Diese Dissertation besteht aus drei unabhängigen Artikeln in dem Forschungsfeld der Informationsökonomik. Ein wiederkehrendes Motiv in allen drei Artikeln ist die ambivalente Rolle von privater Information. In Kontrast zur klassischen Entscheidungstheorie, in der mehr Informationen Individuen niemals schlechter stellt, analysiere ich drei verschiedene Umgebungen, in denen mehr Konsumenteninformation die Konsumentenrente verringern kann. / This dissertation comprises three independent chapters in the field of information economics. The recurrent theme of all three chapters is the ambiguous role of information: While in standard decision theory additional information enables individuals to weakly increase utility through making better choices, I analyze three di erent environments in which more information to consumers may actually be detrimental to consumer utility.

Generation Z har under sin korta tid som investerare på den finansiella marknaden varit med om en säregen börskrasch till följd av coronapandemin 2020. Börskraschen 2020 var unik i förhållande till tidigare börskrascher såsom IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008 eftersom marknaden återhämtade sig och nådde nya rekordnivåer inom ett halvår. Samtidigt stod svenska investerare under de första månaderna av 2022 inför ett nytt ras där den genomsnittliga aktien på Stockholmsbörsen sjunkit med ungefär 36% från dess högsta nivå under perioden 2020–2022 till följd av en hög inflationstakt samt Rysslands invasion av Ukraina. Forskningen kring den yngsta gruppen investerare, generation Z, som saknar erfarenhet av långvariga osäkra marknadsförhållanden är bristfällig och ger därmed upphov till en ny grupp investerare att studera. Studiens syfte är att studera hur riskbenägenhet samvarierar med börspsykologiska bias, kognitiv reflektionsförmåga och erfarenhet från tidigare finansiella kriser samt hur dessa faktorer skiljer sig mellan generation Z och tidigare generationer. Studien finner att generation Z till större del faller för samtliga börspsykologiska bias förutom överreaktion och visar på ett flertal signifikanta skillnader mellan generation Z och äldre generationer. Resultatet visar även att anchoring och konfirmeringsbiassamvarierar signifikant med riskbenägenhet och att den största skillnaden mellan generation Z och äldre generationer kan hänföras till börspsykologiska bias. / Generation Z has during their short time as investors experienced a market crash due to the covid-pandemic in 2020 but also a quick recovery in the same year where the market reached a new all-time high. The market crash in 2020 was unique compared to the crash following the burst of the Dot-com bubble in 2000 and the financial crisis in 2008 because of the quick recovery of the stock market that led to new all-time highs. However, during the first months of 2022, Swedish investors were once again experiencing a market crash where the average stock on the Stockholm stock exchange had lost more than 36% of its value since their peak between 2020-2022 due to high inflation and Russia’s invasion of Ukraine. The youngest group of investors, generation Z, lacks experience from long-lasting uncertainties in the stock market. Research regarding generation Z is insufficient which gives rise to a new group of investors to study. The purpose of the thesis is to study the relationship between risk tolerance and psychological biases, cognitive reflection and experience from previous stock market crashes and how these factors differ between generation Z and older generations. The thesis finds that generation Z is indicated to be more affected by every psychological bias except overreaction and finds several significant differences between generation Z and the older generations. The result also shows that confirmation bias and anchoring have a significant relationship to risk tolerance and that the largest differences between generation Z and older generations are derived from psychological biases.