Syftet med undersökningen är att få en förståelse och fördjupad kunskap i vad som anses vara ett avvikande beteende hos förskolebarn. Undersökningen granskar hur förskollärarna beskriver barn som avviker från normen, samt om förskollärare har några metoder eller strategier, när de arbetar med dessa barn. Vidare undersöks även om förskollärarna har tillgång till något stöd och hjälp när de har barn i verksamheten, som avviker från normen. Studien bygger på semistrukturerade frågor, som genomförs med hjälp av åtta utbildade förskollärare på tre olika mindre orter i södra och västra Sverige. För att få substans i arbetet, används även litteratur och tidigare forskning. Studien visar, att ett avvikande beteende hos ett barn kan yttra sig på flera olika sätt. Oftast beskrivs dessa barn som utåtagerande och att det händer mycket saker omkring dem. Men det framkommer även att ett avvikande beteende kan visa sig som ett tyst och omärkbart barn, som drar sig undan från de andra. Det som är gemensamt för dessa barn är, att de har svårt med det sociala samspelet. I studien framkommer även att förskollärarna ser på dessa barn ur olika teoretiska perspektiv. Men ett perspektiv är framträdande, det salutogena synsättet, som Antonovsky myntade, där man väljer att fokusera på det som fungerar hos individen. Inom det salutogena synsättet inkluderas även begreppet KASAM, som står för en känsla av sammanhang. I studien framträder även Vygotskijs teorier, som Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) till viss del bygger på.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som framträder i lärares syn på kategoriseringen barn i behov av särskilt stöd, från tre olika skolformer. Detta genom att undersöka likheter och skillnader i beskrivningarna av barn i behov av särskilt stöd, samt lyfta synen på normalitet och avvikelse ur ett maktperspektiv. Data genererades genom intervjuer med lärare från förskolan, grundskolan och grundsärskolan med hjälp av frågor rörande normalitet, avvikelse, kategoriseringens innebörd samt dess funktion. Resultatet analyserades utifrån Foucaults maktteori och följande styrtekniker applicerades i analysen: disciplinär makt, pastoral makt samt governmentality. Vi kunde urskilja tio olika diskurser inom de tre skolformerna. Resultatet visar att det inom ramarna för de olika skolformerna råder en sanningsregim om de krav barnen förväntas klara av. De som avviker från dessa krav synliggörs och definieras som barn i behov av särskilt stöd. Orsaken kan handla om medicinska, psykologiska, kognitiva eller sociala faktorer som gör att ett barn inte når upp till dessa krav. Lärarna ansåg att kategoriseringen behövs för att kunna ge dessa barn rätt till en likvärdig utbildning och rätt till resurs. Även inom grundsärskolan skedde en viss kategorisering till ytterligare skolformer såsom träningsskola och träningsskola special.

Detta examensarbete handlar om hur förskolepersonal definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur förskolepersonal arbetar i praktiken för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt undersöka faktorer som gör att barnen betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal. Våra frågeställningar är: •Hur definierar pedagogerna barn i behov av särskilt stöd? •Hur arbetar pedagoger i praktiken med inkludering av barn i behov av särskilt stöd? •Vilka faktorer enligt pedagogerna påverkar barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd För att vi ska kunna besvara våra frågor så intervjuade vi sju förskolepersonal, fyra av dem är förskollärare, två av dem är barnskötare och en specialpedagog. Respondenterna var från tre olika förskolor i två kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade intervjuer så vi fick varierade svar på våra frågor, varje respondent hade sitt sätt att svara på frågorna. En del av dem gav specifika exempel och andra svarade allmänt. Respondenterna var överens om att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera och att det kan tolkas på olika sätt. Under arbetet med denna studie har vi använt oss av de teoretiska perspektiven som kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd är det relationellperspektivet, det kategoriska perspektivet samt perspektiven normalitet och avvikelse. Dessa kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån pedagogernas synvinkel. Resultatet och analysen visade att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett brett begrepp som kan definieras på olika sätt. I vårt arbete har vi också lagt fokus på hur pedagogerna arbetar i praktiken för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur olika faktorer kan påverka barnen så att de betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal.

<p>Denna uppsats behandlar den dolda folksjukdomen IBS och dess konsekvenser för individens sociala delaktighet. Syftet med studien är att studera individens upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att leva med sjukdomen. IBS är en så kallad funktionell mag- och tarmsjukdom och står för Irritable Bowel Syndrome (Colon/Kolon irritabile), Irriterad tarm i svenskt tal och kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från mag- tarmkanalen. Medicinskt sett anses IBS vara en godartad sjukdom, men den kan vara besvärlig att leva med och ibland ge nästintill handlingsförlamande konsekvenser för individen och dennes sociala livsvärld. Forskarna vet inte orsaken bakom IBS och det finns inget medicinskt test som visar att det är IBS som en patient lider av, men man vet att individens sjukdomshistoria ofta är typisk och att sjukdomen är vanligast bland kvinnor. Av världens alla invånare lever det många människor med sjukdomen IBS, som kommit att bli en ny folksjukdom, då man beräknar att närmare 10-20 procent av den vuxna befolkningen har IBS. Individens upplevelse av vad som är normalt kontra avvikande när det gäller det friska och det sjuka visar en bild av hur samhället tycks vara skapat. Individens hälsotillstånd påverkar livskvaliteten och diagnosen bidrar till en förändrad identitet, och för varje individ som lever med IBS har begreppet delaktighet; att vara social med andra och i samhället i stort, fått en helt ny mening i och med deras sjukdom. <strong> </strong></p><p>Min förhoppning är att denna studie ska uppmärksamma läsaren kring den nya folksjukdomen IBS och hur den påverkar individens sociala liv.</p><p> </p> / <p>This essay deals with the new widespread disease IBS and its consequences for the social participation of the individual. The purpose of the study is to look at the experience of social participation of the individual and her experience of living with this disease. IBS is a so-called dynamic/functional belly- and intestinal disease, which stands for Irritable Bowel Syndrome, and is symbolized by recurrent or chronical symptom from the belly- and intestinal canal. From a medical view IBS is considered as a benign disease, but it can be tricky to live with and sometimes give heavy problems for the individual and its social life. The scientists doesn`t know what the cause is behind the disease and it doesn`t exist any medical test who can prove that a patient is suffering by IBS, but they do know that the case-history of the individual is very typical and that the disease is more common among women. From a social view studies show that the social life of the individual is strongly affected, and that the identity and how she look at normalcy/variation is no longer the same as it was when she was healthy. For every individual whos is living with this disease has also the concept of participation; to be social with other people and in society at large, got a whole new meaning as a result of their disease.</p>

