<p>Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat. Resultatet styrker tidigare forskning om ett schablonmässigt tänkande kring människor med funktionshinder. Genom induktiv tematisk analys framkom att personalchefernas attityd till att rekrytera en funktionshindrad präglas av osäkerhet inför vilka konsekvenser detta kan få. I kontrast till detta visar resultatet också på en önskan och vilja till förändrade attityder. Okunskap i kombination med rädsla för det som är annorlunda utgör dock en välkänd grogrund för diskriminering. Ytterligare forskning på området funktionshinder och rekrytering är därför av stor vikt.</p>

<p>Detta är en uppsats där diskriminering av personer med invandrarbakgrund på den svenska arbetsmarknaden undersöks. Det är en undersökning där sex personer med invandrar bakgrund intervjuas och fått chansen att ge en bild av hur de själva upplever att de blir bemöta på den svenska arbetsmarknaden. Tre av de intervjuade har arbete och tre av dem är arbetslösa. Denna uppdelning har jag valt för att se om det finns skillnader i attityder beroende på de intervjuades arbetssituation. Vad jag främst kom fram till med denna uppsats är att skapandet av stereotyper bidrar till en nedvärdering av invandrarnas kompetens.</p><p>De teorier som jag använt i uppsatsen är: Erving Goffmans ”stigma teori”, ” beständig ojämlikhet” av Charles Tilly. Anthony Giddens teorier om ” skapandet av självidentitet i det moderna samhället”. Pierre Bourdieu ” socialt rum, habitus och fält”</p>

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lägre på kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fått barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i bedömningar av mäns och kvinnors ledarskap och om dessa påverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade på ett frågeformulär efter att ha läst en vinjett i vilken ledarens kön samt föräldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anställningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha. Resultaten visade inte på några skillnader i värdering som kan relateras till kön eller föräldrastatus. Däremot fanns det en skillnad som påverkades av föräldrastatus och bedömarens kön.

Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingår åtta undersökningsdeltagare, varav två deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering är ett komplext sammansvetsat område som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna själva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom även att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrågasättande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansågs vara avgörande områden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering. Studiens resultat stämmer i stora delar överens med tidigare forskning. Inom området minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering avsaknas en bredd i tidigare forskning. Detta har lett till en önskan om ytterligare studier inom detta område.

Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat. Resultatet styrker tidigare forskning om ett schablonmässigt tänkande kring människor med funktionshinder. Genom induktiv tematisk analys framkom att personalchefernas attityd till att rekrytera en funktionshindrad präglas av osäkerhet inför vilka konsekvenser detta kan få. I kontrast till detta visar resultatet också på en önskan och vilja till förändrade attityder. Okunskap i kombination med rädsla för det som är annorlunda utgör dock en välkänd grogrund för diskriminering. Ytterligare forskning på området funktionshinder och rekrytering är därför av stor vikt.

Falska minnen kan uppstå från orsaksslutledningar vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden. Mannen hörde i olika versioner av filmen till en grupp som förknippades med kriminalitet (en man i tjugoårsåldern) eller som inte förknippades med kriminalitet (en medelålders man). Resultatet visade inte att stereotyper påverkar falska eller äkta minnen i deltagarnas fria, stödda återgivning av filmen. Det fanns däremot en tendens att äkta minnen påverkas av stereotyper vid test av igenkänning av väskstölden. Falska minnen från orsaksslutledningar kunde dock inte påvisas. Ett kort distraktionsmoment samt låg kognitiv belastning är några av de tänkbara anledningarna till resultatet.

Denna studie behandlar sättet som karaktärer gestaltas i bilder för spel och undersöker om mottagarens förhållningssätt till karaktären skiljer sig beroende på karaktärens kön. Det som undersöks är ifall karaktärerna tolkas olika även om de är menade att representera samma egenskap, samt ifall tolkningen av karaktärerna förändras när dessa samspelar med en annan karaktär i samma bild. För att undersöka detta skapades bilder av manliga och kvinnliga karaktärer samt en karaktär vars kön inte gick att urskilja. Alla karaktärer gestaltades med tre olika varianter på representation: dominans, undergivenhet och likgiltighet. Utöver dessa bilder skapades även fyra olika varianter av reklambilder för att undersöka ifall tolkningen av karaktärerna påverkas av att dessa samspelar med en annan karaktär i samma bild. Undersökningen utfördes genom en webbenkät med slutna och öppna frågor om vad den svarande ansåg att karaktärerna representerade.

The purpose of this work is to examine gender rols in lifestyle magazines. In order to do this, two magazines were used and analyzed using a qualitative content analysis. In addition the authors also analyze the advertisements for each gender. Interviews in King of Sweden and Elle are also analyzed. The thesis is examined on the basis of gender theory, and theories about stereotypes and myths. This is examined by using both a detailed qualitative method and a text analysis. The magazines that were used are four issues of King of Sweden, 2012 and Elle, 2012. The result of the study shows that masculinity and femininity is something that is separate from each other. Different stereotypes, myths and metaphors could also be found in the material. One of the conclusions is that while femininity seems to be something that is associated with being something, masculinity is be something that is associated with doing something.

I detta arbete undersöks en animerad karaktärs rörelser för att se vad som upplevs som stereotypiska manliga och kvinnliga rörelser. En könsneutral karaktär skapas och det animeras två gånganimationer och två springanimationer med antingen stereotypa manligaeller kvinnliga rörelser. Animationerna visas sedan för fem grafiker och fem icke-grafiker för att se hur de tolkar och upplever animationerna, och om de genom animationernas rörelserkan avgöra om det är en man eller en kvinna. Respondenternas svar analyseras och sammanfattas sedan i ett resultat. Det undersöks hur rörelserna påverkar vår uppfattning när vi ska avgöra om det är en man eller kvinna vi ser. Höftrörelser har stor påverkan på avgörandet av könstillhörigheten. Mer höftrörelser har ansetts varit mer kvinnligt och mindre höftrörelser mer manligt.

Jag har arbetat med pålar eftersom det är ett objekt som kan associeras med Rumänien genom Vlad Tepes (Pålspetsaren) och Dracula-myten. Men det finns ytterligare en, mindre känd, koppling mellan pålar, vässade pinnar, och Rumänien. Under det som kom att bli Ceausescus sista tal började folk skrika, men det var inte bu-rop utan bara skrik, rakt ut. Min pappa berättade för mig att några i den stora folkmassan hade börjat stickas med vässade pinnar och att skriken som hördes var skrik av smärta– ingen hade vågat börja annars. Två dagar senare var Ceausescu död. Jag har kombinerat vässade träpålar och virkade, droppande bloddroppar. Installationen hänger i taket och vissa utav pålarna blöder ner i virkade pölar av varierande storlekar. Naturmaterial som mossiga pinnar, kombinerat med rött virkat blod, i ett oavbrutet flöde, fungerat mycket bra både symboliskt och estetiskt. Man skulle kunna se det som att pålarna töms på mening, stereotyperna urholkas. Jag gjorde även en liten bildserie med "pålen i hemmet", där en påle används som fjärrkontroll av min pappa i familjens vardagsrum. Jag har även fortsatt med en serie teckningar i tusch med ett möte mellan Vlad Tepes och Dracula. Två myter som samtalar, men vem är mest verklig? Gammal och nytt, öst och väst. / BI