Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig. Därefter analyseras mängden totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer genom att de fyra kategorierna slåss samman. Undersökningen omfattar sju hypoteser som analyseras utifrån en checklista som är framarbetad av författarna. Hypoteserna grundar sig på institutionell teori, positive accounting theory samt legitimitetsteorin. Syftet med hypoteserna är att finna samband som påverkar mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer samt finna samband som påverkar homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer.  Analysen sker genom en multipel linjär regressionsanalys för varje kategori av risk samt för totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien visar att företag, trots reglering, lämnar olika mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Vidare visar studiens resultat att storleksmåttet antal anställda påverkar upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer vid strategisk risk. Därefter påträffas inget som kan sägas påverka företagens upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Resultatet av studien visar att mängden upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inte kan förklaras av institutionell teori, positive accounting theory eller legitimitetsteorin. Det påvisas dock samband vid homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk, där dessa samband tyder på att institutionell teori och positive accounting theory kan förklara homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk.

Bakgrund/problem: Företag blir alltmer utsatta av tryck från intressenter att de ska agera hållbart vid inköp och därmed ökar kraven på att leverantörer ska följa företags code of conduct. Code of conduct är företagets formulering av strategiska risker som ska undvikas. Strategiska risker är beroende av företagets affärsstrategi och intressenter.  Företag måste övervaka att code of conduct följs av leverantörer, annars utsätts företag för risken att deras rykte och värdeskapande förmåga försämras. Inköpsprocessens olika steg är sammankopplade och beroende av beslut som tagits i tidigare steg.   Syfte: Vårt syfte var att utvärdera hur Andritz hanterar strategiska risker i deras inköpsprocess gentemot deras leverantörer samt ge förslag på hur Andritz kan förbättra hanteringen av strategiska risker i inköpsprocessen.   Metod: Vår forskningsansats var en fallstudie med utvärderingsdesign. Insamling av material har samlats in genom företagsdokument och intervjuer utifrån målstyrt urval.   Resultat/Slutsats: Andritz hanterar de ekonomiska riskerna; kvalitet och pris. Det finns förbättringar som Andritz kan göra med sociala och miljörisker. Andritz har tillskillnad från kvalitet och pris, inte specificerat vad de vill få ut av leverantören med arbetsmiljö, arbetssäkerhet, avfall och utsläpp. Andritz behöver tydligt specificera vad de vill få ut av leverantörer samt skapa rutiner för hur kontroller ska genomföras. / Background / problem: Companies have experienced an increased pressure from stakeholders to act more sustainable in their purchasing and therefor costumer demands of supplier compliance of code of conduct have increased. Code of conduct is a way for companies to manage strategic risks, which depends on the business strategy and stakeholders. Companies must monitor supplier’s compliance of code of conduct; otherwise the company will be exposed to the risk of reputational damage and decreased value creation. The different steps in the purchasing process are connected and dependent on decisions that have been made in the previously steps Purpose: Our purpose was to evaluate how Andritz manage strategic risks in purchasing process in relationship to their suppliers, in order to bring suggestions of improvements that Andritz can make to improve the strategic risk management in the purchasing process. Method: Our research approach is an evaluation case study. Collection of data has been collected through business documents and interviews based on target-oriented selection. Results / Conclusion: Our conclusion is that Andritz manage their economic risks as quality and low cost, but improvement can be made when it comes to social and environment risks. Andritz have not specified what they want from the suppliers when it comes to work safety, waste and emission and working environment, and because of the lack of clear social and environmental terms, Andritz have to create specifications of what they want of the supplier’s and also create routines of how controls will be carried out.