Syftet var att undersöka högkänslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jämförande studie mellan grupper (kvinnor och män). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkät. Urvalet var ett tillfällighetsurval av kvinnor och män i åldrarna 19 – 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 män och 91 kvinnor. Deltagarna besvarade en enkät som bestod av bakgrundsfrågor och mätinstrument som mätte stress och högkänslighet. Resultatet visade på att högkänslighet och stress var skattad högst bland kvinnorna. Slutsatsen är att kvinnor och män skiljer sig i högkänslighet och stress samt att stress och högkänslighet korrelerar med varandra. / The aim was to investigate high sensitivity and stress among students. The method was a quantitative comparative study between groups (women and men). The survey was conducted through an electronic questionnaire. The selection was an opportunity sample of women and men who studied at a university and was between the ages of 19-56, a total of 122 participants 31 men and 91 women. The participants answered a questionnaire that consisted of background questions and instruments to measure stress and high sensitivity. The results showed that high sensitivity and stress was underestimated highest among women. The conclusion is that women and men differ in high sensitivity and stress, and that stress and high sensitivity correlate.

Stress är i dagens samhälle ett vanligt förekommande fenomen inom många domäner där individer på olika vis drabbas. Högskolestuderande är en av grupperna. Tidigare forskning visar att olika faktorer bidrar till stress och att stress kan leda till allvarliga konsekvenser för individer. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som relaterar till högskolestudenters upplevda stress. Till grund för studien låg fem frågeställningar. En enkätundersökning genomfördes för att besvara frågeställningarna. Enkäten bestod av en demografisk del, Antonovskys KASAM-formulär och Cohens perceived stress scale. Respondenterna var 302 studerande vid en högskola i Mellansverige, varav 205 kvinnor och 96 män. Databearbetning skedde med korrelationer, t-test, variansanalys och regressionsanalys. Resultatet mynnade ut i slutsatsen att högskolestudenternas KASAM och könstillhörighet relaterar till upplevd stress, men att delaktighet inte relaterar till upplevd stress. Förslag för framtida forskning inom ämnet ges.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande bland studenter och kan ge upphov till såvälpsykiska som fysiska besvär. Meditation som behandling skulle kunna vara ett alternativ förfysioterapeuter att motverka detta. Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie undersöka det vetenskapliga underlaget förmeditation som behandling och dess effekt hos studenter med stress. Metod: En systematisk litteratursökning efter randomiserade kontrollerade studier genomfördesi databasen PubMed. De utvalda studiernas kvalitet granskades enligt PEDro-skalan ochtillförlitligheten av resultatet bedömdes utifrån GRADEstud. Resultat: Åtta studier inkluderades i litteraturstudien. Sju av åtta studier visade en signifikantminskning i upplevd stress hos interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna.Kvalitetsgranskningen enligt PEDro resulterade i fyra studier med medel kvalitet respektive fyrastudier med hög kvalitet. De fyra studier med hög kvalitet som sammanvägdes visade alla enstatistisk signifikant förbättring, men tillförlitligheten av det sammanvägda resultatet bedömdesenligt GRADEstud vara låg. Konklusion: Meditation som behandling kan ha en positiv effekt på stress hos studenter. Merforskning krävs då tillförlitligheten till det sammanvägda resultatet bedöms vara låg. / Objective: Stress is widely occurring among students and can give rise to psychological as wellas physical problems. Meditation could be used as an alternative for physiotherapists to preventthese issues. Aim: The aim of this systematic literature study is to examine the scientific evidence formeditation as treatment and its effect in students with stress. Method: A systematic literature search for randomized controlled trials was conducted inPubMed. The quality of the included studies was examined using the PEDro scale and thereliability of the result was assessed using GRADEstud. Results: Eight studies were included in the literature study. Seven out of eight studies found asignificant reduction in perceived stress among the intervention groups compared to the controlgroups. The quality assessment according to PEDro resulted in four studies with moderatequality and four studies with high quality. The four studies with high quality all showed astatistically significant improvement, however the reliability assessed with GRADEstud wasconsidered low. Conclusion: Meditation as treatment may have a positive effect on perceived stress in students.However, more research is needed to determine the reliability of the effect.

