No description available.

Småstaters ofta begränsade resurser innebär ett behov av optimering för att uppnå önskadeffekt. Dagens informationsflöde innebär dessutom att det inte räcker med att användaresurser på rätt sätt, alternativa berättelser kan motverka aktören och det narrativ som fårfäste hos allmänheten kan bli det som betraktas som sanningen. Den här undersökningen syftar till att analysera hur svensk militär verksamhet framställs avstatliga representanter i det offentliga rummet och hur detta kan bidra till en smartsäkerhetsstrategi. Genom en narrativ analys av elva händelser har en översikt skapats som sedan kontrolleratsmot definierade militära maktdimensioner i teorin Smart Power, vilka utgör grund för ensmart strategi. Undersökningen visar att det svenska strategiska narrativet används för att framhäva svenskaegenskaper i vad som kan beskrivas som en kampanj för Sverige som den moraliskastormakten. Detta görs bland annat genom att betona verksamhet som en del i enallomfattande ansats, framhäva defensiva förmågor och undvika egenintresse. Det svenska narrativet berör samtliga maktdimensioner över tiden vilket innebär godaförutsättningar för en framgångsrik strategi som dock behöver verkställas med skicklighet föratt få god effekt. En tydlig koppling mellan Försvarsmaktens uppgifter och berördamaktdimensioner är identifierad. Undersökningen tyder på att det inte behöver finnas enkonflikt mellan återgång till ett nationellt intresse och en smart säkerhetsstrategi, menmedvetenhet är avgörande.

No description available.

Rysk informationskrigföring pågår över tid, i fred såväl som i krig. Långsiktiga politiskt, centralstyrda aktiviteter planeras och genomförs för att söndra och försvaga en motpart. Ett av Rysslands verktyg i informationskriget är dess statskontrollerade mediekanal RT som har en internationell kanal. Narrativet om Sverige och till viss del Europa har handlat om ett samhälle som splittras och successivt försämras. Med omvälvande händelser i Europa bestående av ett invasionskrig i Ukraina och Sveriges och Finlands Natoansökan rubbas den rådande säkerhetsordningen. Sannolikt förändras strategin i den ryska informationskrigföringen. Det är av stor vikt att förstå vad som kan påverka säkerheten i Sverige. Den här studien syftar till att exponera dagsaktuella narrativ och undersöka vilka antagonistiska narrativa strategier som används för att skada en motpart. Resultatet visar att det ryska huvudsakliga narrativet om Sverige i RT under våren och sommaren 2022 handlar om att Sverige har ett ansvar i det försämrade säkerhetsläget i Europa. Studiens analys visar att narrativet om Sverige kan bidra till att undergräva det demokratiska systemet genom att sprida artiklar om den svenska regeringens avsaknad av förnuft. Det kan även bidra till att destabilisera samhället genom att med känslomässigt laddade frågor skapa splittring och polarisering. Slutligen visar analysen att narrativen kan bidra till att påverka beslutsfattare att agera i en riktning som är fördelaktig för Ryssland.

The Afghan war post 9/11 has become the source of multiple case studies. Recent studies suggest that variations in domestic support for deployment of troops in Afghanistan can be explained by means of the strategic narratives provided by the policymakers of the contributing state; a strong consistent narrative increases public support. Scholars recognize a Swedish catch-all narrative, which suggests weakens the narrative, thus raising the uncertainty among the public. This thesis investigates the projection of Swedish strategic narrative through elite Swedish newspapers. The content analysis reveals an inconsistency between the policymaker’s formation of the strategic narrative and the narrative projected by individual newspapers. The finding suggests that the lack of a strong strategic narrative due to the inconsistencies raised an uncertainty among the public during the period. The results recognize media to be a significant, but surprisingly unnoticed actor in the projection of policymakers’ strategic narratives.

This bachelor’s thesis examines the narrative about the Swedish Women’s Volountary Defence Organization (Svenska Lottakåren) in Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, and Svenska Dagbladet during the preparedness period (beredskapstiden) through a qualitative narrative analysis. Drawing from Lawrence Freedman’s theory of strategic narratives, the research sheds light on the newspaper’s role in shaping perceptions of Lottakåren and its efforts during the period. Furthermore, it investigates the narratives implications on a strategic level. The study concludes that the narrative may have influenced public perceptions of Lottakåren, serving specific strategic aims, such as creating support for the organization within society, fostering unity withing the organization, encourage volunteering and recruitment of new members. In doing so, this research fills a gap in knowledge on the subject while emphasizing the press’s vital role at a strategic level in times of war and crisis. / Denna uppsats undersöker narrativet om den svenska Lottakåren i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Svenska Dagbladet under beredskapstiden genom en kvalitativ narrativanalys enligt uppsatsens syfte att undersöka narrativet om Svenska Lottakåren i dessa tidningar under beredskapstiden. Genom att tillämpa Lawrence Freedmans teori om strategiska narrativ belyses tidningarnas bidrag till formandet av uppfattningen om Lottakåren och dess insatser under beredskapstiden, samt betydelsen av narrativet i ett strategiskt sammanhang. Undersökningens resultat är att ett positivt narrativ om Lottakåren kan ha haft en påverkan på allmänhetens uppfattningar om Lottakåren och fyllt specifika syften såsom att öka stödet för organisationen hos allmänheten, skapa samhörighet, uppmuntra till frivillighet och rekrytera nya medlemmar. Därmed bidrar resultatet till att fylla en kunskapslucka och belysa pressens viktiga roll på en strategisk nivå i krig och kris.

Is the credibility of today's Swedish security policy under question? Through two world wars and the years that followed Sweden has invoked a policy of neutrality and military nonalignment. This policy has come to be perceived as an integral part of the Swedish national identity. Is it possible then that Sweden’s past and present strategic narratives could be contested? This thesis investigates whether or not there is consistency in the narratives expressed by both right wing Swedish governments and socialist Swedish governments. The narratives of both parties are examined during two separate eras of history; the Cold War era of the 1980s is compared with the current more globalized era of the 2010s. A constructivist perspective is utilized in the analysis and a narrative analysis is applied. The results show that there has been significant consistency in the narratives of Swedish security policy from both right wing and socialist governments. There is much greater variation shown between the two eras than there is between the two parties themselves. / Är dagens svenska säkerhetspolitik trovärdig eller omstridd? Allt sedan världskrigen har svenska regeringar förhållit sig till en grundläggande idé om svensk neutralitet och alliansfrihet. Denna politik har kommit att betraktas som en väsentlig del av svensk nationell identitet. Samtidigt har inriktningen för den svenska säkerhetspolitiken förändrats vid ett antal tillfällen under de senaste decennierna och gått från neutralitet till solidaritet. Är det då möjligt att gångna som nutida svenska strategiska narrativ är omstridda? Denna uppsats undersöker hur konsekventa svenska säkerhetspolitiska narrativ har varit. Detta genom att granska de narrativ som konstruerats av respektive socialdemokratiska och borgerliga regeringskoalitioner. Dessa narrativ jämförs både inom och mellan två historiska epoker; det kalla krigets 1980-tal och det nutida globaliserade 2010-talet, med specifika nedslag för åren 1982, 1987, 2009 och 2015. Uppsatsen tar utgångspunkt i ett konstruktivistiskt perspektiv och en narrativanalys tillämpas i analysen. Resultatet indikerar en betydande samstämmighet inom svensk säkerhetspolitik mellan borgerliga och socialdemokratiska regeringar. En betydligt större variation framträder i en jämförelse emellan de olika tidsepokerna än emellan samtida regeringar av olika politiska färger.