Advertising images have a history of being criticized for its manipulative character and negative portrayals of men and women. Previous studies have shown that advertising images have a distorting effect on society. There have been lively debates in Sweden the past years about gender equality and how stereotypical portrayals of men and women inhibit the progress towards an equal society. The purpose of this study was to examine how gender is constructed in Swedish advertising images published in Swedish newspapers today. The theoretical framework used in this study consists of former studies of stereotypic portrayals and theories of semiotics, gender and representation. To study signs present in the images a qualitative method and a semiotic perspective was used. The result showed that the studied images contained a lot of stereotypic portrayals of men and women. It was surprising to see such heavy use of stereotypes considering the awareness present in Swedish debates regarding negative portrayals of gender.

Uppsatsen behandlar kvinnor i ledande positioner där de är en marginaliserad grupp. Studien omfattar organisationer inom idrott, bygg, skogsindustrin och IT. Syftet är att undersöka om det ges olika förutsättningar för kvinnor i ledande positioner i organisationer inom näringslivet och idrotten där kvinnor är en marginaliserad grupp. Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor på ledande positioner. Resultatet visar att kvinnorna bryter ett mönster som dominerat olika branscher under en längre tid. De speglar inte stereotypen kvinnligt utan visar egenskaper som förknippas med bra ledarskap, vilket indikerar på att en ledare får med sig hela gruppen och arbetar mot gemensamma mål. Fördelen med att vara kvinnlig ledare, speciellt där gruppen kvinnor är liten, är att hon syns mer och kan på så sätt göra sin röst hörd. Genom att kvinnorna i undersökningen har blivit erbjudna sin ledarposition visar det att organisationer verkar för jämställdhet. Trots arbetet mot jämställt arbetsliv visar studien att kvinnorna stöter på hinder som går att förknippa med de normer som finns kring kvinnor och män och ledarskap. / The essay deals with women in leadership positions where they are a marginalized group. The study includes organizations in sports, construction, forestry and IT. The aim is to investigate if the different organizations give different conditions to their female leaders. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with women in leadership positions. The results show that these women are breaking a pattern that has dominated various industries for a long time. They do not reflect the stereotype feminine, instead they show properties associated with good leadership, indicating that a leader can bring the whole group working toward common goals. The advantage of being a female leader, particularly where the group of women is small, is that she appears more and can thus make her voice heard. The females in the study have been offered their leadership position which demonstrates that organizations are working to promote equality. Despite the work towards equality, the study shows that women faces obstacles that can be associate with the norms around women and men, and leadership.

Målet med det här arbetet har varit att undersöka huruvida ett trovärdigt androgynt ansikte kan skapas genom att blanda genuskonventionella ansiktsdrag, samt hur kvinnliga respektive manliga ansiktsdragen måste vara för att ansiktet ska tolkas som androgynt. Fem bilder som föreställer ansikten i varierande grad av androgynitet har skapats som artefakt utifrån en förstudie av spelkaraktärer. Bilderna användes sedan i samband med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer där tio informanter fick svara på hur kvinnliga och manliga de ansåg att karaktärernas ansikten var. Undersökningens resultat tyder på att ett trovärdigt androgynt ansikte kan skapas och att androgyna ansikten bör ha något starkare influenser av genuskonventionellt manliga ansiktsdrag än kvinnliga för att uppfattas som androgynt. En fortsättning av arbetet skulle kunna göras genom en större undersökning med fler informanter från olika kulturer och samhällen. Detta med hjälp av en artefakt i 3D-grafik informanterna kan interagera med, mer som i en riktig spelmiljö.

