Den gröna tråden är resultatet av mitt examensarbete för VäxjöKommun. Jag har i det här examensarbetet undersökt möjligheternaatt tydliggöra Växjös miljöarbete för allmänheten. Resultatet är enhållbar kommunikationsstrategi som behandlar fyra delområden, enmärkning, kommunens hemsida, evenemang samt två böcker.Konceptet är skapat för Växjö Kommuns informationsavdelning, ochriktar sig mot allmänheten för att tydliggöra och underbygga det somlett fram till vårt epitet Växjö – Europas grönaste stad.

Sammanfattning Högfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel. Dessa intervjuer genererade värdefull information som sedan jämfördes med den insamlade referensramen.Författarna fann att högfrekvenshandel är en del av den tekniska utvecklingen och bidrar till en ökad likviditet och lägre volatilitet på marknaden. De fann att exempel på regleringar som kan införas är en ökning i tick–size och transparens i dark pools för att stabilisera ökningen av mängden marknadsdata.Författarna vill där med dra slutsatserna om att regleringar bör införas i de fall där det absolut är nödvändigt och aktuellt. I de fall där det råder osäkerhet om utvecklingen och konsekvenserna av högfrekvenshandeln bör Finansinspektionen och andra övervakare istället avvakta och hålla det under kontroll och uppsyn.   Nyckelord: Högfrekvenshandel, Krascher, Risker, Strategier och Regleringar.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som sjuksköterskan kan använda för att patienten ska uppnå delaktighet i sin egen vård och behandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, Cinahl. Resultat: De strategier för delaktighet som framkommit innefattade sjuksköterskan, patienten och organisationen i samspel. Viktigt för patientdelaktighet var en fungerande organisation, där tiden och möjlighet att träffa samma personal lyftes som viktigt. Personalens erfarenhet, kunskap och förmåga till empati kunde användas i vårdsituationen för att patienten skulle bli delaktig. Grunden för patientdelaktighet var kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Klara roller gav samarbete, patienten visste vad som förväntades och delaktighet skapades. Bekräftades patienten blev patienten delaktig, för att patienten blev sedd som en unik individ. Patientens involvering och delaktighet i vårdprocessen skedde när han/hon fick tillräckligt med information och struktur på vården som planerades. Slutsatser: Det är viktigt med kommunikation i mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Kommunikation består av att lyssna, ställa frågor, observera och informera. Att sjuksköterskan har kunskap om kommunikation och använder metoder för att kommunicera främjar patientens delaktighet.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Troligtvis finns dock andra påverkansfaktorer som har större betydelse för elevernas val av strategier och uttrycksformer.

Dagens samhälle ställer allt högre krav på hög utbildning och därmed hög läs- och skrivförmåga. Det är skolans ansvar att varje elev får förutsättningar för att delta i samhällsliv och arbetsliv. Det ställer ökade krav på läs- och skrivsvårigheter hos elever.  Syftet med denna studie är att studera hur elever i läs- och skrivsvårigheter beskriver att de hanterar större skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Hur gör de för att lyckas? Fokus är elevernas berättelse. Som metodansats har hermeneutik valts. Datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer. Sex informanter från olika program, både teoretiska och praktiska, har intervjuats. Resultatet visar att elever får mycket hjälp av kamrater, lärare och speciallärare, men även av anhöriga. En del av studiens teoridel bekräftas, men eftersom denna studie tar upp hur elever beskriver sina strategier, kommer delvis en ny bild fram. Vad lärare kan göra är främst att ge stöttning i olika delar i skrivprocessen. Tydlig struktur på uppgiften och frågeställningar som ger struktur är några exempel.

Syftet med aktionsforskningen var att på längre sikt förbättra elevers läsutveckling genom att ta del av hur elever motiverar sina val av texter till läsning. Studien är genomförd i en årskurs 1 med 20 elever och i enårskurs 2 med 26 elever. Tidigare forskning visar på att elevers läsintresse har sjunkit vilket sågs som en problematik då det påverkade elevers läsförmåga. Därför är det viktigt att som lärare få syn på vad som tilltalar elever till läsning för att de ska uppleva en meningsfull läsning i skolan. Likaså att elever har tillgång till lämplig litteratur i sin omgivning som är anpassat efter varje elevs behov. Aktionerna genomfördes genom att eleverna valde texter från biblioteket där deras motiveringar diskuterades i mindre samtalsgrupper som dokumenterades genom videoinspelningar och ljudupptagningar. Elevernas motiveringar i helklass angående hur de väljer texter till läsning utmynnades i en gemensam tankekarta. Resultatet visade att elever använder flera strategier vid sina textval och att de i sammanhanget fick delge sina åsikter. Detta gjorde att de fick ta del av andras synsätt och strategier. Lärarna fick genom elevernas motiveringar syn på hur stöttning kan ske på ett meningsfullt sätt i undervisningen.