Denna uppsats behandlar den dolda folksjukdomen IBS och dess konsekvenser för individens sociala delaktighet. Syftet med studien är att studera individens upplevelse av delaktighet och erfarenhet av att leva med sjukdomen. IBS är en så kallad funktionell mag- och tarmsjukdom och står för Irritable Bowel Syndrome (Colon/Kolon irritabile), Irriterad tarm i svenskt tal och kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från mag- tarmkanalen. Medicinskt sett anses IBS vara en godartad sjukdom, men den kan vara besvärlig att leva med och ibland ge nästintill handlingsförlamande konsekvenser för individen och dennes sociala livsvärld. Forskarna vet inte orsaken bakom IBS och det finns inget medicinskt test som visar att det är IBS som en patient lider av, men man vet att individens sjukdomshistoria ofta är typisk och att sjukdomen är vanligast bland kvinnor. Av världens alla invånare lever det många människor med sjukdomen IBS, som kommit att bli en ny folksjukdom, då man beräknar att närmare 10-20 procent av den vuxna befolkningen har IBS. Individens upplevelse av vad som är normalt kontra avvikande när det gäller det friska och det sjuka visar en bild av hur samhället tycks vara skapat. Individens hälsotillstånd påverkar livskvaliteten och diagnosen bidrar till en förändrad identitet, och för varje individ som lever med IBS har begreppet delaktighet; att vara social med andra och i samhället i stort, fått en helt ny mening i och med deras sjukdom.   Min förhoppning är att denna studie ska uppmärksamma läsaren kring den nya folksjukdomen IBS och hur den påverkar individens sociala liv. / This essay deals with the new widespread disease IBS and its consequences for the social participation of the individual. The purpose of the study is to look at the experience of social participation of the individual and her experience of living with this disease. IBS is a so-called dynamic/functional belly- and intestinal disease, which stands for Irritable Bowel Syndrome, and is symbolized by recurrent or chronical symptom from the belly- and intestinal canal. From a medical view IBS is considered as a benign disease, but it can be tricky to live with and sometimes give heavy problems for the individual and its social life. The scientists doesn`t know what the cause is behind the disease and it doesn`t exist any medical test who can prove that a patient is suffering by IBS, but they do know that the case-history of the individual is very typical and that the disease is more common among women. From a social view studies show that the social life of the individual is strongly affected, and that the identity and how she look at normalcy/variation is no longer the same as it was when she was healthy. For every individual whos is living with this disease has also the concept of participation; to be social with other people and in society at large, got a whole new meaning as a result of their disease.

Familj har historiskt sett konstruerats och framställts som mamma, pappa, barn, vilket har standardiserat en samhällsnorm om den ideala familjen. Det finns normer och föreställningar om vad som är ett bra föräldraskap och vilka förmågor en förälder ska ha. En kärnuppgift för socialsekreterare i barnutredningar är att göra riskbedömningar och bedöma föräldraförmåga. En kartläggning från 2021 visade att det fanns brister i två tredjedelar av ärendena gällande barn. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för socialsekreterares tolkningar av det goda, det bristande och det ”tillräckligt bra” föräldraskapet i barnutredningar. För att besvara studiens frågeställningar har sex socialsekreterare fått ta del av en vinjett att resonera kring i enskilda intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats i relation till tidigare forskning och med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att bedömningar av föräldraförmåga är ett komplext arbete. Deltagarna lyfter svårigheterna med att applicera begreppet ”tillräckligt bra” i praktiken. Det arbete som görs då föräldraförmåga bedöms kategoriseras som ett socialt hantverk. Resultatet belyste även en organisatorisk komplexitet som innebär att utredningar görs av socialsekreterare men fastställande om ingripande insatser beslutas av annan part baserat på socialsekreterarnas subjektiva utredningar. / Historically family has been constructed and presented as mother, father, child, which has standardized a societal norm as the ideal family. There are norms and perceptions of what constitutes good parenting and what abilities a good parent should have. A core task for social workers in child investigations is to make risk-assessments and assess parenting ability. A mapping from 2021 showed that there were shortcomings in two thirds of cases concerning children. The purpose of this study was to gain an in-depth understanding of social workers' interpretations of the good, the deficient and the "good enough" parenting in child investigations. To answer the questions of the study, six social workers were given a vignette to resonate about in individual interviews. The collected material was analyzed along with previous research and social constructivism as a theoretical perspective. The results showed that assessing parental abilities is a complex work. The participants highlight the difficulties of practically applying “good enough” in their work. Assessing parental abilities is categorized as a social craft. The results also highlighted an organizational complexity, as assessments are performed by social workers whereas decisions about interventions are decided by another part, however based on their subjective investigations.