• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Var figur på sin plats : En studie i landskapets relation till figurtyp och figurantal vid sörmländska hällbildslokaler

Schulte Koskinen, Julia January 2023 (has links)
This paper examines the relationship between the landscape at Bronze Age figurative rock art sites in the province of Södermanland in Sweden with the types of motifs and number of motifs present at the sites. For this purpose, six different properties in the landscape are studied with GIS: Height above sea level, cardinal direction of the slope, distance to the shoreline, cardinal direction to the nearest body of water, visibility of the rock art sites from major waterways and coastline, and type of rock at the site. While comparing the landscape properties of rock art sites grouped by the motifs present, the landscape properties height above sea level, and distance to the shoreline differed the most between motifs. Footprint- and human motifs diverge the most from general patterns. As for the comparison of landscape properties between figure-rich sites and those with only one figure in total, the biggest differences in landscape were the height above sea level and types of rock present at the sites. The conclusion drawn is that while certain landscape properties differ between motifs or figure-rich and single-figure sites, there are also certain properties and patterns that were consistently chosen for all rock art sites in Södermanland.
2

Tiden mellan häll och borg : En datering av fornborgar i Västmanland med hjälp av hällristningar och forna strandlinjer / The time between rock art and hillfort

Törnberg Goldring, Christian January 2024 (has links)
Det finns två huvudområden för hällristningar i Västmanlands län med nära relation till de forntida strandlinjerna. I båda dessa områden finns det fornborgar som hittills inte har daterats. Syftet är att datera Näsborgen och Kastena Skans i östra och västra Västmanland genom att använda geografiska informationssystemet QGIS och forntida strandlinjedata hämtad från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Dessutom betraktas fornborgarna ur ett landskapsperspektiv och deras relation till hällristningar och skärvstenshögar som styrker en bronsåldersdatering för dessa fornborgar. Analysen använder tidigare bekräftade bronsåldersdateringar av tre fornborgar i Uppland som referens för Västmanlands fornborgar och överblickar andra närliggande fornborgar. Både Näsborgen och Kastena Skans konstateras vara konstruerade under bronsåldern. / There are two main areas of rock art in Västmanland county with a close relation to the ancient shorelines. In both areas, there are hillforts that have not yet been dated. The aim is to date Näsborgen and Kastena Skans in eastern and western Västmanland by using the geographic information system QGIS and ancient shoreline data obtained from Geological Survey of Sweden (SGU). Additionally, the hillforts are considered from a landscape perspective and their relation to rock art sites and heaps of fire-cracked stones, which support Bronze Age datings for these hillforts. The analysis uses previously confirmed Bronze Age datings of three hillforts in Uppland as a reference for the hillforts in Västmanland and provides an overview of other nearby hillforts. Both Näsborgen and Kastena Skans are determined to have been constructed during the Bronze Age.
3

Rösenas landskap och skapade miljöer : En studie om Gotlands rösen och östra kust under Bronsåldern / Landscape Of The Cairns And Created Environments : A study of Gotland's eastern shoreline during the Bronze Age

