Som framtida lärare är studiemotivation ett nyttigt och intressant ämne att studera då studier visat att det finns samband mellan elevers motivation att lära och skolresultat. Vad det är som gör att människor blir motiverade är en fråga som ställts länge. I denna studie lyfts vilka faktorer gymnasieelever själva uppfattar som bidragande till deras studiemotivation i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är dels att undersöka vilka faktorer de deltagande gymnasieeleverna uppfattar som bidragande till studiemotivation i ämnet samhällskunskap, dels att undersöka hur dessa elever beskriver vad fenomenet motivation betyder. Genom kvalitativa intervjuer har sju gymnasieelevers uppfattningar undersökts och materialet har analyserats dels genom en fenomenografisk analysmetod, dels genom en innehållsanalys. Av analysen framkommer att det är svårt att ge en enhetlig bild av begreppet motivation. Respondenterna beskriver två skilda uppfattningar, motivation som ett mål samt motivation som en vilja att nå ett mål. I de båda uppfattningarna är målet en central del. Huvudsakliga faktorer för motivation som upplevs bland respondenterna har med intresset för ämnet, chansen att uppnå målet, lärarens kommunikation av bedömning, lärarens förväntningar samt lärarens undervisningsmetoder att göra.

What parameters in the classroom education motivate our pupils to engage their brains to study is the topic we are dealing with in this work. The aim is also to address the follow-up question that once we know what parameters the pupils desire, what can we as teachers do for, to the best of our ability, provide an environment in which this parameter can be found. The groups we have investigated are almost 100 pupils at two different Swedish gymnasiekolor (age groups 16-18 years). Our methodology has been to analyze relevant literature and research findings and then combining our findings with the results from our inquiry to our pupils to draw our conclusions.The results from our inquiry shows an overwhelming desire for “an interesting subject or a fun subject” as reasons for the pupils to feel motivated to engage their brains to study. With reasoning derived from our literature studies we conclude this work with proposing that if the pupils can be made to understand why a certain area is important to study it can make the subject interesting and fun which is resulting in a higher degree of motivation. Also if we as teachers could use the grades to motivate certain knowledge and again, why this is important rather than passing judgement we believe too that this would serve as a means to increase the level of motivation felt by the pupils.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur yrkesaktiva högstadielärare upplever och arbetar med fenomenet studiemotivation. Studien tar avstamp i centrala begrepp inom motivationsforskningen. Avsaknaden av konsensus kring en entydig beskrivning av vad studie-motivation inbegriper medför en utmaning inom studieområdet. Forskningen visar dock att studiemotivationen ofta går ner under högstadietiden och att lusten att lära påverkas starkt av relationen till skola och lärare. Den teoretiska ansatsen för arbetet grundas på Vygotskijs soci-okulturella teorier runt lärandeprocesser och frågeställningar som undersöktes var: Hur upplever lärare studiemotivation bland elever? och Hur arbetar lärare för att främja studie-motivation bland elever? Kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjuer användes som metod och undersökningen genomfördes på författarens arbetsplats vilket gav intervjuerna en prägel av vardagssamtal, kollegor emellan. Resultatet utmynnade i sju teman som beskriver lärarnas upplevelser och fyra teman som berättar hur de arbetar. Temana visar på varierande förhållanden till fenomenet studiemotivation. Exempelvis speglar lärares upplevelser olika ingångar till fenomenet, vilket sammanställts till en definition, samt föranlett en djupare definitionsdiskussion. Lärares arbete för att främja studiemotivation liknar den roll sociokulturell teori ger läraren och inbegriper både medvetna och automatiserade strategier. Slutligen framträder behov av ett fortsatt samtal om vilken roll arbetet, för att främja studiemotivation bland elever, behöver få i syfte att ge elever en meningsfull skolgång.

