Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju personer. Vår slutsats är att subjektiva bedömningar fått negativa effekter på redovisningens kvalitativa egenskaper. Det beror på IFRS 3 och IAS 36 är principbaserade och ger företagsledningen möjligheter att utforma redovisningen. Vi anser även att en tidsfördröjning finns vid nedskrivning av goodwill. Generellt har IFRS bidragit till en ökad harmonisering men IFRS 3 och IAS 36 har inte bidragit till en ökad harmonisering av redovisningen i Sverige. Det beror på att de subjektiva bedömningarna påverkat de kvalitativa egenskaperna på ett negativt sätt.

För att värna om finansiell stabilitet utförs kontinuerligt bedömningar utav de risker och hot som återfinns mot det finansiella systemet, man granskar också det finansiella systemets motståndskraft emot dessa. För att förhindra att nya bankkriser uppstår införs med jämna mellanrum nya regleringar. Däribland skall en ny redovisningsmodell implementeras för redovisning utav kreditförluster – Expected loss model. Denna redovisningsmodell ger upphov till ett ökat inslag av bedömningar vid redovisning utav kreditförluster. Det blir därmed intressant att försöka förklara banktjänstemäns och revisorers uppfattningar angående subjektiva bedömningar och dess påverkan på en rättvisande bild vid redovisning utav kreditförluster. Genom att tillämpa en abduktiv ansats i studien har en växling mellan empirisk och teoretisk reflektion möjliggjorts vid skapande utav hypotesen. Med hjälp utav ett webbaserat frågformulär har man undersökt banktjänstemän och revisorers uppfattningar angående i vilken utsträckning subjektiva bedömningar leder till en rättvisande bild vid redovisning utav kreditförluster. Frågeformuläret tilldelades banktjänstemän som dagligen arbetar med förlustavsättningar och samtliga auktoriserade revisorer vilka är medlemmar i FAR. Empirin har sedan bearbetats statistiskt för att kunna testa den hypotes som tagits fram med bakgrund i studiens teoretiska referensram. Genom denna studie har man statistiskt kunnat säkerställa att det återfinns en skillnad i uppfattningar mellan banktjänstemän och revisorer angående hur subjektiva bedömningar speglar en rättvisande bild utav bankens kreditkvalitet. Man kan således i enlighet med studiens hypotes påvisa att banktjänstemän i större utsträckning anser att subjektiva bedömningar leder till en mer rättvisande bild utav bankens kreditkvalitet. Då bedömningar med stor sannolikhet förändras i samklang med rådande marknadsklimat och aktuella redovisningsstandarder anser man att studien fyller en kunskapslucka inom området. / To protect the financial stability, assessments of the risk and threats to the financial system are carried out continuously. Also, the financial system’s resilience against these risks and threats is reviewed. To prevent creation of new bank crisis new regulation are implemented continuously. Among these, a new accounting model is implemented for the accounting of credit losses - Expected loss model. This accounting model gives rise to an increase in the use of assessments in the accounting of credit losses. This makes it interesting to try explaining bank office workers and auditors’ perceptions regarding subjective judgments and their impact on a true and fair view in accounting of credit losses. The application of an abductive view in the study made it possible to switch between empirical and theoretical reflections to be used in the creation of the hypothesis. An investigation of bank office workers and auditors’ perceptions regarding the extent to which subjective judgments impacts a true and fair view in accounting of credit losses was carried out through a questionnaire. The questionnaire was handed to bankers who in their daily work are in contact with loss provision and to all certified public accountants that are members of FAR. The result was then statistically processed in order to test the hypotheses which have been created from the study’s theoretical framework. This study has statistically made it possible to show that there is a difference in perceptions between bank office workers and auditors’ regarding how subjective judgments reflect a true and fair value of the bank’s credit quality. Therefore it is possible in accordance with the study’s hypothesis to prove that bank office workers to a greater extent believe that subjective judgments lead to a more true and fair value in accounting for credit losses. Since assessments with high probability change in consistence with current market conditions and accounting standards, it is believed that the study fills a knowledge gap in the field.

