<p>Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.</p>

Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.

Syftet med studien var att undersöka hur professionella inom LARO tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, och hur de professionella anser att detta påverkar behandling. Studien gjordes utefter en hermeneutisk ansats med kvalitativ karaktär, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor på LARO-mottagningar i södra Sverige. Detta gjordes utifrån Michael Lipskys teori Street-Level Bureaucracy, gräsrotsbyråkrati. Resultatet visar att Socialstyrelsens föreskrifter lämnar ett stort tolkningsutrymme och i sin tur ger de professionella ett stort handlingsutrymme gällande tillämpning. Skillnaderna kunde vara stora i hur de professionella tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter på de enskilda verksamheterna. De professionella kunde se svårigheter med hur de skulle arbeta utifrån Socialstyrelsens föreskrifter i praktiken, då de ansåg att Socialstyrelsens föreskrifter inte tydliggör hur de professionella ska tillämpa föreskrifterna. Vidare har Socialstyrelsens föreskrifter lättats upp vilket gjort att fler klienter fått tillgång till behandling, vilket även möjliggjort klientens möjligheter till en individanpassad behandling där de profes

Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden. Metod: Deskriptiv enkätundersökning med kvantitativ ansats. Studien gjordes på tolv äldreboenden där 167 informanter deltog. Urvalet bestod av omvårdnadspersonal från utvalda äldreboenden i en stad i södra Sverige. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 22 och redovisades i deskriptiv statistik. Resultat: Majoriteten av informanterna hade vetskap om att Socialstyrelsen utfärdat en rekommendation gällande nattfasta. Dock var det knappt hälften som visste hur många timmar nattfastan ej bör överstiga. De flesta informanter uppgav att de erbjöd både förfrukost och ett extra mål på kvällen, men få vårdtagare nyttjar dessa mål. Slutsats: Många vårdtagare riskerar en alltför lång nattfasta då det är få som nyttjar de extra mål som erbjuds. Det är betydelsefullt att undervisa omvårdnadspersonal om de regelverk och rekommendationer som finns samt bedriva undervisning om nutritionsfrågor. Sjuksköterskan är ansvarig att se till att den kompetens som behövs finns. / Background: There are major nutrition problems in nursing homes in Sweden and other parts of the world. Illness and aging are risk factors for nutritional disorders. Malnutrition in the elderly is associated with increased morbidity and mortality and an increased risk of pressure ulceration and infection. The Swedish National Board has issued a recommendation regarding the length of night fasting to counter malnutrition and its complications and to increase energy and nutrient intake in the care recipients. Objective: To highlight the night fasting in nursing homes in a city in southern Sweden, and examine knowledge and attitudes about the night fasting in nursing staff in nursing homes. Method: Descriptive survey with quantitative approach. The study was done on twelve nursing homes where 167 informants participated. The sample consisted of nursing staff from selected nursing homes in a town in southern Sweden. The data were analysed in IBM SPSS Statistics version 22 and presented in descriptive statistics. Results: The majority of respondents had knowledge that the Swedish National Board issued a recommendation concerning night fasting. However, it was only nearly half who knew how many hours the night fasting should not exceed. Most informants stated that they offered both pre-breakfast and an extra meal in the evening, but few residents utilize these meals. Conclusion: Many residents run the risk of a long night fasting when there are few residents who use the additional snacks that offers. It is important to educate nursing staff on the rules and recommendations that exist and provide education on nutritional issues. The nurse is responsible to ensure that the skills needed are available.