Stress har funnits förekomma i läraryrket. Stress kan samvariera med konflikter i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens syfte var därför att undersöka om konflikthanteringsstilar hade något samband med upplevelsen av stress. Ett annat syfte var att undersöka vilken konflikthanteringsstil som var mest och minst förekommande, samt att belysa universitetslärares upplevda stressnivå. Ytterligare syfte var att undersöka om stress och konflikthanteringsstilar hade något samband med kön och ålder. Undersökningens deltagare var 92 heltidsanställda universitetslärare (52 kvinnor) vid Högskolan Väst. För datainsamlingen användes skalan Perceived Stress Scale, Thomas – Kilmann Conflict Mode Instrument samt bakgrundsfrågor gällande lärarnas kön ålder och tillhörande institution. Resultatet visade att den konkurrerande stilen var minst förekommande och att lärarnas upplevda stressnivå ansågs vara relativt låg. Det visades förekomma svaga positiva icke-signifikanta samband mellan stress och två konflikthanteringsstilar; samverkan och undvikande. Sambandet mellan stress och den undvikande stilen, samt mellan stress och den samverkande stilen, diskuterades bero på att det kan upplevas som mer stressande att se till bådas behov i en konflikt. Resultatet fann att stress och den konkurrerande stilen tenderade att vara mindre förekommande hos äldre universitetslärarna. Den konkurrerande stilen visades även vara den minst förekommande konflikthanteringsstilen hos lärarna, vilket diskuteras som positivt eftersom det indikerar att lärarna inte är angelägna om att tillgodose sina egna behov framför sina studenters. Ett kritiskt förhållningssätt bör hållas till resultatet, eftersom den interna konsistensen gällande konflikthanteringsstilar var svårbedömd / Stress has been found to occur in the teaching profession. Stress is connected with conflicts in the psychosocial work environment. The purpose of the study was to investigate if conflict styles were related to the experience of stress. The study examined which style that was most and least frequent, and university teachers perceived stress levels. A further aim was to examine whether stress and conflict styles were related to gender and age. The participants were 92 full-time teachers (52 women) at University West. For the data collection the Perceived Stress Scale and Thomas - Kilmann Conflict Mode Instruments were used among with background questions regarding gender, age and institutional belonging. The results showed the competing style to be least frequent and that teachers' perceived stress level was considered to be relatively low. The results also showed a weak positive non-significant correlation between stress and the two styles; collaboration and avoidance. The relationship between stress and the avoidance style, and between stress and the collaborative style, were discussed to be perceived as more stressful since both styles try to ensure both needs in a conflict. The study found that stress and the competing style tended to be less frequent and less prevalent among older teachers, which were discussed to be positive since it indicates that teachers do not look to meet their own needs in front of their students. A critical approach should be use with these results, since the internal consistency regarding conflict management styles, were difficult to assess

Det är vanligt förekommande att universitetsstudenterna i Sverige upplever psykisk ohälsa i form av stress. Hur individen påverkas av stress beror på förmågan att kunna hantera en stressfylld situation. Olika sätt att hantera en stressfylld situation benämns copingstrategier. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av stress och copingstrategier bland universitetsstudenter. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella könsskillnader. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som distribuerades online. De svenska versionerna av frågeformulären Perceived Stress Scale och Brief COPE användes som underlag. Respondenterna som deltog i studien bestod av 100 studenter varav 59 var kvinnor och 41 män. Resultatet visade att majoriteten av universitetsstudenterna upplevde stress, en del upplevde stress ofta och en del ibland. Copingstrategierna som studenterna använde sig av mest var planering, accepterande och aktiv coping. De copingstrategier som användes minst var uppgivenhet, religion och användning av alkohol eller droger. Könsskillnaderna som förekom i upplevd stress respektive val av copingstrategier var inte signifikanta. / It is common for university students in Sweden to experience mental illness in the form of stress. How the individual is affected by stress depends on the ability to handle a stressful situation. Different ways of dealing with a stressful situation are called coping strategies. The present study aimed to investigate the occurrence of stress and coping strategies among university students. A further aim was to examine possible gender differences. The study was conducted using a quantitative survey that was distributed online. The Swedish versions of the questionnaires Perceived Stress Scale and Brief COPE were used. The respondents who participated in the study consisted of 100 students, of whom 59 were women and 41 were men. The results showed that most university students experienced stress, some students experienced stress often and some sometimes. The coping strategies that students used the most were planning, acceptance and active coping. In contrast, the coping strategies that students used the least were behavioural disengagement, religion and the use of alcohol or drugs. The gender differences discovered in perceived stress and choice of coping strategies, respectively, were not significant.

Det finns individuella skillnader i hur vi påverkas av stress och ett sätt att identifiera skillnaderna är att undersöka hur personlighetsdrag predicerar upplevd stress. Detta kan tillämpas vid rekrytering till yrken med särskilda krav på stresstålighet. Lazarus transaktionsmodell är ledande inom stressforskning och inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellens (FFM) neuroticism, extraversion, öppenhet, samstämmighet och samvetsgrannhet de grundläggande personlighetsdragen. Enligt tidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades och undersökningens syftet var att predicera hur personligheten påverkar benägenheten att uppleva stress utifrån FFM, på dimensions- och facettnivå, samt att undersöka skillnader i upplevd stress beroende på kön. Etthundratolv studenter svarade på en enkät innehållande NEO-PI-R som mäter personlighetsdimensionerna samt Perceived Stress Scale (PSS) som mäter upplevd stress. Korrelationsanalyser, t-test och hierarkiska multipla regressioner gjordes. Hypoteserna om neuroticism och stress får stöd i resultatet men inte hypotesen om kön och stress. Oväntade resultat beträffande andra personlighetsdimensioner framkommer och möjliga orsaker till detta diskuteras.