Sammland, Elin January 2024 (has links)
Syftet med undersökningen är att göra en “modell” över hur bronsålderns strandlinje på Gotlands östra kust kan ha sett ut samt att undersöka var rösen finns placerade i landskapet. Undersökningen har haft två teoretiska utgångspunkter, seascape och platsval. Materialet som undersökts i uppsatsen är 508 rösen och 14 gravfält där rösen förekommer, samt de kartor med strandlinjerekonstruktionen som gjorts inom ramen för undersökningen. För att kunna rekonstruera strandlinjen och analysera rösenas placering har en rumslig analys genomförts i QGIS.  Den sydligaste delen av ön rekonstruerades till 7,5 m.ö.h. och den nordligaste delen, det vill säga Fårö, rekonstruerades till 12 m.ö.h. vilket gjorde att det var en skillnad på 4,5 meter mellan nord och syd. Studien visade att en majoritet av rösena placerades invid någon form av vatten, att i de norra delarna av ön var frekvensen av mindre rösen större samtidig som östkusten hade flest rösen med en diameter över 20 meter. / The purpose of the thesis is to make a "model" of what the Bronze Age shoreline on Gotland's eastern coast might have looked like and to investigate where the cairns are located in the landscape. The survey had two theoretical starting points, seascape, and site selection. The material examined in the essay is 508 cairns and 14 burial fields where the cairns occur, as well as the maps with the shoreline reconstruction made within the framework of the survey. To reconstruct the shoreline and analyse the location of the cairns, a spatial analysis has been carried out in QGIS. The southernmost part of the island was reconstructed to 7.5 m.a.s.l. and the northernmost part, i.e. Fårö, was reconstructed to 12 m.a.s.l. which meant that there was a difference of 4.5 meters between north and south. The study showed that most of the cairns were placed next to some form of water. It was also seen, that in the northern parts of the island, there were generally smaller cairns, while the east coast had the most cairns with a diameter of over 20 meters.
4

Exploatering och utveckling av det gotländska kustlandskapet / Exploitation and development of the Gotland coastal landscape

