Syftet med denna litteraturstudie är att granska och analysera forskning kring hur lärare kan tillämpa modellerna RT, TSI, CORI och QtA i läsförståelseundervisning för att utveckla elevers läsförståelse. Studien är riktad mot elever i årskurs 2 och 3. Metodinsamling för denna kvalitativa litteraturstudie har inneburit sökningar i databaser, men även manuell sökning. Sammantaget tolv vetenskapliga forskningsartiklar har legat till grund för denna studies resultat. Resultaten visar att undervisningsmodellerna; Reciprocal Teaching, Transactional Strategy Instruction, Questioning The Author samt Concept-Oriented Reading Instruction visar på goda effekter på elevers läsförståelse. Vi har kommit fram till att modellerna har flera gemensamma inslag, men det finns även några skillnader. Forskning visar att strategiundervisning som lärs ut i ”set” har god effekt på elevers läsförståelse. Vidare styrker forskningen att förståelse av en text ökar när frågor ställs på olika nivåer till textens innehåll för att få förståelse för textens budskap. Sammanfattningsvis betonar forskning att det krävs en planerad undervisning samt ett stort engagemang från läraren, för att utveckla elevers läsförståelse. Läraren bör dessutom formulera tydliga mål i elevundervisningen samt ge ett större elevinflytande, då detta enligt forskning resulterar i engagemang och motivation hos elever.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka strategier och metoder forskningen förespråkar för undervisningen i läsförståelse för att främja elevers utveckling. Vilka undervisningsmodeller förespråkar forskningen i undervisningen av läsförståelse? Resultatet i denna litteraturstudie visar att lä rares kunskap ä r en viktig faktor i undervisnigen fö r att eleverna ska nå framgång i sin läsförståelse. Resultatet visar också att det finns flera olika metoder och strategier som lärare kan använda sig av i sin undervisning för att skapa en utvecklande miljö som ger positiva effekter på elevernas läsförståelse. Forskare förespråkar den dialogiska undervisningen där läsförståelsestrategier och interaktion står i centrum.

Examensarbetet är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka hur ett läromedel iämnet svenska för årskurs 1 förhåller sig till läsförståelsestrategier. I arbetet undersöks vilka läsförståelsestrategier som framkommer i läromedlet Arktibus ögon, hur de strategi­erna kan kopplas till forskningsbaserade modeller som utvecklar läsförståelse och hur läromedlet stämmer överens med läroplanens kunskapskrav för läsförståelse i slutet av årskurs 1.   För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys och en litteraturstudie. Litteraturstudien innefattar tre forskningsbaserade läsförståelsemodeller som innehåller läsförståelsestrategier (reciprocal teaching, transactional strategies instruction och con­cept-oriented reading instruction). Dessa strategier har dokumenterats ge god effekt på läsförståelsen. Examensarbetet utgår från Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande, som innebär att lärandet ses som något socialt som sker i samspel mellan individer.   Resultatet av studien visar att i Arktibus ögon framkommer de läsförståelsestrategier som de tre forskningsbaserade modellerna lyfter fram. Uppgifter i läromedlet som behandlar läsförståelse och läsförståelsestrategier går att koppla till alla delar av kunskapskravet för godtagbara kunskaper i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket 2019a).

Text information is frequently found in mathematics education. For students to gain an understanding of how to handle the text tasks, a competent teacher is required to provide the students with different kinds of tools to read mathematical text problems. The purpose of this study is to gain an insight into which reading strategies teachers in grades 4-6 consider using for text assignments in mathematic teaching. The study was conducted through quantitative questionnaires and qualitative interviews. All participants were active teachers and had different experiences regarding reading strategies, which is important for how they adopt strategies and the extent to which they are used in teaching. The study is inspired by a phenomenographic approach. The results have been analyzed based on SMK, which focuses on subject knowledge skills development is of importance when teachers need too deep their knowledge. Similarly, the results are analyzed from PCK, which highlights the importance of teachers motivating students 'learning and making adjustments based on pupils' needs and conditions where alternative working practices are mandated. The results of the study show that it can often be complicated to approach and understand text tasks in mathematics since it is not only text that is to be understood. The results of the interviews show that teachers are aware of the importance of working with reading strategies in text assignments in mathematics. However, teachers do not work with the strategies to the same extent that is advocated by reciprocal teaching, transactional strategy teaching, and concept-oriented teaching models. The study shows that reading strategies can be further developed. To achieve this, teachers considered collegiate learning advantageous. / Textuppgifter förekommer ofta i matematikundervisningen. För att eleverna ska kunna få en förståelse för hur de ska ta sig an textuppgifterna, krävs en kompetent lärare som ger eleverna olika slags verktyg för att kunna läsa matematiska textuppgifter. Studiens syfte är att få en inblick i vilka lässtrategier lärare i årskurs 4–6 anser sig använda, vid textuppgifter i matematikundervisningen. Studien genomfördes via kvantitativa enkäter samt kvalitativa intervjuer. Alla deltagare var verksamma lärare och hade olika erfarenheter kring lässtrategier, vilket har betydelse för hur de tar sig an strategier samt i vilken omfattning de används i undervisningen. Studien är inspirerad av en fenomenografisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån SMK som fokuserar på ämneskunskaper, där kompetensutveckling är av vikt när lärare behöver fördjupa sina kunskaper. Likaså analyseras resultatet ur PCK som belyser vikten av att lärare motiverar elevers lärande samt gör anpassningar utifrån elevers behov och förutsättningar där alternativa arbetssätt förordas. Resultatet i studien påvisar att det många gånger kan vara komplicerat att ta sig an och förstå textuppgifter i matematik, då det inte är enbart text som ska förstås. Resultaten från intervjuerna visar att lärarna ser betydelsen av att arbeta med lässtrategier vid textuppgifter i matematik. Däremot arbetar inte lärarna med strategierna i den omfattning som undervisningsmodellerna reciprok undervisning, transaktionell strategiundervisning och begreppsorienterad undervisning förespråkar. Att lässtrategier kan vidareutvecklas framgår i studien, där lärarna ser kollegialt lärande som en fördel.