Syfte: Hur ser framtidens, morgondagens och dagens entreprenörer på entreprenörskapets framtid samt framtida marknader som spås få en ljus framtid.   Metod: Författaren har valt att inhämta primärdata genom intervjuer med personer som befinner sig i olika stadier i livet med fokus på entreprenörskap. Detta för att få så bred svarsfrekvens som möjligt. Intervjuerna har gjorts i fokusgrupper. Respondenterna har bestått av entreprenörer, studenter och en organisation.   TeoretisktPerspektiv: Den teoretiska referensramen författaren har använt sig av består främst av teoretiskt entreprenörskap, fokusgrupper och handel.   Empiri: Respondenterna i studien består av studenterna Paulina Larsson (17år), MilionAbraham (27år) och Daniel Håkansson (25år). Entreprenörerna heter Carlo Lopez (29år) och Lennart Frimodig (43år). Therese Sundberg är respondenten från organisationen Drivhuset.   Resultat: Enligt studien konstaterades att vi är på väg in i en ny era av affärsverksamheter. Mer upplevelse och noggrannare nischning av företagen förväntas. Fler IT-företag spås överta de fysiska butikernas roll i konsumenternas liv samt att vi som människor får nya vanor och förväntningar av de produkter/tjänster vi inhandlar.

Att kunna nå ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag. Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jämförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på. De två företagens kvalitéer som arbetsgivare undersöks inte och de rankas inte inbördes. Viss notis kommer att tas om skillnader mellan de båda företagen vad gäller kommunikation till studenterna. Uppsatsen byggs upp med en redogörelse om vad kommunikation är och varför det är viktigt och för att ge en djupare förståelse kring resultatet, analysen och slutsatserna. Undersökningen är gjord med en fokusgrupp som ligger till grund för en enkätundersökning som skickats ut till ekonomistudenter på Uppsala Universitet, undersökningen består också av djupintervjuer med de berörda företagen. Undersökningen visar på att företagen till viss del når ut till studenter med sina budskap men att det finns vissa budskap som inte når fram och det visade sig även att ett antal studenter inte visste vilket ett av företagen var. Sett till samtliga omständigheter och förutsättningar som framkommit under fokusgruppen, enkätundersökningen och intervjuerna, kan slutsatsen dras att båda företagen lyckats med sin kommunikation till studenter i Uppsala. Viss diskrepans fanns dock mellan avsänt och mottaget budskap, vilket kan förklaras av att vissa störningar kan förekomma. Undersökningen visar också på en viss skillnad mellan de valda företagen, vilket kan bero på att ett av företagen marknadsfört sig mot studenter under endast ett år så studenterna har bara exponerats för dess marknadsföring under en begränsad tid. Men några mer långtgående slutsatser kring detta har dock inte kunnat dras.

No description available.

Kommunikation är en viktig del av en organisations miljöarbete, för att information ska kunna spridas på bästa möjliga sätt är det viktigt att kommunikationen fungerar. Kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med att utbilda ungdomar och studenter i miljöfrågor. För att kunna förmedla information är det av yttersta vikt att man använder sig av effektiva kommunikationskanaler. Det är viktigt för organisationer att de vet vilken information som skall kommuniceras samt med hjälp av vilka kommunikationskanaler. Den här uppsatsen är en studie på Linköpings Universitet där det övergripande syftet var att undersöka vilka kommunikationskanaler som kan användas för att nå ut till studenter. Syftet var även att undersöka hur studenterna ser på Linköpings Universitets miljöarbete. För att insamla empiri använde vi oss av intervjuundersökningar bland studenterna på Linköpings Universitets olika campus. Det vi bland annat kom fram till i vår undersökning bland studenterna på Linköping Universitet var att respondenterna använder sig av Linköpings Universitets hemsida regelbundet, därför bör information förmedlas via denna. Information som förmedlas bör vara intresseväckande samt kort och konkret eftersom detta ökar möjligheterna att mottagarna snabbt tar till sig informationen, vilket leder till att möjligheterna att informationen sprids till omgivningen ökar. För att kommunikationskanalerna ska fungera så effektivt som möjligt är det viktigt att de är strukturerade och överskådliga.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås. Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation. I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet. Då den kvantitativa metoden i sig inte går in på djupet hos respondenten har även en kvalitativ del gjorts till uppsatsen. Här intervjuades åtta studenter vid Karlstads universitet. Intervjuerna har inriktats på kundbeteendeavsnittet och dessutom har värdekedje-intervjuer gjorts med samma respondenter. Undersökningsresultaten har sedan analyserats tillsammans utifrån de valda teorierna och knutits samman i en slutsats. Resultaten från denna visar att den faktor som påverkar studenterna mest är vart deras vänner går. Det är viktigt för gästerna att de känner igen andra gäster och upplever att de har någon gemensamt med de övriga gästerna. När gästerna umgås med sina vänner på nattklubbarna bidrar det till en roligare och trevligare kväll och dessutom får gästerna en känsla av avslappning vilket gör att tankar om skola, arbete och andra måsten glöms bort för en kväll. Den stora anledningen till att studenterna inte lockas till Arena på helgerna är studenternas image av att det är ung publik på Arena under helgerna. Imagen har skapats och rotat sig på grund av fenomenet Word-of-mouth som har en stark påverkan på studenterna. Omgivningen som associeras med Arena såsom vakter, övrig personal och kö etcetera påverkar gästernas beteende inne på nattklubben. Upplevs dessa positivt av studenterna bidrar det till en ökad stämning på nattklubben. Resultaten visar vidare att de fyra mest framträdande attityderna mot Arena är låg åldergräns, torsdagar, musik och trångt. Attityderna har visat sig vara svåra att förändra hos studenterna. Det bästa sättet att nå ut till studenter är en mix av fribiljetter, affischering samt tidningsannonser.

