Många studenter som arbetar på sidan om sina studier känner sig otrygga då de har svårt att veta vad de tjänar och planera sitt arbete. Dagens studiestödssystem är inte anpassat för dessa kunder och informationen som finns är inte lätt att förstå. Marknadsanalysen visar att det finns flera andra alternativa vägar att gå. Med hjälp av undersökningar, intervjuer och tester tas nya alternativ fram. Alternativen utvärderas och hur de skulle hjälpa att lösa problemen ses över. De aktuella lösningarna visualiseras sedan i form av ett förslag på CSN:s nya applikation för telefoner. Appen testas även av arbetande studenter och input från CSN:s UX designers och grafiska designer ges. Arbetet kommer att användas som beslutsgrund för vidareutveckling inom CSN.

Research shows that AI-driven chatbots have the potential to effectively support the management of stress-related mental health issues by offering easily accessible, resource-efficient, and non-stigmatized therapy. To optimize their effectiveness and usability, a deeper understanding of users' needs and preferences is required, along with a design tailored to these factors.  This study explores the use of AI-driven chatbots to address study-related stress among university students and identifies a research gap by integrating research on the therapeutic use of chatbots, stress management, and students' specific needs. The research question "How should an AI-driven chatbot be designed to assist students in managing study-related stress?" is used to investigate how to optimize chatbots to effectively support student well-being. By applying thematic analysis to 11 semi- structured interviews, the study examines the needs and preferences of Swedish university students and identifies key design features for this type of service.  The results indicate that students prefer the chatbot's role as a planning tool over therapeutic support, which differs from previous research. The findings also show that users prefer a communication style that is straightforward and focused on practical functions, and that the chatbot should be able to assume different roles, such as friend, study buddy, and mentor. Transparency regarding data protection and privacy is highlighted as a crucial factor for users' trust in the chatbot. The study contributes to the development of effective support systems to facilitate the university study environment by taking into account students' needs and preferences. / Forskning visar att AI-drivna chatbots har potential att effektivt stödja hanteringen avstressrelaterade psykiska problem genom att erbjuda lättillgänglig, resurseffektiv ochicke-stigmatiserad terapi. För att optimera deras effektivitet och användbarhet krävs endjupare förståelse för användarnas behov, samt en design som är anpassad efter dennaförståelse.Denna studie utforskar användningen av AI-drivna chatbots för att hanterastudierelaterad stress bland universitetsstudenter och identifierar en forskningsluckagenom att integrera forskning om terapeutisk användning av chatbots, stresshanteringoch studenters specifika behov. Forskningsfrågan "Hur bör en AI-driven chatbotdesignas för att hjälpa studenter att hantera studierelaterad stress?" används för attundersöka hur man kan optimera chatbots för att effektivt stödja studentersvälbefinnande. Genom att tillämpa tematisk analys på 11 semistrukturerade intervjuerundersöker studien behov hos svenska universitetsstudenter, samt identifierar viktigadesignegenskaper för denna typ av tjänst.Resultaten visar att studenter föredrar chatbotens roll som ett planeringsverktyg framförterapeutiskt stöd, vilket skiljer sig från tidigare forskning. Resultaten visar även attanvändarna föredrar en kommunikationsstil som är rak och fokuserad på praktiskafunktioner samt att chatboten bör kunna anta olika roller, såsom vän, studiekamrat ochmentor. Transparens kring dataskydd och integritet lyfts fram som en viktig faktor föranvändarnas förtroende för chatboten. Studien bidrar till utvecklingen av effektivastödsystem för att underlätta studiemiljön för universitetsstudenter genom att ta hänsyntill deras behov.

Den psykiska ohälsan beskrivs som ett växande folkhälsoproblem som inneburit en tillväxt av allt från olika typer av symptom till psykiska sjukdomar och diagnoser. Den främsta ökningen har skett hos unga vuxna och därmed har antalet studenter med psykiska funktionsnedsätt­ningar som studerar på Komvux eller högre nivå ökat. Trots detta har ökningen inte medfört en motsvarande intensifiering av pedagogiskt stöd på skolor i landet inriktat till individer med psykiska funktionshinder. Konsekvenserna av detta har skapat ett behov att kunna erbjuda passande stöd för denna målgrupp i deras studievardag. Denna uppsats syftar till att undersöka Supported Education som rehabiliteringsmetod för stöd till studenter med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet från kvalitativa intervjuer med tidigare studenter som tagit del av metoden visar att majoriteten av dem inte blivit erbjudna stöd som passat deras studievardag från deras lärosäte, men att stödet kunnat erhållas genom Supported Education som metod. Genom resultatet har slutsatser dragits gällande brister i pedagogiskt stöd för studenter med psykisk ohälsa, den okunskap som finns om psykisk ohälsa och sjukdom samt att detta leder till sämre möjligheter för den enskilde att studera, arbeta och delta i samhället. Stödfaktorer som framkommit har även genererat slutsatser om ett ökat behov av forskning samt rekommendationer för framtiden.