Målet med min studie var att utifrån mina  informanters erfarenheter och upplevelser ta reda på och belysa hur olika studiesocialt aktiva studenter uppfattar sin psykiska hälsa utifrån aspekter som välbefinnande, livsvillkor och identitet. Studentlivet kan innefatta en helt ny värld för många unga som är i övergången från barndomen till vuxenlivet. Det är en passade i vilken många förändringar äger rum, både med en själv och ens tillvaro. Ett uppbrott hemifrån, att forma sin identitet och att skapa sina egna levnadsvanor är processer som många unga genomgår när de blir studenter. Många flyttar ifrån sin hemstad och kastas in i en ny värld med nya människor, nya livsvillkor och nya ansvarstaganden. Mitt i denna passage in till det nya livet som student kan det lätt hända att man glömmer bort sig själv och hur man egentligen mår. Genom den här studien ges en inblick i mina informanters upplevelser och uppfattningar om deras psykiska hälsa kopplat till deras livsvillkor och identitetsskapande. De har gett mig en inblick i hur de uppfattar att deras studiesociala engagemang har influerat deras psykiska hälsa i relation till hur studenters livsvillkor kan vara av betydelse. / The aim of my study was based on my informants' experiences to find out and highlight how different study socially active students perceive their mental health from the point of well-being, living conditions and identity. Student life can include a whole new world for many young people who are in transition from childhood to adulthood. It is fitted in the many changes taking place, both with oneself and one's existence. A break from home, to shape their identity, and to create their own living habits are processes that many young people undergo when they become students. Many are moving away from their hometown and thrown into a new world with new people, new living conditions and new responsibilities. Amidst this passage into the new life as a student, it can easily happen that you forget yourself and how you really feel. Through this study gives an insight into my informants experiences and perceptions of their mental health linked to their living conditions and identity-building. They have given me an insight into how they perceive that their study social engagement has influenced their mental health in relation to how students' living conditions can be significant.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att tarmfloran har stor betydelse för hälsa och att kosten påverkar tarmfloran. Syfte: Att undersöka ett urval av Uppsalastudenters inställning till och kunskap om livsmedel som främjar tarmfloran och hur ofta de tar hänsyn till denna aspekt vid livsmedelsval. Metod: En webbenkät skickades till alla administratörer vid Uppsala Universitet. Vissa institutioner publicerade denna på sin studentportal. Enkäten lades även ut i studentgrupper på facebook. Svarsinsamligen skedde under 12 dagar. Svaren analyserades i SPSS och flera Chi två-tester utfördes för att se om signifikanta samband förekom. Resultat: 727 personer deltog. En signifikant majoritet höll helt eller delvis med att tarmfloran har en stor betydelse för människors hälsa (92%), samt att val av livsmedel till stor del kan påverka tarmfloran (89%). 12% av deltagarna hade dagligen ätit/druckit något med hänsyn till tarmfloran och 32% hade gjort det minst en gång per månad. Temat magproblem framkom efter tolkning av anledningarna till varför/varför inte livsmedel valts med hänsyn till tarmfloran. Den generella kunskapsnivån gällande prebiotika och probiotika tolkades som låg. Slutsats: Grupper som signifikant skiljde sig gällande om de valt livsmedel för dess effekt på tarmfloran var kvinnor, personer äldre än 30 år och studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå. De grupper med signifikant större kunskap var de studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå och de som haft vetenskapliga artiklar som huvudsaklig kunskapskälla. Fler undersökningar inom området tarmflora och konsumenter behövs.