Syftet med denna intervjustudie är att få en fördjupad förståelse för speciallärares syn på sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallärare använder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svårigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklärandet.Studien utgår från en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallärare som undervisar i grundskolans år 1-6.I resultatet synliggörs speciallärares uppfattningar om vad som försvårar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklärande. I resultatet framträder hur speciallärare arbetar med svårigheter och hinder och det framgår vilka strategier de använder i arbetet med eleverna. Speciallärarna uttrycker att elevens svårigheter kan bero på ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallärare beskriver sitt arbete med eleverna. En förutsättning som många av speciallärarna nämner som viktig i matematikutvecklingen och matematiklärandet är att eleven har förståelse för en grundläggande taluppfattning och begreppsförståelse.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på gymnasiet arbetade med högpresterande elever och hur de motiverade dessa i svenskundervisningen. En kvalitativ metod användes och examensarbetet empiri grundade sig på fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i ämnet svenska. Resultatet visade att god kommunikation, kontinuerlig feedback och diskussioner i grupp/helklass gynnade högpresterande elevers studier och motivation. Att arbeta med öppna uppgifter var även ett bra arbetssätt då samma uppgifter kunde ges till hela klassen och lösas på olika vis och nivåer. Det underlättade också för lärare som överlag kände sig otillräckliga i bemötandet av alla elevers behov. Stöd av speciallärare till dessa elever sågs inte som en möjlighet då tillgången av resurser var ringa. Den inre motivationen ansågs vara en av de högpresterande elevernas styrkor och något som hölls levande genom uppmuntran, elevinflytande och stöd av läraren som bollplank. Den skilda uppfattningen på vad som kännetecknade en högpresterande elev skapade en problematiserad diskussion kring motivation. Utifrån om den var betygsbaserad eller prestationsbaserad visade lärarna skilda inställningar till motivation och arbetssätt i undervisningen. Alla informanter upplevde att de saknade ledning och information om hur de bäst skulle arbeta med denna elevgrupp och slutsaten att skolor behövde arbeta mer inom området kunde dras.

Syftet med denna studie inriktar sig på hur lärarna såg på skolans språkprojekt och på elevernas måluppfyllelse efter interventionen (intensiv träningsperiod). Vi har använt oss av enkäter till lärarna, observation av videoinspelningar från interventionen, dagboksanteckningar förda av lärarna samt deltagit i ett diskussionsmöte med lärarna. Resultatet hos vissa elever, efter dessa veckor, visade att de hade tagit till sig en strategi att komma ihåg innehållet och förstå vad texten handlade om. Genom de dagboksanteckningar som lärarna har fört och som vi har tagit del av syns det en förändring från första tillfället till det sista. Lärarna fick en högre motivation, inspiration och påmindes av vikten att träna läsförståelse i de olika ämnena. Lärarna ansåg att eleverna på detta sätt fick mer tid till läsinlärning och en bredare förförståelse.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollärarna beskriver barn som avviker från normen, samt om förskollärare har några metoder eller strategier, när de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks även om förskollärarna har tillgång till något stöd och hjälp när de har barn i verksamheten, som avviker från normen. Studien bygger på semistrukturerade frågor, som genomförs med hjälp av åtta utbildade förskollärare på tre olika mindre orter i södra och västra Sverige. För att få substans i arbetet, används även litteratur och tidigare forskning. Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig på flera olika sätt. Oftast beskrivs dessa barn som utåtagerande och att det händer mycket saker omkring dem. Men det framkommer även att ett avvikande beteende kan visa sig som ett tyst och omärkbart barn, som drar sig undan från de andra. Det som är gemensamt för dessa barn är, att de har svårt med det sociala samspelet. I studien framkommer även att förskollärarna ser på dessa barn ur olika teoretiska perspektiv. Men ett perspektiv är framträdande, det salutogena synsättet, som Antonovsky myntade, där man väljer att fokusera på det som fungerar hos individen. Inom det salutogena synsättet inkluderas även begreppet KASAM, som står för en känsla av sammanhang. I studien framträder även Vygotskijs teorier, som Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) till viss del bygger på.