I denna kvalitativa studie undersöktes lärares erfarenhet av, och inställning till, att använda motiverande samtal som extra anpassning inom distansundervisning för vuxna. Forskningsfrågorna handlade om ifall motivationsstödjande samtal genomfördes, lärares inställning till denna typ av extra anpassning, samt vilka konsekvenser lärare trodde av användandet av MI skulle få. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distanslärare inom vuxenutbildning. Resultaten visade att samtliga lärare hade erfarenhet av någon typ av motivationsstödjande samtal, men att man inte upplevde att det skedde på ett systematiserat sätt. Samtliga informanter ansåg att interaktionen med läraren var av stor betydelse för elevers motivation och prestation. Tidsåtgången framhölls som ett hinder för att kunna använda motivationsstödjande samtal mer, trots att informanterna trodde att det skulle kunna leda till att fler elever klarade sina kurser och fick stärkt självkänsla och motivation. Informanter ansåg att exempelvis elever med studiesvårigheter skulle kunna gynnas av anpassningen.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att få fram elevernas perspektiv på lärarens förhållningssätt och lärar-elevrelationens samverkan för att bidra till förbättrad studiemotivation. Intervjuer med är elever är utförda för att lyfta fram elevernas synsätt och tankesätt för ökad studiemotivation. Studien visar ett samband mellan lärarens förhållningssätt och lärar-elev relationen som tillsammans bidrar till ökad studiemotivation.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och –planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har även används som grund för min studie.</p><p>Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter. Alla dessa aspekter samverkar med varandra på olika sätt; och denna samverkan kan vara det som avgör hur studieklimatet kommer att upplevas av studenter. Andra slutsatser som jag kom fram till var att utformandet av det fysiska rummet styrs av föreställningar om användarnas behov; och att de båda biblioteken är användarvänliga. Att biblioteken är användarvänliga beror bland annat på att bibliotekens personal sätter sina användare i fokus.</p>

<p>Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.</p><p>Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål. Självförtroendet tolkas utifrån elevernas upplevelser av mot- och medgångar. Till sist behandlas inflytande utifrån elevers syn på inflytande över undervisning och planering. Vad gäller motivation jämförs inre faktorer såsom intresse och känslor med yttre faktorer såsom belöningar och bestraffningar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar tydliga kopplingar mellan litteraturen och elevernas uppfattningar. Bland annat beskriver eleverna en slentrianmässig undervisning med föga möjligheter till inflytande. En tydlig provkultur påverkar elevernas självförtroende och skapar prestationsinriktade mål för undervisningen.</p>

<p>Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag. Metoderna som använts för att få svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer av lärare med mångårig undervisningserfarenhet, samt textundersökningar av läromedel, läro- och kursplaner och nationella prov. Resultatet av textundersökningen visade sig vara att den matematiska historian får mer plats i och med inträdet av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Lärarnas svar på intervjufrågorna var väldigt olika. På frågan om historiemomentet tas upp i större utsträckning nu jämfört med förr, svarade en lärare att så var fallet, det vill säga att historian ägnas mer tid nu. En annan lärare menade att man i stället tog upp historian mer förut. I de nationella proven som jag granskat ingick ingen fråga med anknytning till den matematiska historien.</p>

Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation. Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål. Självförtroendet tolkas utifrån elevernas upplevelser av mot- och medgångar. Till sist behandlas inflytande utifrån elevers syn på inflytande över undervisning och planering. Vad gäller motivation jämförs inre faktorer såsom intresse och känslor med yttre faktorer såsom belöningar och bestraffningar. Resultatet av undersökningen visar tydliga kopplingar mellan litteraturen och elevernas uppfattningar. Bland annat beskriver eleverna en slentrianmässig undervisning med föga möjligheter till inflytande. En tydlig provkultur påverkar elevernas självförtroende och skapar prestationsinriktade mål för undervisningen.

Det här arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet är att undersöka hur den matematiska historiens innehåll inom skolämnet matematik har utvecklats genom att jämföra läroböcker, intervjua lärare, samt att jämföra dagens läroplan och kursplaner med den förra läroplanen för gymnasiet, matematik för treårig naturvetenskaplig linje och fyraårig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag även försökt ta reda på vad lärare tycker om matematisk historia och har därför medelst intervjuer försökt ta reda på vad dessa åsikter står för. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i läroböcker och vad läro- och kursplaner säger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner säger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien på olika sätt, har jag också valt att granska de nationella proven, för att ta reda på om de innehåller något matematikhistoriskt inslag. Metoderna som använts för att få svar på frågeställningarna är kvalitativa intervjuer av lärare med mångårig undervisningserfarenhet, samt textundersökningar av läromedel, läro- och kursplaner och nationella prov. Resultatet av textundersökningen visade sig vara att den matematiska historian får mer plats i och med inträdet av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Lärarnas svar på intervjufrågorna var väldigt olika. På frågan om historiemomentet tas upp i större utsträckning nu jämfört med förr, svarade en lärare att så var fallet, det vill säga att historian ägnas mer tid nu. En annan lärare menade att man i stället tog upp historian mer förut. I de nationella proven som jag granskat ingick ingen fråga med anknytning till den matematiska historien.