Alla företag stöter någon gång på behov av nytt kapital. I Sverige är det vanligt att detfinansieras med hjälp av krediter. Banklagen och det formella säkerhetskravet bestämmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och påverkar ävenkreditvolymen. Under år 2008 drabbades världen av en finanskris vilket medfördeförändringar på marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade. Ordet finanskris efterföljs nästan alltid av en syftning på misskött kredithantering inågon form och i samband med dagens ekonomiska läge ifrågasätts bankernas hantering avkrediter och även de formella säkerhetskraven. Istället efterfrågas ökad relationsbanking ochatt vikten av människorna bakom bolagen behöver öka.Vår rapport behandlar kreditprocessen samt styrelsens betydelse vid kreditgivning. Vi fanndet intressant att analysera det ansvar som föreligger vid kredittagande och kreditgivning dådetta spelar stor roll, inte minst när det råder dystra tider på finansmarknaden. När det gälleransvarsfrågan i ett bolag så fokuserar man ofta på bolagsstyrelsen som enligt lag ansvarar förbolagets åtaganden. Syftet med vår rapport är att försöka analysera styrelsens betydelse för ettbolag när de söker krediter hos en bank. Vi har valt att granska kreditprocessen, med fokus påkundens styrelsearbete, hos två av de största bankerna i Sverige. Bankperspektivet är påtagligti uppsatsen och den riktar sig till såväl kreditgivare som kredittagare.Uppsatsen har skapats genom att vi tagit teorier från två olika vetenskapliga block;kreditgivning och styrelsens roll i företag. Empirin har tillskjutit intervjuer med fyrabanktjänstemän samt två externa styrelseledamöter. Tillsammans har de format en analys somresulterade i att bankerna vid vissa tillfällen lägger stor vikt vid bolagets styrelse. Därför kanman se en indirekt fördel med att ha ett aktivt styrelsearbete med externa ledamöter. Men detavgörande kreditbeslutet faller inte på bolagets styrelsearbete.Vår undersökning ledde fram till att det främst är de kvantitativa faktorerna som påverkarkreditbedömningen. Orsaken till detta hävdas framförallt vara att det är reglerat ilagstiftningen och även för att det är lättare att värdera säkerheter genom att företaget hartydliga materiella tillgångar. Men vi som författare ser ett intresse och en vilja hos bankernaoch de externa styrelseledamöterna i att kunna använda sig av bolagets styrelse mer, då ävenvid kreditgivning. Det största problemet ligger dock i värderingen av de mjuka faktorerna.Där efterfrågar bankerna ett bättre sätt att kunna värdera mjuka faktorer, för de då hadekunnat lägga större vikt kring dem vid kreditbeslut än i dagsläget.

<p>Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Fem auktoriserade revisorer och sex styrelseledamöter har intervjuats. </p><p>Slutsats: Revisorer och styrelseledamöter är av olika syn på vad som är revisorns ansvar. Styrelseledamöterna ålägger i vissa fall revisorn ett större ansvar än vad revisorerna själva åtar sig och vad som kan anses följa av lag och god revisionssed. Revisorernas uppfattning skiljer sig enbart nämnvärt från lag och sed.</p>

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar. Genomförande: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Fem auktoriserade revisorer och sex styrelseledamöter har intervjuats. Slutsats: Revisorer och styrelseledamöter är av olika syn på vad som är revisorns ansvar. Styrelseledamöterna ålägger i vissa fall revisorn ett större ansvar än vad revisorerna själva åtar sig och vad som kan anses följa av lag och god revisionssed. Revisorernas uppfattning skiljer sig enbart nämnvärt från lag och sed.