Idén om att vår bild av verkligheten konstrueras till stor del utifrån medierna är i min mening mycket intressant, men är bilderna vi dagligen matas med verklighetsförankrade? Att påstå att det finns ett korrekt och ett felaktigt sätt att framställa kön på vore att föra sig med osanning men att stereotypera könsrollerna borde kunna undvikas, kan tyckas. Min fråga var hur det förhåller sig i ett av Sveriges största modemagasin för kvinnor. I den här uppsatsen undersöker jag hur det svenska modemagasinet Styleby, med modeprofilen och entreprenören Elin Kling i spetsen, framställer kvinnan. Undersökningen är gjord ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Delarna som analyserats är ledarsidan eftersom den i min mening sätter prägeln för magasinet samt modereportagen eftersom det är där mest resurser används. Semiotiken i Barthes version, där begreppen denotation och konnotation står i centrum, användes som huvudsaklig metod. I Barthes semiotiska modell analyseras bilden i två steg där det första steget, denotationen, är läsarens omedelbara förståelse och den andra nivån, konnotationen, är det samspel som uppstår då bildens tecken möter läsarens förkunskaper och kulturella förståelse. Vid analyserna av ledarsidan förstärktes semiotiken med en textanalytisk metod som kan säga något mer om tilltalet. Enligt min analys porträtterar Styleby i sina modereportage kvinnan som ung och smal vilket inte skiljer sig från hur modemagasin traditionellt framställer kvinnan. Det finns en ambition till en etnisk variation men som enligt min åsikt skulle kunna förbättras ytterligare. Magasinet tenderar att emellanåt framställa kvinnan som underordnad och ett sexuellt objekt men det är något mindre tydligt i de senare numren är i de tidiga. Kvinnorna porträtteras aldrig uttryckligen i en arbetssituation eller ett officiellt sammanhang vilket kan tolkas som att myten om att kvinnan är mindre viktig än mannen på en samhällelig nivå upprätthålls. På ledarsidan porträtteras kvinnan som en förebild: ambitiös, och självständig men medveten om vilka förmåner ett fördelaktigt yttre kan ha.

Disney har tidigare kritiserats för att de använder typiska könsroller, som exempelvis passiva kvinnor och modiga män. Därför har vi valt att studera hur sex Disney prinsessor gestaltats från 1930-talet till 2010-talet. Vårt syfte var att undersöka om kvinnan hade stereotypa roller och hur gestaltningen sett ut genom åren. För att fullborda vårt arbete har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av en semiotisk analys. För att fastställa prinsessans utseende och personlighet har vi utgått från Margareta Rönnbergs kategoriseringar på feminina rolltyper i sagor. Med hjälp av genusteori och feministisk forskning har vi analyserat könsrollerna i filmerna och kommit fram till att de tidigaste prinsessorna är opersonliga och i ständigt behov av en man. De senare prinsessorna har utvecklats till mer självständiga kvinnor som får både karriär och kärlek.

Many neighbourhoods in Sweden are often portrayed in the media as violent and chaotic. Media has an eminent role in our daily lives as they further news stories to us and chooses which ones to write about and in what way to write about them. In this qualitative study, nine articles from Aftonbladet and Smålandsposten regarding some violent stonethrowing actions by teenagers were analyzed. The purpose was to see if there were any occurring stereotypes and notions about Araby and the youths that participated in the violent acts. Four framing theories were used; stereotyping frame, responsibility frame, conflict frame and human interest frame. Through these frames the conclusion was drawn that the articles subconsciously promoted negative stereotypes regarding Araby as a neighbourhood and the inhabitatns of Araby including the youth that participated during the riots. Stereotypes such as criminial, ghetto, unemployed were found.

Vår grundläggande avsikt med studien är att få en större förståelse kring gestaltningen av genus på populärkultur. Det kommer vi att uppnå̊ med att analysera stereotypa representationer av kvinnor och män i tv-serien Stranger things. Vårt övergripande mål med studien är att tydliggöra hur olika normer och sociala strukturer samspelar i media. Vårt syfte med studien är att undersöka om porträtteringen är normbrytande eller om den förstärker rådande genusnormer. Uppsatsens teoretiska ramverk består av hegemoni som tillåter oss att undersöka genus och klass. De teoretiska begrepp som vi använder oss av är bland annat hegemonisk maskulinitet, normkritik och genus. Som metod har vi använt oss av gestaltningsteorin, och vi har vi tagit fram fyra återkommande ramar samt analyserat dem med hermeneutiska verktyg. Vi vill undersöka om det är möjligt att Stranger things är lika genusneutral som den framställts på olika medier eller om serien upprätthåller existerande genusstereotyper och normer. Vad som gör vår studie intressant och olik tidigare undersökningar som tittat på genusroller i media är att vi anser att Stranger things inte skildrar eller förstärker genusstereotyper vid första anblick. Det här gjorde oss intresserade att kritiskt analysera seriens innehåll för att se om det är möjligt för en serie som Stranger things att vara fri från genusstereotyper och normer. Studien avslutas med en diskussion kring porträtteringen av män och kvinnor i serien där vi fastställer att Stranger things påvisar många genusstereotypa karaktärer. Utifrån våra fyra ramar som är stereotyper, sexualisering, normbrytning och hegemonisk maskulinitet konstaterar vi att seriens karaktärer inte är så nyskapande som vi tidigare trodde.

