eleverna såg också att en kvinna som avstår från smink och feminina kläder också ifrågasätts utifrån sin sexuella identitet. En kropps position hade också betydelse enligt eleverna på hur en individs identitet uppfattas och att olika kroppspositioner hör samman med olika klasser och kön. De ser även att kläder har en koppling till makt i kombination med kamerans position antingen som socialekonomisk makt eller som vad de kallar ”gängpower”. Hår är också någonting som eleverna ansåg påverkar vilken stil en person har men också individens sexuella identitet och könstillhörighet. Det gick att se att eleverna är medvetna om hur de olika markörerna påverkar hur människor upplevs av sin omgivning och de använder markörerna själva utifrån den kunskapen. De försökte även att omförhandla olika markörers innebörd för att ge individer nya möjligheter för självuttryck. Genom att analysera materialet utifrån ett intersektionellt perspektiv kan man se att elevernas tolkningar av karaktärerna också är baserade på etnicitet i form av en svensk identitet även om eleverna själv inte nämnde det. Det är viktigt att ta hänsyn till att mitt resultat är bundet till den sociala situation som den uppstod i och materialet går inte nödvändigt viss att generalisera till andra elevgrupper. Eleverna upplever en press från sociala medier och filmstereotyper att använda markörer på ett visst sätt och att pressen kan leda till psykisk ohälsa. Skolan som institution har således ansvar att hjälpa eleverna att ifrågasätta automatiserade representationer av olika kategorier (Reyes & Mulinari, 2005). Vilket även stöds av styrdokumenten som säger att vi ska motverka kränkningar och förtryck genom att arbeta med normer och värderingar utifrån elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter (Skolverket, 2011b). Ett liknande samtal kan således användas för att uppmärksamma negativa stereotyper och eleverna kan tillsammans omförhandla markörernas innebörd.

Syftet med studien är att göra en kvalitativ semiotisk analys av Försvarsmaktens rekryteringsfilmer mellan 2018-2021. Detta för att studera hur unga kvinnor representeras i Försvarsmaktens rekryteringsfilmer ur ett genusperspektiv, huruvida och i så fall på vilka sätt genusstereotypa kvinnliga representationer synliggörs och om motstridiga föreställningar kopplat till genus framkommer.  Den semiotiska analysen bygger på Barthes teori om denotation, konnotation och myter. I analysen av det empiriska materialet fann vi att Försvarsmakten använder sig av traditionella genusstereotypa föreställningar för att framföra ett budskap i rekryteringskampanjerna. Försvarsmakten utmanar till viss del traditionella kvinnliga genusstereotyper genom att presentera dagens unga kvinnor som mer aktiva och självständiga. Samtidigt som de använder sig av klassiska genusstereotyper som retoriska figurer för att bygga sina reklambudskap, fortsätter de också synliggöras och reproducerar således traditionella könsstereotypa föreställningar. Sökord: genus, stereotyp, semiotik, reklam, representation, maskulint, feminint / The purpose of this study is to analyze female gender representations in three of Swedish Armed Forces’ recruiting campaigns between 2018-2021. Using a qualitative approach, the empirical material was analyzed using semiotics as a method. The aim was to contribute to a deeper understanding of female gender stereotypical representations, whether and if so, in what ways they are made visible and if conflicting notions linked to gender emerge in the recruitment films. Using the theory of denotation and connotation we can conclude that the Swedish Armed Forces’ recruiting campaigns between 2018-2021 use traditional gender stereotypical representations to convey an advertising message. The Swedish Armed Forces’ challenge traditional gender stereotypes of young women by representing them as active and independent in their recruiting films. They reflect a new more modern version of young women that is closer to reality today. However, while using traditional gender stereotypes as rhetorical figures to build their advertising messages, they continue to reproduce traditional gender stereotypes by making them visible.  Keywords: gender, stereotype, semiotics, advertising, representation, masculine, femininity

Denna studie handlar om hur karaktärerna framställs genom normbrytande och stereotypa föreställningar i svenska barnböcker. Studien är baserad på sex bilderböcker skrivna av två författare, vilka är Astrid Lindgren och Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att synliggöra vilken utsträckning elever får ta del av normbrytande och stereotypa föreställningar i litteraturen. Det teoretiska ramverket för studien är genusteori och intersektionellt perspektiv. Studien genomfördes med stöd av ett analysschema som bygger på en analysmodell av Nikolajeva (2017) med fokus på framställningar av karaktärer. Resultatet är baserat på en kvalitativ innehållsanalys och en bildanalys. Studiens resultat visar att i både text och bild framställs karaktärerna med normbrytande och stereotypa föreställningar där både likheter och skillnader finns gällande deras karaktärsdrag.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine the way in which librarian characters are portrayed on the contemporary television programs A Series of Unfortunate Events, Hilda, Once Upon a Time, Orange Is the New Black and YOU, including what stereotypes are evident. The empirical material consists of five television programs and nine librarian characters from 2011 to 2018. Applying a qualitative content analysis, the characters are studied using Seale (2008)’s article as a basis of observation. The results are compared to previous research, which emphasize the stereotypical trait of librarian characters as strict and restrictive, which is inconsistent with the findings of this study. In my investigation, librarian characters were commonly portrayed in a positive light and often as heroes with an important purpose.

