Although the world is facing major climate changes and science shows the importance of urban green structure in order to handle these changes, it seems to be subordinate in urban planning. For that reason, the aim of this thesis is to illustrate the problems associated with the concepts of densification and green structure in the context of growing cities.  By making a case study of Örebro municipality, one of Sweden’s largest cities and one of the fastest growing ones, the purpose is to describe the ongoing process of densification in combination with green structure planning. This is done by identifying the municipality densification strategies and chart their distribution by categorizing newly built residential buildings and relate the result to the intentions. Furthermore, the purpose is to understand how the green structure that is being occupied is being into account and discuss the contemporary process. Science shows a gap concerning how green structure strategies are being implemented in strategies of densification. Besides, the national authority for housing, building and planning (Boverket) request an evaluation of what types of priorities that is done during the densification process of the Swedish municipalities. Hence, in order to answer these questions a literature study and a spatial GISanalysis was made.  The result shows that Örebro municipality has a strategy that aims to control the densification process by categorize different types of methods. The GIS-analysis displayed a pattern of newly built residential buildings categorized by the types of methods found in the densification strategy. Generally, the outcome seems to follow the intentions of the strategy even though the majority are built on green structure. At the same time the strategies that seeks to compensate the loss of green structure are not fully implemented in the standardized planning process.

Konsumenter ställs inför en ständigt ökande mängd information som påverkar deras beslutsprocess vid en köpsituation. Delar av denna problematik går under benämningen konsumentförvirring och delbegreppen homogenitet, överflöd och tvetydighet. Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka lågengagemangsprodukter i livsmedelsbutiker och hur stimuli i form av produktattribut och butiksstimuli kan påverka konsumenters utformning av strategier för att minska förvirring. Undersökningen baserades på samtal utifrån tre fokusgrupper där resultaten visar att det inte kan fastställas något entydigt svar på denna fråga. Detta beror på att olika grader av engagemang och skiftande preferenser identifierades beroende på konsumenttyp och vilket produktsortiment som behandlades.

<p>The Swedish telecommunication market was prior to the official deregulation 1975 characterized by Telia’s former monopoly position. This thesis studies how the deregulation of the market, and the thereby increasing competition, has affected Telia and how it has influenced Telia’s marketing strategies.</p><p>The theoretical framework, from which the conclusions will be made, is a combination of the theory about strategic learning behaviours by Slater et al, and Grönroos’ theory about a marketing continuum. The empirical work material is the result from two interviews with former key figures at Telia, and a briefing of Telia’s annual report between the years 1993 and 2006.</p><p>Research findings indicate that Telia has gone from being product oriented with a strong technical focus, to becoming gradually more market oriented with competition orientation but foremost customer orientation as their most distinguished learning behaviours. An apparent move from transaction marketing to relationship marketing can furthermore be made out.</p>

No description available.

Syftet med studien är att få kunskap om hur eleverna använder sig av utvalt laborativt material vid arbete med subtraktionsuppgifter. Studien har fokuserat på att ta reda på vad eleverna väljer att använda sig av för strategier för att lösa subtraktionsuppgifterna och deras upplevelser av att lösa uppgifterna med utvalt material. I klassrummet används inte laborativt material i någon större utsträckning därför väcktes mitt intresse för att ta reda på hur eleverna använder sig av det materialet för att lösa uppgifter i subtraktion. Den kvalitativa metoden har använts iform av observation och elevintervju för att få reda på hur eleverna upplevde det var att lösa subtraktionsuppgifterna med det utvalda laborativa materialet.Studien utgår från teorin pragmatism. Resultatet av studien tyder på att elever tycker det är användbart att nyttja tiobasmaterial då det är lättare att se tiotal och ental. Materialet är enkelt att förflytta och synliggör elevernas strategier. Resultatet tyder på att laborativt material gynnar elevernas förmåga att pröva och resonera sig fram till olika strategier och som slutligen mynnar ut i ett resultat. Eleverna utvecklar även sin samarbetsförmåga när de arbetar med konkret material. Strategin som användes var att se sambandet mellan addition och subtraktion, fördela centikuber och förstå subtraktion. Elever använder sig vanligtvis av strategin algoritm för att lösa subtraktionsuppgifter. / -

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur mellanchefer av olika kön hanterar sin flexibla arbetstid. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; “Finns det någon skillnad mellan hur mellancheferna av olika kön planerar sin flexibla arbetstid?”, “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att de har kontroll över sin flexibla arbetstid?” och “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att det finns en konflikt mellan arbete och familj/fritid?”. Studiens empiri samlades in genom en enkätundersökning, respondenterna bestod av 44 mellanchefer med flexibel arbetstid från fyra olika enheter med viss geografisk spridning i Sverige. Studiens resultat har analyserats genom jämförelser mot tidigare forskning inom områdena det gränslösa arbetet, strategier för gränsdragning och mellanchefens gränsdragningar. Vidare har studiens teoretiska utgångspunkter genusordning, flexibel arbetstid samt dimensionen kontroll i Karasek och Theorells krav/ kontrollmodell, bringat förståelse för resultaten. Studiens resultat visade att det inte finns några markanta skillnader mellan hur de olika könen hanterar den flexibla arbetstiden. Däremot bör det understrykas att respondenterna som deltog i enkätundersökningen bestod av 73 procent kvinnor och 27 procent män. Resultaten indikerade istället att det fanns två möjliga förklaringar till andra uppvisade skillnader. Endera var det beroende av mellanchefens familjeförhållande, vilket i sin tur ledde till användandet av olika strategier. Eller så var skillnaderna beroende av mellanchefsrollen, vilken anses vara en position som präglas av snabba beslut samt arbetsuppgifter vilka är obegränsade till antalet.