Syfte: Syftet med studien var att studera aktivitetsbalans och stress samt att studera relationen dem emellan. Metod: Respondenter värvades genom olika Facebookgrupper samt på författarnas Facebooksidor. Åttiofem enkäter skickades ut via Messenger och 66 enkäter med fullständiga data inkom. Respondenterna med fullständiga data var i olika åldersgrupper från 16 till 60 år. Enkäten innehöll sociodemografiska frågor, instrumenten OBQ 11 samt PSS-10. OBQ 11 mäter subjektiv aktivitetsbalans och PSS-10 mäter upplevd stress. Data bearbetades genom statistikprogrammet SPSS. Ett korrelationstest genomfördes för att analysera sambandet mellan OBQ 11 och PSS-10. För att jämföra de sociodemografiska grupperna genomfördes ett Mann-Whitney U-test. Resultat: En statistiskt signifikant negativ korrelation fanns mellan OBQ 11 och PSS-10, vilket visar på samband mellan aktivitetsbalans och stress. Fördelningen blev ojämn inom de sociodemografiska variablerna: kön samt om respondenterna hade barn eller ej och därför har ingen jämförelse mellan grupperna varit aktuell. Ingen signifikant korrelation fanns mellan de sociodemografiska grupperna och OBQ 11 eller PSS-10, men några mindre skillnader framkom. De som arbetar vid sidan av studierna skattade lägre aktivitetsbalans och stress än de som inte arbetade. Singlar skattade en högre aktivitetsbalans och en lägre stress än de som var i ett förhållande. Slutsats: Även om studiens resultat bör tolkas med försiktighet på grund av ett litet urval visar studien på en trend mot att det finns ett samband mellan aktivitetsbalans och stress. Studien kan därmed ligga till grund för kommande forskning. / Occupational balance and stress among college students at a university in southern Sweden. - A cross-sectional study.  Aim: The aim was to study occupational balance and stress as well as the relationship between them. Method: Respondents were recruited through different Facebook-pages and through the authors Facebook-page. Eighty-five questionnaires were sent through Messenger and of those, 66 questionnaires with a full data set were included. The respondents with a full dataset were in the ages 16 - 60 years old. The questionnaire consisted of sociodemographic questions, OBQ 11 and PSS-10. OBQ 11 measures subjective occupational balance whereas PSS-10 measures perceived stress. The data was analyzed using the statistical program SPSS. A correlation-test was done to analyze the correlation between OBQ 11 and PSS-10. To compare the sociodemographic variables, a Mann - Whitney U Test was performed. Results: There was a statistically significant negative correlation between OBQ 11 and PSS-10, which supports the correlation between occupational balance and perceived stress. The distribution of the sociodemographic variables: gender and if the respondents had a child or not was erratical and therefore no comparison between them was performed. There was no significant correlation between the sociodemographic variables, however there were some small differences which could be identified. A lower occupational balance and a lower level of stress was identified in those who combined studies with work, compared to those who did not work. Further, those who were single experienced a higher occupational balance and a lower level of stress than those who were in a relationship. Conclusion: Although the results of the study are to be interpreted with caution due to the small sample size, it points to trends towards a correlation between occupational balance and stress. The study may therefore be used as a stepping-stone for future research.

No description available.

The numbers of people with spinal cord injuries (SCI) in Thailand are increasing. Thai rehabilitation care focuses treatment on acute care with little attention to the lives of clients after discharge from institutions. To date, there has been no research on rehabilitation outcomes and factors relevant to these issues for people with SCI at home and in the community in Thailand. The purpose of this study was to identify and compare the outcomes of functional status, depression, anxiety and stress, and health status of people with SCI, both at discharge and at three months post-discharge from hospital. One hundred twenty-one participants with SCI were recruited from ten major hospitals in Thailand. Data was collected at 48 hours pre-discharge and again at three months post-discharge using the Functional Independence Measure (FIM), the Depression, Anxiety, and Stress Scale (DASS), and the SF-36 Health Survey. The results demonstrated that mean scores of functional status at discharge were significantly higher than at three months post-discharge. Depression and anxiety scores at discharge were significantly lower than depression and anxiety scores at three months postdischarge. Stress score had not significantly changed from discharge to post-discharge. Health status scores at discharge were also higher than at three months post-discharge on eight subscales. Factors relevant to or predicting functional status were marital status, attendant care, number of architectural barriers, fulfilled occupational therapy (OT) needs, and number of different services required but not received. Factors predicting depression, anxiety and stress were marital and economic status, age at onset, education level, duration of disability, fulfilled OT needs, number of different services received, and numbers of different service required but not received. / Factors predicting health status were marital status, economic status, age at onset, education level, duration of disability, attendant care, number of architectural barriers, fulfilled OT needs, number of different services received, and number of different services required but not received. Some predictive factors are culture-specific, but on others, rehabilitation professionals could ease the transition from hospital to home for people with SCI.

<p>Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön. Det konstaterades även att de traditionella könsrollerna verkar leva kvar både i empirin och i litteraturen, trots att vi många gånger tror att vi lever i ett jämställt samhälle.</p>