AbstractFörhållningssättet till genus är centralt i pedagogers arbete med barn, då det enligt läroplanen är förskolans uppdrag att arbeta för jämlikhet samt att motverka traditionella könsmönster (Lärarens handbok, 1998). Idag används barnböcker som en del av förskolans pedagogiska verksamhet, både gällande underhållning och ur ett mer centralt och lärorikt syfte. Syftet med detta examensarbete är att studera genus i barnböckerna. Vi har undersökt hur könsroller framställs i böckerna. Följer de normen för vad samhället föreskriver eller framställs karaktärerna som normbrytare? Vi kommer även att studera om det finns förändringar i karaktärernas gestaltning beroende på vilket årtal boken är skriven. Som metod har vi använt oss av kvalitativ textanalys för att besvara våra frågeställningar. För att kunna forma vår egen analysmodell kring vad som anses vara manligt och kvinnligt, tog vi hjälp av Nikolajevas (2000) och Hirdmans (2003) analysmodeller över typiskt manliga och kvinnliga drag. Vi valde ut egenskaper från dessa båda scheman och fick fram ett eget analysschema som vi sedan i undersökningen utgick ifrån. Egenskaperna vi valde att ta med i vårt schema är karaktärsdrag som ofta tillskrivs mannen respektive kvinnan.Av de barnböcker vi analyserat har det visat sig att män framställs mer genustereotypt exempelvis med kläder i förhållande till kvinnor. Kvinnor däremot framställs oftare könsstereotypiskt med hjälp av attribut, såsom rosetter och hårklämmor. Vi har sett karaktärer vars egenskaper och handlingar varit helt enligt könsnormen, där män gör manliga sysslor och så vidare. Men likaså gränsöverskridaren som bryter normen har synts till i flera av böckerna. Även gränsvakten har observerats i två av böckerna. Vi har också kunnat urskilja förändringar i de analyserade barnböckerna beroende på vilken tidsperiod de skrevs till exempel vad gäller karaktärernas kläder och handlingar.

The deadly gun violence in Sweden has increased significantly since 2013 and is linked to organized crime. Södertälje is a city south of Stockholm that has been particularly affected by the deadly shootings and gang violence. This type of crimes brings a lot of media attention partly because of society’s safety but also because of people’s lack of experience in the field, which gives media the number one position to bring information. Further, this gives media the power to portray the gang crimes and the criminals in the way that pleases the population, which may tend to uphold discriminating stereotypes.   The purpose of the study is to analyze how Aftonbladet and Dagens Nyheter portray criminal networks in Södertälje. In addition, power relationships and discrimination have been clarified. The material consists of eight articles from Aftonbladet and eight from Dagens Nyheter. The method used is a historical discourse analysis that focuses on identifying power relationships. Analytical tools include analysis questions and two discourse strategies: designations and characterizations. The theoretical framework is postcolonialism, representation, the other and stereotypes.    The study results in three discursive themes, which are called: the impact of gang crime on Swedish society, efforts to counter gang crime and reasons for the development of gang crime. The results of the analysis suggest that gang criminals are depicted negatively. The personal attributes identified include murderous, vengeful, boundless and motivated. A unique result was that gang criminals are depicted as young. Furthermore, power structures can be partially confirmed by portraying gang criminals as inferior to the rest of the society. In addition, the study results in portrayal of individuals as foreign, which can maintain a structure of white as superior to black. / Det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige har sen 2013 ökat markant och kopplas samman med den grova organiserade brottsligheten. Södertälje är en stad söder om Stockholm som varit särskilt utsatt för skjutningar och gängrelaterade brott. Gängkriminalitet är ett ämne som fått stort medialt utrymme, dels grundat i att upprätthålla ett säkert samhälle men även för att människor generellt sett har låg erfarenhet inom ämnet och därmed får informationen genom media. Detta ger media makten att framställa gängkriminalitet och gängmedlemmar som passar befolkningen vilket kan bidra till ett upprätthållande av diskriminerande stereotyper.    Studiens syfte är att analysera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer kriminella nätverk i Södertälje. Dessutom har maktförhållanden och diskriminerande stereotyper tydliggjorts. Materialet består av åtta artiklar från Aftonbladet, samt åtta från Dagens Nyheter. Metoden som använts är en historisk diskursanalys som inriktar sig på att urskilja maktförhållanden. Analytiska verktyg består av analysfrågor samt två diskursiva strategier; benämningar och karaktäriseringar. Det teoretiska ramverket är postkolonialism, representationsteorin, den andre och stereotyper.    Studien resulterar i tre diskursiva teman, som benämns: påverkan av gängkriminalitet i det svenska samhället, insatser för att motverka gängkriminalitet samt orsaker till gängkriminalitetens utveckling. Resultatet av analysen tyder på att gängkriminella framställs negativt. De personliga attribut som identifierats är bland annat: mordisk, hämndlysten, gränslös och motiverad. Ett utpekande resultat var att de gängkriminella framställs som unga. Vidare kan maktstrukturer bekräftas till viss del genom att gängkriminella framställs som underlägsna resterande samhälle. Dessutom resulterar studien i en framställning av individerna som utländska vilket kan upprätthålla en struktur av vita som överordnade svarta.