Studenter som arbetar vid sidan av sina studier tvingas balansera de olika rollerna inomarbetslivet, privatlivet och studentlivet, vilket kan medföra stress och minskad livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var således att undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd lycka bland studenter som arbetar vid sidan av sina studier och studenter som enbart studerar. Urvalet bestod av 397 studenter vilka förvärvades genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. En kvantitativ enkätundersökning tillämpades för att uppfylla syftet. Enkäten bestod av en kombination av Oxford Happiness Questionnaire (Hills & Argyle, 2002) och Satisfaction With Life Scale (Diener, Emmons, Larsen & Griffin,1985). Data från enkäten analyserades med enkel linjär regressionsanalys, ANOVA samt medelvärdesanalys. Resultatet visade att studenterna som hade en anställning hade ett signifikant högre medelvärde på lycka, i jämförelse med studenterna som enbart studerade. Ansatsen för denna undersökning har inte varit att hitta ett heltäckande svar på hur den myriad av psykologiska processer som utgör lycka samspelar, utan istället varit att identifiera hur de tillsammans påverkar en specifik del av en individs livspussel, nämligen arbete, och huruvida detta i sin tur påverkar den upplevda lyckan. Denna studie hade även för avsikt att belysa det forskningsgap med avseende på lycka och balans som råder gällande populationer med säregna arbets- och familjeförhållanden.

Den här studien undersöker sambandet mellan studenters personlighet och deras upplevelse av organisatorisk rättvisa. För att göra detta används femfaktorteorin för att mäta de olika personlighetsdragen. Analysens dataunderlag består av totalt 255 respondenter från tre olika vetenskapsområden vid Uppsala universitet. Resultatet visar att vänlighet verkar ha ett positivt samband med upplevd organisatorisk rättvisa för studenter. För extraversion, noggrannhet, neuroticism och öppenhet visar resultatet att det inte verkar finnas något samband. Resultatet skiljer sig delvis från resultaten av tidigare studier på arbetstagare som undersöker sambandet mellan personlighet och upplevd organisatorisk rättvisa. Därav föreslår studien att studenter inte kan likställas med arbetstagare då organisatorisk rättvisa undersöks vilket tidigare forskning menat. Studien föreslår även att hänsyn bör tas till personlighet då upplevd organisatorisk rättvisa undersöks och appliceras vid universitet.

Vår undersökning handlar om flexibiliteten bland studenter som arbetar extra viabemanningsföretag. Vi vill också se om studierna påverkas av att de arbetar samtidigt som de studerar. Bemanningsbranschen har vuxit kraftigt under 2000-talet och vi som forskar har själva arbetat samtidigt som vi har studerat. Vi valde att använda oss utav en kvalitativundersökning eftersom vi ville få fram en känsla hos studenterna vi ville undersöka och då är det kvalitativ undersökning som ska användas. Vi har gjort åtta stycken intervjuer eftersom det är det generellt vanligast när man använder dig av det kvalitativa arbetssättet.Vi använde oss av en öppen intervjuform fastmed frågor som stöd. Vi utformade ensemistrukturerad tematisk intervju där vi hade tre teman. De tre temana var kravet påflexibilitet, synen på sin egen flexibilitet och flexibilitetens påverkan. Alla respondenter vet vilka krav som ställs på dem av bemanningsföretagen men de förklarar samtidigt att de kan ha svårt att alltid kunna uppfylla kraven då de studerar och kan ha mycket i skolan under vissa perioder. Deras egen syn är att de ska kunna vara flexibel och kunna hjälpa till när detbehövs samtidigt som de måste hinna med skolan. Alla var eniga om att de hade satt arbetet före studierna någon gång. Var det inte så mycket i skolan var det lätt att prioritera arbetet för att sedan ta igen skolarbetet under annan tid. Samtidigt var de tydliga med att är det tentaperiod prioriterar de skolan före arbetet. Vissa låg efter i skolan men de flesta låg inte efter i sina studier. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