Sammanfattning Bemanningsbranschen är idag en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har allt fler företag inom denna bransch valt att fokusera på uthyrning av studenter. Detta är ett mycket intressant segment då denna verksamhet ökar kontakten mellan studenter och näringsliv och skapar möjligheter för studenter att erhålla arbetslivserfarenhet under studietiden. Ett allt mer snabbföränderligt konkurrensklimat ökar kraven på medvetenhet och strategiutformning för företag, något som är av särskilt stor betydelse för en bransch som är så ung och expansiv. Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera den omvärld som bemanningsbranschen, och i synnerhet studentuthyrningssegmentet befinner sig i. Vidare genomförs en konkurrentanalys av företag som fokuserar på studenter och uthyrning av dessa till kvalificerade uppdrag. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt med insamling av såväl sekundär- som primärdata. Företag inom det aktuella segmentet samt branschorganisationen har intervjuats för att skapa en tydlig bild av marknaden. Resultaten visar att bemanningsbranschen i allmänhet har hög tillväxt och att studentuthyrning är ett oerhört expansivt och attraktivt segment. De faktorer som har störst inflytande på dessa områden är huvudsakligen politiska beslut och regleringar, vilket kan påverka branschen positivt såväl som negativt. I studentuthyrningssegmentet har elva företag av likvärdig storlek analyserats djupare. Det står klart att detta segment i dagsläget är mycket attraktivt tack vare dess höga tillväxt. Den geografiska spridningen av dessa företag avslöjar att det finns många potentiella öppningar för nyetablering runt om i landet. Det framgår även att de intervjuade företagen inte besitter tillfredsställande kunskap om sina konkurrenter och att när tillväxten avtar, kommer konkurrensen intensifieras och företagen kommer då mötas av högre krav vad gäller konkurrens- och omvärldsanalys. Detta innebär att attraktionskraften för detta segment sannolikt kommer att minska, då det omges av låga inträdesbarriärer, höga substitutionshot samt köparnas starka förhandlingskraft. Inte desto mindre besitter detta segment hög potential och fyller en viktig samhällsfunktion idag såväl som imorgon.

Sexually transmitted diseases are a major problem among adolescents in Thailand, and seeing that unprotected sex is a growing trend, awareness must be increased. The aim of this study was to examine Thai students’ knowledge of and attitudes to STDs as well as if there are any differences in gender regarding these questions. A descriptive cross-sectional study was carried out at a private university in Bangkok, Thailand. The Health Belief Model was provided as theoretical framework. A questionnaire was answered voluntarily by 150 students, both male and female. The results showed that the students had low level of knowledge on STDs and their attitudes showed that they have many misconceptions regarding these issues. The study also showed that Thai students want to learn more about STDs and wish to receive this information from school. No major difference in gender was found. This study shows that additional education on STDs is needed among Thai adolescents. Further research in this area is acquired to get a wider perspective of Thai students’ knowledge on STDs, to help prevent future spreading of STDs. / Sexuellt överförbara sjukdomar är ett stort problem hos ungdomar i Thailand och eftersom oskyddat sex är en växande trend bör detta uppmärksammas. Syftet med denna studie var att undersöka thailändska studenters kunskap om och attityder till sexuellt överförbara sjukdomar. Studien önskade även undersöka huruvida det fanns någon skillnad mellan könen. En deskriptiv tvärsnittsstudie gjordes på ett privat universitet i Bangkok, Thailand. Health Belief Model användes som teoretiskt ramverk. Ett frågeformulär besvarades frivilligt av 150 manliga och kvinnliga studenter. Resultatet visade att studenterna hade bristande kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar. Deras attityder visade att studenterna hade många felaktiga uppfattningar i frågan. Studien visade även att de thailändska studenterna vill lära sig mer om sexuellt överförbara sjukdomar och önskar att få denna information ifrån skolan.  Studien visade inga stora skillnader mellan könen. Denna studie visar att ytterligare kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar hos thailändska ungdomar behövs. Ytterligare forskning inom området är önskvärt. Detta för att få ett bredare perspektiv om thailändska studenters kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar, för att bidra till att förebygga ytterligare smittspridning.