Pettersson, Ida January 2021 (has links)
Plan- och bygglagen är den lag i Sverige som sätter ramarna för allt byggande, mark- och vattenanvändning i samhället. I enighet med bestämmelser i PBL ska varje kommun ha en byggnadsnämnd som handlägger och beslutar om enskilda bygglovsärenden. Byggnadsnämnden har även tillsynsansvar för att förändringar och nybyggnationer som utförs sker i samklang med gällande lagstiftning och föreskrifter i PBL.    Utifrån vad som står i olika artiklar i Gotlands lokaltidning och yttranden i kommunala handlingar är det tydligt att landsbygdsutveckling väcker stort engagemang hos många människor med anknytning till Gotland. Artiklarna ger uttryck för att det är många som är positiva till att utveckling sker men att det också finns en stor oro för att förstora och omfattande förändringar kan påverka den gotländska landsbygdens välbevarade kultur- och naturmiljöers olika kvalitéer och värden negativt.       Vid kustområdena på Gotland går det att skåda renoveringar och nybyggnationer som i vissa avseenden verkar avvika från bestämmelser som finns i PBL. Om en stor mängd olovliga förändringar går obemärkt förbi kan det medföra påtagliga konsekvenser för kustens säregna prägel, värdefulla natur- och kulturvärden, eftersom dessa då riskeras att byggas bort.        Syftet med denna studie är att undersöka hur olika kulturmiljöer vid kustlandskapet på Gotland påverkas av utveckling och exploatering. Vilka bevarandeintentioner beskrivs i kommunala handlingarna och hur efterlevs dessa i praktiken då områden utvecklas? Frågeställningarna i arbetet är “hur efterlevs bevarandeintentionen som beskrivs i kommunala handlingar i praktiken?” och “hur ser hanteringen av kulturarvet ut inom de olika utvecklingsområdena som undersöks? Finns det exempelvis några specifika skillnader mellan LIS-områdena och områdena som inte är LIS?”.         Arbetet avgränsas till att undersöka fem kustnära platser på den gotländska landsbygden. Platserna är Tofta strand, Slite Othem, Vändburg hamn i Hamra, Herrvik hamn i Östergarn samt Kyrkviken på Fårö. Vändburg, Herrvik och Kyrkviken utgör även utpekade områden som kan utvecklas genom LIS. Det är intressant att studera hur kulturarvet påverkas och hanteras vid olika former av utvecklingsområden (exempelvis LIS-områden och områden som inte är LIS) till följd av att hela Gotlands kust berörs av riksintresset enligt 4 kap. 2§ Miljöbalken.        Utifrån undersökningen som gjorts är det endast utvecklingsområdet Slite Othem som till viss del uppfyller de bevarandeintentioner som kommunen på Gotland har. Det visar på att målsättningarna som kommunen har gällande bevarandet av vårt gemensamma natur- och kulturarv inte uppnås och att utpekade bevarandevärda kultur- och naturvärden riskerar att gå förlorade. Att det ser ut så beror utifrån de slutsatser som dragits bland annat på att strategiska dokument inte bibehåller den vägledande funktionen som de är avsedda att ha då ekonomiska intressen gör sig påminda. Det är även problematiskt att enskilda bygglov beviljas intill strandskyddsgränsen och intill de föreslagna utvecklingsområdena eftersom det bidrar till att förändringarna i slutändan blir väldigt omfattande vid dessa områden.        Att finna balans mellan bevarande och utveckling är troligtvis lättare i teorin än vad det är i praktiken. Det tål dock att framhållas att det finns många goda exempel där det lyckats. Min uppfattning är att bevarandearbetet inte handlar om att förhindra utveckling, utan det handlar snarare om att hitta kompromisser som bidrar till att gamla kulturmiljöer kan finnas kvar samtidigt som nya skapas. Sammanfattningsvis är inte en förändring det största problemet utan det är sammantaget alla förändringar som på sikt kan bli riskfullt för kulturarvet. / The Planning and Building Act is the law in Sweden that sets the framework for all construction, land and water use in society. In accordance with the provisions of the PBL, each municipality shall have a building committee that handles and decides on individual building permit matters. The Building Board also has supervisory responsibility for ensuring that changes and new constructions that are carried out take place in accordance with current legislation and regulations in PBL.    Based on what is stated in various articles in Gotland's local newspaper and opinions in municipal documents, it´s clear that rural development arouses great commitment among many people related to Gotland. The articles express that there are many who are positive that development is taking place, but that there is also great concern about enlarging and extensive changes can affect the Gotland countryside's well-preserved cultural and natural environments' different qualities and values negatively.    At the coastal areas on Gotland, it´s possible to see renovations and new constructions that in some respects seem to deviate from the provisions contained in the PBL. If many illegal changes go unnoticed, it can lead to significant consequences for the coast's distinctive character, valuable natural and cultural values because designated values may be removed.    The purpose of this study is to investigate how different cultural environments in the coastal landscape on Gotland are affected by development and exploitation. What conservation intentions are described in the municipal documents and how are these complied in practice when areas are developed? The questions in the work are "how is the conservation intention described in municipal documents complied in practice?" and “what does the management of cultural heritage look like in the various areas of development that are being investigated? For example, are there any specific differences between the LIS areas and the non-LIS areas?”.    The work is limited to exploring five coastal sites in Gotland countryside. These places are Tofta beach, Slite Othem, Vändburg harbor in Hamra, Herrvik harbor in Östergarn and Kyrkviken on Fårö. Vändburg, Herrvik and Kyrkviken are also designated areas that can be developed through LIS. It´s interesting to study how the cultural heritage is affected and managed in various forms of development areas (for example LIS areas and areas that are not LIS) because of the entire Gotland coast being affected by national interest according to 4 ch. 2§ of the Environmental Code.    Based on the survey it´s only the Slite Othem development area that to some extent fulfills the conservation intentions that the municipality on Gotland has. This indicates that the objectives that the municipality has regarding the preservation of our common natural- and cultural heritage are not achieved and that designated cultural and natural values worthy of preservation risk being lost.    Based on the conclusions that have been drawn has the strategic documents not retain the guiding function that they shall have when economic interests are reminded. It´s also problematic that individual building permits are granted next to the shore protection boundary and next to the proposed development areas, as this contributes to the changes ultimately being very extensive in the area.     Finding balance between conservation and development is probably easier in theory than it is in practice. However it´s worth emphasizing that there are many good examples where it has succeeded. My view is that conservation work is not about preventing development, but rather about finding compromises that contribute to old cultural environments being able to remain while new ones are created. In summary is one change not the biggest problem, it´s all the changes that in the long run can be risky for the cultural heritage.

Page generated in 0.0658 seconds