Följande arbete fokuserar på kvinnlig representation i spel där artiklar med utgångspunkt i sexualisering, stereotyper och kroppsideal ligger till grund för undersökningen. Vid en jämförelse därvid fastställs att den moderna actionhjältinnan ofta formges med samma karaktäristiska drag och kroppsbyggnad. Med denna utgångspunkt undersöks hur spelare uppfattar attityd och fysisk kapacitet genom att belysa kroppen hos kvinnliga karaktärer. Sex elever i åldrarna 16-18 år, studerande vid Schillerska gymnasiet i Göteborg, fick svara på frågor om attityd och fysiska kapacitet under enskilda semistrukturerade intervjuer. Informanterna presenterades för tre 2D-illustrerade bilder föreställande konturlinjer av kvinnliga spelkaraktärer med olika kroppsbyggnader. Resultaten visar att fysisk kapacitet förknippas med en viss spelstil vilken i sin tur sammankopplas med en stereotypiskt manlig eller kvinnlig attityd. Arbetet presenterar även undersökningens funna likheter och skillnader mellan de manliga och kvinnliga informanternas reflektioner.

I detta arbete undersöktes betydelsen av en kvinnlig karaktärs blick när det kommer till hur en betraktare använder sexualiserade och objektifierande stereotyper för att identifiera henne. En föregående studie av Fox och Bailenson (2009) användes som den primära referensen till arbetsområdet och hur artefakterna till undersökningen skulle designas. Madonna/Hora-komplexet (Bareket, Kahalon, Shnabel & Glick, 2018) användes som en av de objektifierande stereotyperna som undersökningen baserades på. Ur detta syfte formades frågeställningen:  Hur uppfattar en betraktare en kvinnlig figurs personlighet om blicken bryter mot dess stereotyp? För att besvara frågeställningen skapades två olika artefakter föreställande en sexualiserad kvinna och en icke-sexualiserad i 3D. För att undersöka blicken gavs de två figurerna två olika blickar var, en direkt och en undvikande. Själva undersökningsmetoden bestod av gruppintervjuer uppdelade i fyra undersökningar. De första två grupperna fick se de två artefakterna med samma blick medan de två andra grupperna fick se de två artefakterna med olika blickar. Under undersökningens gång fick deltagarna diskutera artefakterna fritt tills de inte kunde komma på något mer att säga. Resultatet av undersökningen visade att blicken i helhet inte har en stor betydelse men att en stark blick jämförd med en undergiven blick får en sexualiserad karaktär med den starka blicken att bryta stereotypen och uppfattas som stark och utmanande. I övrigt hade blicken ingen betydelse mer än att den fick karaktärens känslouttryck att förändras. En icke-sexualiserad figur ansågs inte mindre självständig eller mer objektifierad om hennes blick var undergiven.

<p>Könsstereotyper har minskat de senaste åren, men existerar fortfarande inom arbetslivet och i synnerhet i relation till ledarrollen. Texter i media är en viktig källa till bevarandet av stereotyper av män och kvinnor. Med hjälp av diskursanalys kan stereotypiska budskap och mönster synliggöras och bidra till förståelse för hur könsstereotyper förmedlas mellan människor. Studien undersökte hur intervjuartiklar i affärstidningar förmedlar bilden av män och kvinnor som ledare. Resultaten visade att könsstereotypisering av ledare förekommer i intervjutexterna, bl.a. genom att manliga ledare beskrivs som mer kompetenta och auktoritära i sin roll till skillnad från kvinnliga ledare som ifrågasätts i större utsträckning och beskrivs som känslomässiga och passiva. Resultaten överrensstämmer med tidigare teorier om könsstereotypisering där mansrollen beskrivs som målinriktad och drivande medan kvinnorollen beskrivs som osäker och känslostyrd. Affärstidningars förmedling av könstereotyper kan bidra till att stereotyper bevaras och förstärks och att skillnader i förväntningar på ledarskap för män och kvinnor leder till att unga människor inte uppmuntras till ledarskap på samma sätt.</p>