Abstract The purpose of this study is to examine how recent special needs teacher graduates explain reading comprehension, how they teach reading comprehension and whether their method is based on scientific research. For a deeper understanding of reading comprehension instruction I chose to conduct a qualitative interview study inspired by the phenomenographic research approach. The result shows that one of the school's most important tasks is to teach all students to read, understand and use texts. Good reading skills and reading comprehension is crucial for further education because through reading the students provide knowledge and skills in other subjects and are equipped for the future as citizens. Reading instruction is a process that should take place over a long time, throughout the school years. Reading comprehension is complex and based on several components: decoding, cognitive abilities, prior knowledge, knowledge of the written language, comprehension strategies and motivation. Reading comprehension means to extract and make sense while reading and interact with the text. Students with reading difficulties can be divided into three groups: students with decoding difficulties leading to understanding difficulties, students with specific reading comprehension difficulties and students with both decoding and comprehension difficulties. Successful reading comprehension instruction requires conscious instruction from the teacher and that the students are allowed to become active co-creators. Reading comprehension instruction favours all students.

Syftet med denna interventionsstudie är att belysa och analysera hur elevers förmåga att ställa frågor och göra inferenser till text utvecklas av explicit strategiundervisning. Studiens design består av två delstudier med elever från år 3 och från år 7-9 samt två kontrollgrupper. Interventionen bestod av 6-8 lektionstillfällen á 40 minuter. Utgångspunkt var att eleverna fick lyssna till korta texter och därefter träna på att ställa frågor till texten. Tillsammans tänkte lärare och elever högt kring texten. Detta för att exemplifiera förståelsestrategier och medvetandegöra eleverna om att de är medskapare till texten genom att göra inferenser. Vikt lades vid att uppmärksamma eleverna om att det finns olika typer av frågor och svar. Frågeproduktionen mättes med hjälp av ett förtest och ett eftertest. Huvudsakligen användes en innehållsanalys där inferensfrågor kategoriserades på tre nivåer. En loggbok har också använts. Resultaten visar att båda undervisningsgrupperna ökar sin frågeproduktion och framförallt har en ökning skett av inferensfrågor på högre nivå. På individnivå tyder resultaten på att elever med ett lågt utgångsläge gynnas i lika stor utsträckning som elever med ett högre utgångsläge.

Den här studien behandlar sex pedagogers tankar och synsätt kring läsförståelse och varför de anser att det är viktigt samt deras arbete med läsförståelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt någon skillnad i synen på läsförståelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgångspunkter och förklarar viktiga begrepp inom läsförståelse. Studien tar även upp att det är en fördel för barn att lära sig olika strategier för hur de ska tänka när de läser en text och om de stöter på problem. Den vuxne eller läraren agerar modell genom att tänka högt och överföra sina läsförståelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet på detta sätt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, är av stor vikt för framtida skolgång då eleven kommer bekanta sig med många olika sorters texter. Strategier hjälper dem till att öka sin förståelse men även se läsningens fördelar som att konstruera ny kunskap samt läsa för nöjets och upplevelsens skull. Underlag för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer på fyra olika grundskolor. Studien visar att läsförståelse är av stor vikt för barn och elevers skolgång men även i deras fortsatta liv som samhällsmedborgare. Pedagogerna lägger tyngd på bland annat samtalet, dialogen, diskussionen, reflektionen, synliggörandet med mera för eleverna i undervisningen av läsförståelse.

