Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön. Det konstaterades även att de traditionella könsrollerna verkar leva kvar både i empirin och i litteraturen, trots att vi många gånger tror att vi lever i ett jämställt samhälle.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress. -          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9? -          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9? Metod Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen. Resultatet jämfördes sedan med tidigare forskning kring ämnet. Resultat Överlag uttryckte de intervjuade eleverna kontroll över vardagliga situationer och socialt umgänge samt upplevde inte besvär av negativ stress. Kopplat till fysisk aktivitet var detta inte en betydande faktor för upplevelsen av negativ stress. Upplevelsen av socialt stöd verkar, hos de intervjuade eleverna, vara en bidragande faktor för den upplevda mentala hälsan. Slutsats Avsaknad av socialt stöd framstår som en betydande stressor för eleverna i studien. Stort socialt stöd verkar ha en mildrande effekt av upplevd negativ stress. Samtidigt tyder resultatet på att en avsaknad av fysisk aktivitet inte behöver betyda att individen är mer benägen att uppleva stress, dock syns att de elever i studien som bedriver regelbunden fysisk aktivitet är benägna att kunna hantera stressen bättre, en sorts sköld mot negativ stress.

Pregnancy is a time of alternating states of inflammation. The establishment of pregnancy is marked by controlled inflammation and transition toward an anti-inflammatory state for much of the gestational period before returning to an inflammatory state at the onset of labor. Stress and depression trigger the HPA Axis to produce cortisol and levels are maintained in a state of elevation during pregnancy and continue to rise before parturition. The aim of this research was to explore the relationship of gestational age at delivery with mid-pregnancy levels of cytokines, stress and depression. Participant samples (N = 122) were collected between 16 and 26 weeks gestation and analyzed for 14 cytokines using a bead-based multiplex assay. Plasma cortisol was also measured along with demographic variables and measures of perceived stress and dysphoric mood. Results of Pearson's correlations showed that gestational age at delivery was significantly inversely correlated with pro-inflammatory cytokine IFN-ã and anti-inflammatory IL-13. A significant positive correlation was noted with the number of pregnancies in the obstetric history and pregnancy length. Both cortisol and stress were not correlated with gestational age at delivery.

A large body of evidence supports the notion that chronic stress and strain may impact healing from physical trauma. However, no evidence exists to substantiate whether chronic stress impacts recovery from exercise-induced muscle damage. In this study, a group of 31 undergraduate weight-training students completed the Perceived Stress Scale (PSS), Undergraduate Stress Survey (USQ, a measure of life event stress) a series of fitness tests and then returned 5 to 10 days later for an exhaustive resistance exercise stimulus (E-RES) workout. This workout was performed on a leg press to the cadence of a metronome to ensure a strong eccentric component of exercise. Participants were monitored for 1 hour after this workout and every day for 4 days afterwards. Hierarchical Linear Modeling (HLM) multi-level growth curve analyses demonstrated that stress measures were related to recovery from maximal resistance exercise for both functional muscular (maximal isometric force, jump height, and cycling power) and psychological (perceived energy, perceived fatigue, and soreness) outcomes. Stress was not related to outcomes immediately post-workout (except maximal cycling power) after controlling for pre-workout values. Thus, the effect of stress on recovery is not likely due to magnitude of disruption from maximal exercise. After controlling for significant covariates, including fitness and percent disruption from baseline, individuals scoring a 10 on the PSS at their first visit reached baseline 288% (2.88 times) faster than individuals who scored a 19 at this same time point. There were significant moderating effects of stress on affective responses during exercise. Feeling (pleasure/displeasure), activation (arousal), muscular pain and RPE (exertion) trajectories were moderated by stress. Exploratory analyses found that stress moderated physical recovery, but not psychological recovery in the first hour after the E-RES workout. Also, stress was related to the increase in IL-1[beta], a pro-inflammatory cytokine, in the 48 hour period after exercise for a sub-set of participants. These findings likely have important theoretical and clinical implications for those undergoing vigorous physical activity. Those experiencing chronic loads of stress and mental strain should include more rest time to ensure proper recovery. / text

This study examines the psychometric properties of a scale of daily stress in the school context (EECE). The factorial structure and internal consistency were studied in a sample of Chilean children and adolescents from the Maule region (n = 734) between 10 to 17 years old. The factorial structure of three factors was simple and coherent with the main dimensions of the school context that can become stressful for students: academic stress, relationship stress and inadequate school climate. The internal consistency was good for both the overall scale as well as for the three factors. Also, significant differences were found in the perception of stress according to sex (male / female) and geographic location (rural /urban). These findings are consistent with the existing literature. / Se evaluaron las propiedades psicométricas de una escala de estrés cotidiano en el contexto escolar (EECE). Se estudió la estructura factorial y la consistencia interna en una muestra de niños y adolescentes chilenos de la Región del Maule (n = 734) con edades entre 10 y 17 años. La solución factorial de tres factores resultó simple y coherente respecto a las principales dimensiones del contexto escolar que pueden llegar a ser estresantes para los estudiantes: estrés académico, estrés relacional y ambiente escolar inadecuado. Los índices de consisten- cia interna fueron buenos tanto para la escala general como para los tres factores. Además se aprecian diferencias significativas en la percepción de estrés según el sexo (hombre/mujer) y ubicación geográfica (rural/urbano), que son coherentes con lo que señala la literatura.