Problem: Vilken funktion har styrelsen i ägarledda småföretag? Skiljer sig styrelsen åt i olika företagstyper? De företag som gått in i ett tillväxtsstadium borde ha ett större behov av de tjänster en styrelse kan tillföra.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för vilken funktion styrelsen har i ägarledda småföretag. Detta ska utvecklas med att jämföra gasellföretags och mössföretags styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra något mer utöver den styrelsefunktion som de enligt lag är skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens styrelse stämmer överens med styrelseteoriernas rekommendationer.   Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger på en enkätundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval ägarledda småföretag i regionen Småland och öarna.   Slutsatser: Vi har kommit fram till att styrelsen i ägarledda småföretag fyller en viss funktion. Enkätundersökningen visar att styrelsen har en ekonomisk kontrollfunktion i form av en uppföljningsfunktion, samtidigt som företagarna anser att styrelsen tillför ekonomisk kompetens. Vårt resultat talar både för och emot tidigare forskning. Vad gäller vår undertes har vi kommit fram till att det inte finns några signifikanta skillnader mellan gasell- och mössföretag.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen.   Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen.   Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat.   Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller. Vi kan konstatera att det enligt våra modeller är de faktorer som kan härröras till bolagsstyrningsorganet styrelsen som har störst korrelation med ersättningsnivåerna. Utifrån studien kan konstateras att teorier från ersättning till ledande befattningshavare till viss del kan appliceras på ersättning till styrelser. Vi kan även dra slutsatsen att det främst är resursberoendeteorin som kan förklara ersättningsnivåerna. Våra resultat har lyft fram de faktorer som ligger till grund för ersättningen och genom att identifiera dessa kan det skapa en legitimitet för att ersättningsnivåerna ligger på den nivå de gör i bolagen.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll. De regleringar och lagstiftning som idag finns kring intern kontroll ger ej några fullständigt specifika riktlinjer för hur arbetet med intern kontroll ska gå till i företagen. Det kan därför vara svårt för företag att veta hur de ska arbeta för att uppnå en effektiv intern kontroll. Syfte: Syftet är att skapa en modell för hur företag ska arbeta för att nå en effektiv intern kontroll med målet att uppnå hög kvalitet på den finansiella rapporteringen. Genomförande: Studien genomfördes med både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Författarna valde dessa metoder för att erhålla djupgående information kring ämnet samt för att kunna bygga en modell utifrån hur företagen arbetar med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Den kvalitativa delen bestod av fyra expertintervjuer för att sedan öka urvalsgruppen med den kvantitativa undersökningen som bestod av en webbaserad enkätundersökning till de företag som är noterade på Large cap-listan på Stockholmsbörsen. Resultat: För att företag ska kunna uppnå en effektiv intern kontroll och en tillförlitlig finansiell rapportering finns det en rad olika faktorer som de bör ta hänsyn till. Arbetet med intern kontroll är en ständigt pågående process där faktorer som personella resurser, kontrollmiljö, risker, kontroller, avrapportering och uppföljning samt lagar och regler påverkar. Till processen förs resurser och processen resulterar i den finansiella rapporteringen. Kvaliteten ska införas i varje steg av processen för att hela tiden vara en del av arbetet med en effektiv intern kontroll inom den finansiella rapporteringen.

<p>If an enterprise lacks capital it might be in desperate need of capital contribution to avoid liquidation. One solution to restore the economic balance, is to construct a contract in which the enterprise ensures that capital contribution will be made on given conditions. The purpose with this thesis is to analyze different ways to establish such agreements.</p><p>A capital contribution can be triggered by a call-off from the board of directors to the contributor, or automatically, when the shareholders’ equity falls below 50 percent of the registered capital stock. In the literature, the latter is represented as the most adaptable. A consequence of capital contribution, that automatically triggers when shareholders’ equity falls below the critical point, is that it enables for enterprises to stay at a low economic level. This is because the automatically triggered contribution keeps the economic level just as high as necessary. Thus, the enterprise does not have to perform measures that otherwise would be required, according to the Swedish Companies Act. From that follows, that such agreements enables a possibility for the board of directors to avoid legal responsibility to set up a control balance sheet, controlled by an independent auditor. This indisputably reduces the protection for creditors, which are intended to be protected by the rules in the Swedish Companies Act. Therefore, in my opinion, such contractual terms for capital contributions should not be acceptable. When a board of directors has to trigger the contribution by a call-off, they are instead obliged to define the amount before the contribution can be made. Consequently, preventing inactivity within the board of directors, which must be frequently updated with the financial situation. Accordingly these terms of contract in an agreement of capital contribution, would be more in line with the regulations in the Swedish Companies Act.</p>