Syftet med denna studie är att belysa hur arbetet mot ensamhet bland äldre ser ut och hur undersköterskor arbetar för att kartlägga äldres psykosociala behov med frågeställningar som handlar om hur ensamheten bland äldre synliggörs, hur undersköterskor arbetar för att kartlägga arbetet mot ensamhet utifrån värdegrunden och hur undersköterskorna bemöter äldre personer som upplever ensamhet. För att besvara dessa frågeställningar har sju semistrukturerade intervjuer genomförts och sedan analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet av denna studie visar på att åldrande och ensamhet kan förstås utifrån fysiska begränsningar och ett minskat socialt kontaktnät. Arbetet med äldre och ensamhet utifrån socialstyrelsens värdegrund har visat sig vara en kombination av aktivitetsteorin och disengagemangsteorin i och med den personcentrerade vården utifrån mina intervjupersoners subjektiva uppfattningar. Värdegrundens tre mål som handlar om att skapa en personcentrerad vård, att respektera de äldre och att vårdpersonal ska ha en adekvat utbildning är behandlade utifrån mina intervjupersoners svar. Den personcentrerade vården och respekten för de äldre behandlas genom kontaktmannaskap, samtal med den äldre och anpassning av vårdinsatserna efter situation och individ. Det verkar dock vara en svårighet att kartlägga de äldres psykosociala omsorgsbehov utifrån värdegrundens riktlinjer i och med att undersköterskor har svårigheter att kommunicera med omsorgstagarna. / The aim with this study was to illuminate the work with loneliness among older people and how assistant nurses work to chart older peoples psychosocial needs with following framing of questions: How does loneliness appear among older people? How does assistant nurses work to chart the work with loneliness among older people according to socialstyrelsens values? How does assistant nurses work with loneliness among older people? To answer those questions, I used seven qualitative semi-structures interviews and then analyzed it from a hermeneutical perspective. With that background, I temathisized the interviews to the concepts aging and loneliness, work with charting of the work with loneliness among older people from Socialstyrelsens values, the teory of activity and the theory of disengagement. The results showed that loneliness among older people was understood through physical disabilities and a lack of social network according to the persons who was interviewed. The work with older people according to Socialstyrelsens values (SFS 2001:453) has shown to be a combination with the theory of activity and the theory of disengagement because of the individually oriented care. According to the three themes and goals of Socialstyrelsens values (SFS 2001:453) to create an individually oriented care, to respect older people and that the staff should have an adequate competence was partly processed according to my respondents answers. The individually oriented care and the respect for the older people were connected when the assistant nurses work with liaisonship, social interactions with the individual and adaptation of the care depending on the individual and situation. It also seems that there are some issues with the charting of older peoples psychosocial needs according to Socialstyrelsens values because of an communication problem between the caretakers and the assistant nurses according to the persons who were interviewed, which means that the goal about adequate education partly is processed.

<p>Det var när Lucas Knies var dryga året som han fick sin diagnos – han lider av en svår ämnesomsättningssjukdom som bara fyra personer till i Sverige har. Sjukdomen är ärftlig och tillhör sjukdomsgruppen mukopolysackaridoser, MPS-sjukdomar. Läkarna har tidigare stått handfallna men forskningen har gått framåt och behandling för dessa sjukdomar håller på att utvecklas. De familjer som får beskedet att deras barn är svårt sjukt vill ofta ha kontakt med andra människor som befinner sig i samma situation. Informationsbehovet är stort och i juli 2005 startade MPS-föreningen för alla MPS-sjuka och deras familjer.</p>

Det var när Lucas Knies var dryga året som han fick sin diagnos – han lider av en svår ämnesomsättningssjukdom som bara fyra personer till i Sverige har. Sjukdomen är ärftlig och tillhör sjukdomsgruppen mukopolysackaridoser, MPS-sjukdomar. Läkarna har tidigare stått handfallna men forskningen har gått framåt och behandling för dessa sjukdomar håller på att utvecklas. De familjer som får beskedet att deras barn är svårt sjukt vill ofta ha kontakt med andra människor som befinner sig i samma situation. Informationsbehovet är stort och i juli 2005 startade MPS-föreningen för alla MPS-sjuka och deras familjer.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, i synnerhet mäns våld mot kvinnor. Vad som inte får glömmas är att våld i nära relationer inte är begränsat till heterosexuella relationer, utan även förekommer i samkönade. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ undersökning, öka kunskapen om och hur sjuksköterskor på en akutmottagning tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Av särskilt intresse är att undersöka om skillnader finns i bemötandet av heterosexuella och HBTQ-personer. Vår studie är således en fallstudie och bygger på en vinjett undersökning, kombinerat med semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med fyra informanter, vilka är anställda sjuksköterskor på en akutmottagningen. Resultatet av studien tyder på att sjuksköterskor på akutmottagningen inte korrekt följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, vad gäller våld i nära relationer. Resultatet tyder även på att sjuksköterskorna är präglade av den heteronorm som råder i samhället, vilket innebär att de inledningsvis eller helt misstar samkönade relationer för att vara vänskapsrelationer. / Intimate partner violence is a major societal problem, especially mens violence against women. What should not be forgotten is that intimate partner violence is not limited to heterosexual relationships, but also occurs in same-gender relationships. The purpose of this essay is to increase knowledge about and how nurses, in an emergency department, apply the National Board of Health and Welfare's regulations and general advice on intimate partner violence through a qualitative study (SOSFS 2014: 4). Of particular interest is to investigate whether there are differences in the treatment of heterosexuals and LGBTQ people. Our essay is a case study and is based on a vignette survey, combined with semi-structured interviews. The study was conducted with four informants, who are employed nurses at an emergency department. The results of the study indicate that nurses at the emergency department do not correctly follow the National Board of Health and Welfare's regulations and general advice regarding intimate partner violence. The results also indicate that the nurses are characterized by the heteronormative that prevails in society, which means that they initially or completely mistake same-gender relationships to be friendships.