The aim of this study is to examine preschool teachers experience and thoughts about stress in preschool. The study is based on a sociocultural theory, were the interaction and communication has a central role. We wanted to enrich our qualitative study by finding out how preschool teachers thinks children and themselves get affected by stress and which strategies and methods they use to prevent stress in the preschool. The questions asked in this study are: what causes stress in children and the pedagogues? How does stress affect the children according to the pedagogues? How does the pedagogues get affected by stress? And what does the pedagogues do to prevent stress in the preschool? This questions were answered by using qualitative interviews on six preschool teachers from two preschools in Stockholm. The result indicate that all the participants are experiencing stress on an almost a daily basis. Some of the causes of stress where: the size of the child groups, the sound levels and lack of time. The results of how children gets affected according to the pedagogues indicate that they: have difficulties with concentration, some get outraged, speeded and some of the children's reaction is to get silent. The pedagogues stress is expressed by: getting irritated, feeling fatigue, having symptoms as palpitations and headache. When it comes to which strategies and methods they use to prevent and reduce the stress levels they: reorganize activities, groups and routines and also the environment. The communication between the colleagues is also an important factor.

Syftet med denna studien är att synliggöra vilka strategier förskollärare och barn använder i förskolans verksamhet vid kommunikation och samspel. Även hur miljö och material kan påverka barns språkutveckling samt om estetiska uttrycksformer gynnar barns språkliga utveckling. Resultatet visade att en miljö som är utformad för att barn ska känna lugn och trygghet är av stor vikt för språkutvecklingen samtidigt som den är utmanande, intressant och utvecklande. Likaså är förskollärarens förhållningssätt gentemot barnen i verksamheten betydelsefull för hur barnen vågar använda sitt språk och hur deras språk utvecklas. En förskollärare som är lyhörd, tillåtande, omsorgsfull och intresserad gynnar barnens kommunicerade då de ges möjlighet att delta på ett annat sätt. Resultatet visar även att estetiska uttrycksformer används inom olika förskolors verksamheter för att gynna barns samspel, kommunicerande och skapande. Förskollärarna beskrev att genom skapande aktiviteter samt genom musik och rytmik ges barn möjligheter att uttrycka sig på nya och spännande sätt. Språket gynnas på detta sätt genom att språket får nya vägar att ta sig fram. Barn kommunicerar genom kroppsspråk, minspel, lek, det talade språket och på många fler sätt än vad som kan tänkas.

Tio procent av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta och 60 procent av dessa är sjukskrivna på grund av kronisk smärta (1177 Vårdguiden 2013). Patienter med kronisk smärta upplever ofta en okunskap i sin omgivning kring hur det är att leva med smärta. Dessa patienter vårdas på alla avdelningar och det är då av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för att bemöta patienterna på bästa sätt. Hur kan man öka kunskapen och förståelsen för denna patientgrupp? Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med kronisk smärta. Litteraturstudien resulterade i tio kvalitativa artiklar som analyserats och bildat tre huvudteman och sju subteman. Huvudtemana är ensamhet, hjälplöshet och försoning. Resultatet visar att smärtan påverkar familjelivet, sociala relationer och arbetsförmågan. Många upplevde ensamhet och utanförskap från samhället. Att inte ha kontroll på sin situation ledde till känslan av hjälplöshet. För att klara av att leva med kronisk smärta användes strategier och vägar till att finna styrka. Det fanns en oro för hur smärtan skulle komma att påverka framtiden. Diskussionen visar att det är viktigt att se patienten, ha ett bra bemötande, ta tillvara på individens egna resurser och upplevelser, vilket leder till att patienten blir delaktig och får större kontroll över sin situation.

Med denna studie vill vi undersöka vilka svårigheter lärare kan stöta på och vilka metoder och arbetssätt läraren arbetar med vid problemlösning. Vi har funnit att det är viktigt att lärarens mål med lektionen är tydliga och att de uppgifter som tas upp i undervisningen är kopplade till dessa mål. Elever använder olika problemlösningsstrategier som lärare bör känna till för att underlätta sin undervisning. Forskningslitteraturen på området visar på hur viktigt det är att elever lär sig flera olika problemlösningsstrategier för att bli en god problemlösare och för att få djupare förståelse för matematiken. Lärarens kontakt med elever är mycket viktig. Det är vid diskussioner av problemlösningsuppgifter som läraren ser om elever har förstått matematiken och läraren får reda på vilken nästa uppgift ska bli. Ett klassrumsklimat där elever vågar ställa frågor, redogöra för sina lösningar och misstag accepteras är en grund för att diskussioner ska bli givande.