Detta examensarbete handlar om lärares syn på lässtrategiundervisning. Då mina egna erfarenheter inom skolans årskurs 1–3 vittnar om att läsfixarna används som metod trots att det inte finns forskning som stödjer metoden, har intresset legat i att undersöka lärares syn på läsfixarna som metod. Ett hett ämne inom skoldebatten har länge varit svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse enligt kunskapsmätningar som PISA. Detta menar Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling och deltagare i flera forskningsprojekt, beror på bristande förmåga att plocka fram de rätta strategierna i mötet med olika texttyper. Westlund betonar vikten av att undervisa om lässtrategier ämnesspecifikt vilket ökade mitt intresse av att även undersöka hur lärare använder läsfixarna i samhälls- och naturorienterande ämnen. Undersökningen bygger på sju intervjuer av verksamma lärare i årskurs 1–3 samt en observation av ett lektionstillfälle. Resultatet visar en positiv syn på läsfixarna som metod som går att knyta till tidigare forskning. Resultatet har även visat på att metoden till största del används i svenskämnet, men att det på flera sätt går att använda strategierna ämnesspecifikt. Den positiva synen på läsfixarna som metod väcker nya frågeställningar om varför det saknas vetenskapliga bevis på att metoden är effektiv för läsförståelseutveckling. Det här är dock något som öppnar nya dörrar för vidare undersökningar i bredare omfattning på huruvida läsfixarna som metod hjälper läsaren att utveckla läsförståelse eller inte. / This master thesis is about the teachers view of reading strategy teaching. As my own experiences within the school grades 1-3 testifies that “läsfixarna”, which is a method of reading comprehension strategies, as method is used despite there existing no research that supports the method. For this reason, thesis aims to investigate the teachers’ view of “läsfixarna” as a method. A hot topic in school debate has been for a long time the decreasing results for reading comprehension for Swedish students in knowledge test like the PISA test. This is a cause according to Barbro Westlund, a senior lecturer in reading and writing development and participant in multiple research projects, of the lack of ability to use the correct strategies when encountering different kinds of text. Westlund emphasizes the importance of teaching about the reading strategies specific to the study which increased the interest to also investigate on how teachers use “läsfixarna” in society and science studies. The present study is based on seven interviews with working teachers in grades 1-3 and an observation of a period. The results are show a positive view of “läsfixarna” as a method which is also connected to earlier research of reading comprehension strategies. The results also suggest that the method is largely used in the Swedish subject, but it is also possible to use the strategies in various subject-specific ways. The positive view of “läsfixarna” as a method raises new issues, as there is no scientific evidence that the method is effective for reading comprehension development. This is something that opens doors for further and new investigations to a much wider extent on whether “läsfixarna” as a method help readers to develop reading comprehension or not.

Text information is frequently found in mathematics education. For students to gain an understanding of how to handle the text tasks, a competent teacher is required to provide the students with different kinds of tools to read mathematical text problems. The purpose of this study is to gain an insight into which reading strategies teachers in grades 4-6 consider using for text assignments in mathematic teaching. The study was conducted through quantitative questionnaires and qualitative interviews. All participants were active teachers and had different experiences regarding reading strategies, which is important for how they adopt strategies and the extent to which they are used in teaching. The study is inspired by a phenomenographic approach. The results have been analyzed based on SMK, which focuses on subject knowledge skills development is of importance when teachers need too deep their knowledge. Similarly, the results are analyzed from PCK, which highlights the importance of teachers motivating students 'learning and making adjustments based on pupils' needs and conditions where alternative working practices are mandated. The results of the study show that it can often be complicated to approach and understand text tasks in mathematics since it is not only text that is to be understood. The results of the interviews show that teachers are aware of the importance of working with reading strategies in text assignments in mathematics. However, teachers do not work with the strategies to the same extent that is advocated by reciprocal teaching, transactional strategy teaching, and concept-oriented teaching models. The study shows that reading strategies can be further developed. To achieve this, teachers considered collegiate learning advantageous. / Textuppgifter förekommer ofta i matematikundervisningen. För att eleverna ska kunna få en förståelse för hur de ska ta sig an textuppgifterna, krävs en kompetent lärare som ger eleverna olika slags verktyg för att kunna läsa matematiska textuppgifter. Studiens syfte är att få en inblick i vilka lässtrategier lärare i årskurs 4–6 anser sig använda, vid textuppgifter i matematikundervisningen. Studien genomfördes via kvantitativa enkäter samt kvalitativa intervjuer. Alla deltagare var verksamma lärare och hade olika erfarenheter kring lässtrategier, vilket har betydelse för hur de tar sig an strategier samt i vilken omfattning de används i undervisningen. Studien är inspirerad av en fenomenografisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån SMK som fokuserar på ämneskunskaper, där kompetensutveckling är av vikt när lärare behöver fördjupa sina kunskaper. Likaså analyseras resultatet ur PCK som belyser vikten av att lärare motiverar elevers lärande samt gör anpassningar utifrån elevers behov och förutsättningar där alternativa arbetssätt förordas. Resultatet i studien påvisar att det många gånger kan vara komplicerat att ta sig an och förstå textuppgifter i matematik, då det inte är enbart text som ska förstås. Resultaten från intervjuerna visar att lärarna ser betydelsen av att arbeta med lässtrategier vid textuppgifter i matematik. Däremot arbetar inte lärarna med strategierna i den omfattning som undervisningsmodellerna reciprok undervisning, transaktionell strategiundervisning och begreppsorienterad undervisning förespråkar. Att lässtrategier kan vidareutvecklas framgår i studien, där lärarna ser kollegialt lärande som en fördel.