The aim of this Master’s thesis is to investigate international students’ views regarding information seeking and use of information sources. A further aim is also to investigate the possible factors influencing information seeking in relation to everyday life for international students. Interviews were carried out with eight international students, 20-35 years old from three continents. They were to stay in Sweden for at least five months for the purpose of studying. Our theoretical framework is based both on user and context oriented theories of information barriers and on a model of information sources. We have also used a “themes on paper” method which involves constructing themes from the research questions on which the interview guide and analysis were built. Our analysis reveals that the students sought information daily and used a wide range of sources, mostly electronic ones. Internet was the most common information source; printed information and databases had a low usage. Oral sources were used in informal matters. When problems occurred in information seeking the students switched search strategy or asked friends and teachers. The major barrier students encountered lay in the information systems themselves. Teachers and librarians may provide the tools (guided tours, information seeking courses and brochures) but it is up to the student to use them. The major influential factor for seeking information in everyday life was the need to create a sense of security. This can be supported by increasing the amount of relevant information to students before and during their stay in Sweden. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to investigate how students writing their master thesis seek information, how they reason about their information seeking behaviour and how their studies in LIS could have affected their information seeking behaviour. The result was analysed with Roger Säljö’s theory about the sociocultural perspective about how individuals learn in relation to their context and the social practice that they act in. The following conclusions were drawn from analysing the result. The students didn’t really reflect over their information seeking behaviour. Most students have an information seeking pattern, developed under an early stage in their studies in LIS, which they then follow for every task they do during their education, even their master thesis. Although the students can tell a difference in their own information seeking behaviour since they first began their LIS-studies. The students’ attitude to information seeking has to do with the social practice that consists of the LIS-subject. Säljö means in his theory that individuals are influenced and learn how to act and reason from the social practices that surrounds them. / Uppsatsnivå: D

This Master’s thesis is the first to quantitatively study the prevalence of library anxiety at a Swedish university. Library anxiety is a concept describing the negative feelings students can experience when using the library. The study was conducted using web questionnaires sent out to 512 students at Växjö university. 38 % responded and the results were analysed with the help of, amongst other methods, correlation studies. The results were also compared to previous studies. The conclusion from the study was that the Swedish students didn’t seem to suffer from library anxiety to the same extent as students in previous international studies. It was estimated that around 5 % of the respondents suffered from library anxiety. The respondents were most anxious with respect to the information search process. To examine if any group of students suffered more library anxiety, several background questions were asked. It was found that the students’ library anxiety varied with respect to how often they visited the library and how long they had studied at Växjö university. Women were more likely to experience library anxiety than men regarding the library environment, while men were more anxious with respect to the information search process. Young respondents were more anxious than the older concerning the library staff, while the older ones were more library anxious regarding the library environment and the library’s technical resources. No connection was found between which department the respondent studied at and how much library anxiety he or she suffered. / Uppsatsnivå: D

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de nyexaminerade studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft. För att uppnå vårt syfte ämnar vi undersöka vilka krav som revisionsbyråerna brukar ställa på nyutexaminerade studenter vid en rekrytering. Vi har även avsikt att ta reda på vilka av dessa krav som väger tyngst. Teorin omfattar relevant sekundär data om detta ämne. Begrepp som rekrytering och arbetskrav tas upp i detta kapitel. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. I empirikapitlet presenteras resultat av genomförda intervjuer. Detta ställdes i relation till den teoretiska referensramen, vilket resulterade i en analys. Utifrån analysen formulerade vi våra slutsatser varefter vi för en diskussion kring dessa.Enligt revisionsbyråerna är personligheten den viktigaste faktorn vid en nyrekrytering. Med det menar de att den arbetssökande nyutexaminerade studenten ska ha en personlighet som passar in i företagskulturen. Förutom personligheten är det även mycket viktigt att den nyutexaminerade studenten behärskar svenska språket. / Uppsatsnivå: C

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de nyexaminerade studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft. För att uppnå vårt syfte ämnar vi undersöka vilka krav som revisionsbyråerna brukar ställa på nyutexaminerade studenter vid en rekrytering. Vi har även avsikt att ta reda på vilka av dessa krav som väger tyngst. Teorin omfattar relevant sekundär data om detta ämne. Begrepp som rekrytering och arbetskrav tas upp i detta kapitel. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. I empirikapitlet presenteras resultat av genomförda intervjuer. Detta ställdes i relation till den teoretiska referensramen, vilket resulterade i en analys. Utifrån analysen formulerade vi våra slutsatser varefter vi för en diskussion kring dessa.Enligt revisionsbyråerna är personligheten den viktigaste faktorn vid en nyrekrytering. Med det menar de att den arbetssökande nyutexaminerade studenten ska ha en personlighet som passar in i företagskulturen. Förutom personligheten är det även mycket viktigt att den nyutexaminerade studenten behärskar svenska språket. / Uppsatsnivå: C