Familj har historiskt sett konstruerats och framställts som mamma, pappa, barn, vilket har standardiserat en samhällsnorm om den ideala familjen. Det finns normer och föreställningar om vad som är ett bra föräldraskap och vilka förmågor en förälder ska ha. En kärnuppgift för socialsekreterare i barnutredningar är att göra riskbedömningar och bedöma föräldraförmåga. En kartläggning från 2021 visade att det fanns brister i två tredjedelar av ärendena gällande barn. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för socialsekreterares tolkningar av det goda, det bristande och det ”tillräckligt bra” föräldraskapet i barnutredningar. För att besvara studiens frågeställningar har sex socialsekreterare fått ta del av en vinjett att resonera kring i enskilda intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats i relation till tidigare forskning och med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att bedömningar av föräldraförmåga är ett komplext arbete. Deltagarna lyfter svårigheterna med att applicera begreppet ”tillräckligt bra” i praktiken. Det arbete som görs då föräldraförmåga bedöms kategoriseras som ett socialt hantverk. Resultatet belyste även en organisatorisk komplexitet som innebär att utredningar görs av socialsekreterare men fastställande om ingripande insatser beslutas av annan part baserat på socialsekreterarnas subjektiva utredningar. / Historically family has been constructed and presented as mother, father, child, which has standardized a societal norm as the ideal family. There are norms and perceptions of what constitutes good parenting and what abilities a good parent should have. A core task for social workers in child investigations is to make risk-assessments and assess parenting ability. A mapping from 2021 showed that there were shortcomings in two thirds of cases concerning children. The purpose of this study was to gain an in-depth understanding of social workers' interpretations of the good, the deficient and the "good enough" parenting in child investigations. To answer the questions of the study, six social workers were given a vignette to resonate about in individual interviews. The collected material was analyzed along with previous research and social constructivism as a theoretical perspective. The results showed that assessing parental abilities is a complex work. The participants highlight the difficulties of practically applying “good enough” in their work. Assessing parental abilities is categorized as a social craft. The results also highlighted an organizational complexity, as assessments are performed by social workers whereas decisions about interventions are decided by another part, however based on their subjective investigations.

Från år 2009 till år 2021 har den totala mängden goodwill för alla svenska börsnoterade bolag ökat från 490,4 miljarder kronor till 1 166,9 miljarder kronor, medan nedskrivningarna legat på en konstant låg nivå. Enligt regelverket IAS 36 är inflation, räntor och marknadsutsikter betydande faktorer som ska tas i beaktande vid värderingen av goodwill. Med hänsyn till det förändrade makroekonomiska läget som varit under år 2022, ämnar uppsatsen att undersöka om nedskrivningar av goodwill år 2022 skiljer sig från åren 2009–2021, samt vad som kan förklara de nedskrivningar som gjordes år 2022. För att besvara syftet användes en deskriptiv analysmetod för att samla in och analysera data för perioden 2009–2022, och för att kunna förklara nedskrivningarna som gjordes år 2022 genomfördes en fallstudie. Genom att sammanföra resultaten från de två analyserna kunde uppsatsens syfte besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Populationen för den deskriptiva analysen gällande skillnader i nedskrivningar är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som redovisar goodwill. Populationen för fallstudien är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som genomfört en nedskrivning av goodwill år 2022. Uppsatsens resultat visar att ett företag har gjort en rekordstor nedskrivning år 2022 som är större än något annat års totala nedskrivning. Exkluderas detta företag finns det ingen större skillnad i nedskrivningarna år 2022 jämfört med åren 2009-2021. Företagen motiverar att deras nedskrivningar år 2022 huvudsakligen beror på förändringar i både den makroekonomiska miljön och i deras marknadsförutsättningar. Även om dessa förklaringar överensstämmer med regelverket, tyder resultaten på att företagen använt olika redovisningsval för att uppnå önskade resultat, vilket bekräftar det som tidigare forskning kommit fram till. Detta indikerar att företag fortsatt kan använda subjektiva bedömningar för att uppnå önskade resultat, trots betydande makroekonomiska förändringar år 2022. / From 2009 to 2021, the total amount of goodwill for all Swedish listed companies has increased from SEK 490.4 billion to SEK 1,166.9 billion, while impairments have remained consistently low. According to the IAS 36 framework, inflation, interest rates, and market outlook are significant factors to consider when valuing goodwill. Considering the changed macroeconomic conditions experienced in 2022, this paper aims to investigate whether impairments of goodwill in 2022 differ from the years 2009-2021, as well as identify the reasons behind the impairments made in 2022. To address the research purpose, a descriptive analysis method was used to gather and analyze data for the period of 2009-2022. Additionally, a case study was conducted to explain the impairments observed in 2022. By combining the results from both analyses, the research objective was accomplished through the utilization of previous research and theoretical perspectives. The population for the descriptive analysis regarding differences in impairments consists of Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that reported goodwill. The population for the case study comprises Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that have performed impairments of goodwill in 2022. The results of the essay reveal that one company has made a record-breaking impairment in 2022, surpassing the total impairments of any other year. However, when excluding this particular company, there is no significant difference in impairments observed in 2022 compared to the years 2009-2021. The companies justify their impairments in 2022 primarily based on changes in both the macroeconomic environment and their market conditions. Although these explanations align with the regulatory framework, the results indicates that the companies have used different accounting choices to achieve desired outcomes, which confirms findings from previous research. This indicates that companies are able to use subjective assessments to achieve desired results, despite the significant macroeconomic changes in 2022.