I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu. Vi tolkar deras svar utifrån relationsförnödenheter, följt av att vi fördjupar oss i lärarens roll och till sist även en del av studenternas övergångsfas från ungdomar till vuxna. / In this paper we are going to look closer at ten students’ lives and from a social psychological perspective view their perception regarding their new life after leaving home and beginning their lives as students in a whole new city. By using qualitative interviews we have tried to get an insight in the students’ state of wellbeing. During the interviews we have been able to take part of their personal perception regarding the social change that has happened in their lives, the social treatment by the people in their new city and how well they have managed to build new relationships, as well as what possibilities they have encountered to create new relationships. After presenting our interviewers, we are going to take a closer look at their answers and then try to analyze them with the help of multiple theories. With the help of Social Bonds we’ll interpret their experiences of sense of own responsibility and the importance of "nollningen" in the relationship creation, as well as looking at possible connections between preexisting good social bonds and how it has affected them in their current search and creation of relationships. We’ll interpret their answers through provisions of relationships followed by taking a look at the teachers’ role, and finally a part of the students’ transition phase from teenagers to young adults as well.

I Chile har åtskilliga protester uppkommit under de senaste decennierna, i hopp om att återställa den jämlika samhällsstrukturen som förelåg i landet innan diktaturens uppkomst år 1973. Under det senaste årtiondet har utbildning blivit ett föremål för intresse som år 2011 ledde till att den studentdrivna rörelsens demonstrationer blev de största i landet. Syftet för den här uppsatsen var att studera faktorer som under historiens gång har lett till studentrörelsens uppkomst. McAdams teori om politiska möjlighetsstrukturer tillämpades vilken bidrog till att den första frågeställningen om hur rörelsen ledde till framgång samma år kunde besvaras. Syftet var även att med Benford och Snows teori om framing besvara hur rörelsen ramar in mål och krav för att kunna ge svar på den andra frågeställningen om hur aktivisterna ramade in kraven samma år. Totalt har resultat från sex stycken nätbaserade intervjuer använts som empirisk grund. Respondenterna är aktivister som studerar i Santiago de Chile och har medverkat i pingvinrörelsen 2006, samt studentrörelsen år 2011. Målet har varit att bidra till forskningen med en förståelse om hur man kan förena de båda teorierna som en möjlig förklaring till studentrörelsens framgång, vilket kan understödjas i såväl tidigare forskning som det empiriska materialet. Resultatet visar att landets historiska process har utvecklat rörelsen och dess framgång år 2011. Erfarenheterna från de tidigare protesterna kan ses som en inlärningsprocess vilket har ökat medvetandet bland studenterna och befolkningen. Första frågeställningen besvarades i förhållande till den diagnostiska ramen där orsaker och aktörer som beskylldes för problemet framkom. Den andra frågeställningen utgick ifrån den prognostiska ramen där de resultat som framkom av det empiriska materialet uppvisade att aktivisterna betraktar utbildning som en mänsklig rättighet som ska vara kostnadsfri och av god kvalitet. Användningen av taktikerna frame extention och frame transformation bidrog rörelsen med fler anhängare och skapade nya ramar där samarbete med andra organisationer startades. Samtliga faktorer ledde till framgång och studentrörelsen utvecklades från att ha fokuserat på studier till att bli en social rörelse.

Syftet med föreliggande undersökning är dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar även undersökningen till att få kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen är därför både kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkäter.   Resultaten från undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig från konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssäkra i ett tidigt stadie. De arbetar både internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare. Resultaten visar även att det som ingenjörsstudenterna, som främst tillhör Generation Y, anser är viktigast när det kommer till vad ett företag bör erbjuda dem efter examen är känslomässiga attribut och främst ”Bra ledare/chefer”, ”Bra arbetsklimat”, ”Meningsfullt arbete”, ”Karriärmöjligheter” och ” Bra arbetsmiljö”. Vidare visar resultaten att det finns skillnader i de ingenjörsstuderades uppfattningar avseende deras ålder, tidigare arbetslivserfarenhet och kön. Undersökningen bekräftar således vad tidigare forskning visat.