If an enterprise lacks capital it might be in desperate need of capital contribution to avoid liquidation. One solution to restore the economic balance, is to construct a contract in which the enterprise ensures that capital contribution will be made on given conditions. The purpose with this thesis is to analyze different ways to establish such agreements. A capital contribution can be triggered by a call-off from the board of directors to the contributor, or automatically, when the shareholders’ equity falls below 50 percent of the registered capital stock. In the literature, the latter is represented as the most adaptable. A consequence of capital contribution, that automatically triggers when shareholders’ equity falls below the critical point, is that it enables for enterprises to stay at a low economic level. This is because the automatically triggered contribution keeps the economic level just as high as necessary. Thus, the enterprise does not have to perform measures that otherwise would be required, according to the Swedish Companies Act. From that follows, that such agreements enables a possibility for the board of directors to avoid legal responsibility to set up a control balance sheet, controlled by an independent auditor. This indisputably reduces the protection for creditors, which are intended to be protected by the rules in the Swedish Companies Act. Therefore, in my opinion, such contractual terms for capital contributions should not be acceptable. When a board of directors has to trigger the contribution by a call-off, they are instead obliged to define the amount before the contribution can be made. Consequently, preventing inactivity within the board of directors, which must be frequently updated with the financial situation. Accordingly these terms of contract in an agreement of capital contribution, would be more in line with the regulations in the Swedish Companies Act.

Med bakgrund i tidigare forsknings tvetydiga resultat samt avsaknad av studier för svensk marknad ämnar denna studie undersöka huruvida styrelsens oberoende har ett samband med företagets finansiella prestation hos svenska börsnoterade företag. Urvalet baseras på bolag noterade på Nasdaq Stockholm Large-, Mid- och Small Cap samt Nordic Growth Market för åren 2014–2019 med totalt 478 observationer. Med hjälp av multipel regressionsmetod studerades styrelsens oberoende i förhållande till två prestationsmått, Return on Assets (ROA) och Tobins Q. Studien finner inget signifikant samband mellan styrelsens oberoende och företagets finansiella prestation oavsett vilket mått som används. Resultaten är robusta även för test över tidsperioden 2017–2019. Studiens resultat analyseras i relation till tidigare forskning samt agentteori och upper echelon theory. Utfallet för denna studie går inte i linje med teoriernas antaganden eller tidigare forskning i Europa, därav anses ytterligare studier krävas för att säkerställa sambandet.

Titel: Styrelsens roll i små och medelstora företag - en studie om ägartyper SMEs, styrelseroller och företagsprestation. Bakgrund: Då europas företag till stor del utgörs av SMEs är dessa mycket viktiga för ekonomin. Vad deras styrelse gör och hur de påverkar företagsprestationen är därför ett intressant forskningsområde. Därför ställer vi oss i denna studie frågan: “Hur ser sambanden ut mellan ägartyp, styrelseroll och företagsprestation samt påverkar styrelsens roll sambandet mellan ägartyp och företagsprestation i SMEs?” Syfte: Studiens syfte är att förklara eventuella samband mellan ägartyp, styrelseroll och företagets prestation samt om styrelsens roll påverkar sambandet mellan ägartyp och företagsprestation i SMEs. Metod: Denna studie är utformad efter kvantitativ metod och tillämpar en deduktiv forskningsansats där teorier och tidigare litteratur används för att sedan testa olika modeller. För inhämtning av empirisk data har en enkätstudie gjorts som sedan kompletterats med manuell inhämtning av arkivdata. Slutsatser: Studiens slutsatser är att ingen av de modeller som presenterats i studien accepteras. Endast ett fåtal samband kan konstateras. Ägaren behöver nödvändigtvis inte påverka vilken roll styrelsen får. Försiktighet bör iakttas innan företagsägare förlitar sig på styrelsen som mekanism för att forma eller påverka företagets prestation, eftersom den inte behöver ha någon påverkan. Den rådgivande, nätverkande och övervakande styrelserollen har positiva samband mellan varandra. / Title: The boards role in small and medium sized enterprises - a study of owner types, board roles and corporate performance. Background: Since most european companies are SMEs, these are very important for the economy. What their boards do and how they affect corporate performance is therefore an important question. Because of this, we ask ourselves the question: What does the relationship between owner type, board role and company performance look like, and does board role affect the relationship between owner type and company performance in SMEs? Purpose: The purpose of this study is to explain eventual relationships between owner type, board role and company performance and if the board role affects the relationship between ownertype and company performance in SMEs. Method: This study is designed by quantitative method and applies a deductive research approach where theories and previous literature are used to test different models. For the collection of empirical data this study uses a survey study, which is supplemented with manual recording of archive data. Conclusions: The conclusions of this study is that none of the models are accepted. Only a few relationships are supported. The owner doesn’t necessarily have any effect on what role the board has. SME owners should be careful before trusting the board roles as a corporate governance mechanism to shape or affect company performance, since they doesn’t necessarily have any impact. The advisory, networking and monitoring roles are all positively related to each other.