Det arbetas mer och mer gränslöst, där gränserna mellan privatliv och arbetsliv suddas ut parallellt medsjukskrivningarna för reaktioner på stress ökar. Hur kan personlighetsdrag predicera upplevd stress ochvälmående? Detta kan tillämpas vid arbete med friskfaktorer som bidrar till välmående på arbetsplatsen.Perceived Stress Scale är den mest använda självskattningen inom stress, välmåendeformuläret visarutmärkt reliabilitet och god validitet. Inom personlighetsteorier representerar femfaktormodellen(neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet) personlighetsdragen. Enligttidigare forskning utgör neuroticism en särskild sårbarhet för stress. Tre hypoteser prövades där syftetmed studien var att predicera hur personligheten påverkar välmåendet samt benägenheten att upplevastress. Deltagarna som svarade på enkäten var 1545 till antalet i åldrarna 18-71 år utspridda i Sverige.Korrelationsanalyser och multipla regressionsanalysen genomfördes. Hypotesen får stöd i studien,personlighetsdrag kan predicera upplevd stress och välmående. En tydlig korrelation fanns mellanvariablerna stress och samtliga personlighetsdimensioner. / The working life gets more and more boundaryless, the line between private and working life is blurred out and at the same time the sick leave for stress increases. Can personality traits predict perceived stress and well-being? It could be applied to the workplace and contribute to a more healthy life style. Perceived stress scale is the most used questionnaire for stress, the well-being form shows excellent reliability and good validity. Within personality theories, the big five Inventory model (neuroticism, extraversion, openness, kindness and conscientiousness) represents the traits of personality. According to previous research, neuroticism been predicted as a stress factor. Four hypotheses were tested and the purpose of the study was to predict how different personality traits can affect well-being and the tendency to experience stress. The study involved 1545 participants between 18-71 years old in Sweden. Correlation analyzes and multiple regression analyzes were performed. The question is supported in the study, personality traits can predict perceived stress and well-being. There was a clear correlation between the variables stress and all personality dimensions.

No description available.

Bakgrund: Hög arbetsbelastning i kombination med brist på kompetent personal kan leda till hög grad av stress och är ett problem som idag hotar den svenska sjukvården. Arbetsrelaterad stress kan leda till en etisk stress hos sjuksköterskan, som riskerar att inte få tillräckligt med tid för sina patienter. Detta kan i sig riskera patientsäkerheten. Tidigare forskning visar på att fysisk aktivitet har en god påverkan på den mentala hälsan och kan fungera preventivt mot stress.  Syfte: Syftet var att undersöka om det finns skillnader i arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor som utövar fysisk aktivitet i högre respektive lägre grad. Metod: En icke-experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Enkäten som utgjordes av Perceived Stress Scale-10 och Saltin-Grimby Physical Activity Scale distribuerades som en webbenkät på två sjukhus i södra Sverige. Totalt svarade 19 sjuksköterskor på enkäten vilket resulterade i en svarsfrekvens på 10,8 procent.  Resultat: Majoriteten av deltagarna utövade någon form av fysisk aktivitet på fritiden och baserat på svaren gick det att se en generellt låg grad av arbetsrelaterad stress. Gruppen som angav lägre fysisk aktivitet upplever högre grad av arbetsrelaterad stress än den gruppen som angav högre fysisk aktivitet. Slutsats: Det finns skillnader i arbetsrelaterad stress mellan grupperna som utövar fysisk aktivitet i lägre respektive högre grad. På grund av låg svarsfrekvens och därmed litet datamaterial är det svårt att dra generella slutsatser kring resultatet. Trots detta antyder ändå resultatet att det finns en skillnad i arbetsrelaterad stress mellan sjuksköterskor som utövar fysisk aktivitet i lägre respektive högre grad.

Many risk factors have been put forward to account for the significant increase in adolescent male suicide over the last 20 years, and the pronounced sex difference in suicide statistics. In particular, hopelessness has been shown to be a strong indicator of suicidality. This study investigated the relationship of gender role, stress, and coping to hopelessness in a normal adolescent population. It was hypothesized that stress, coping and a masculine gender role would contribute to hopelessness. 288 adolescent students between the ages of 15 and 18 were surveyed using the Adolescent Stress Scale, the Beck Hopelessness Scale, the Australian Sex Role Scale, and the Adolescent Coping Scale. Contrary to expectation, having a masculine gender role was not related to hopelessness; students with an undifferentiated gender role had higher levels of hopelessness than androgynous, masculine, and feminine students. However, the majority of students who had an undifferentiated gender role were male. Hopelessness was also associated with high levels of stress and the use of avoidance coping strategies. The results are discussed within the transactional stress model and the stress-diathesis model.

The psychosocial and cultural predictors of cigarette smoking were examined among a sample of 175 African-American adults. Participants completed a self-report inventory containing the Beck Depression Inventory, the Perceived Stress Scale, the Speilberger State-Trait Anxiety, the African-American Acculturation Scale, and questions regarding their smoking, demographics, and risk-taking tendencies.