Previous studies have claimed a deadlock between fuel producers, airlines and policymakers when it comes to the market uptake of Sustainable Aviation Fuel (SAF). This report investigates the market from a stakeholder perspective, including producers, distributors, purchasers and logistic holders. Obstacles in terms of market maturity are identified as mainly the price gap between Conventional Aviation Fuel (CAF) and SAF. This is due to many things, whereas one being the detachment between travellers and the usage of SAF. It is also the current blend restriction of a maximum of 50 %, as well as extensive and expensive certification processes. Currently, there are few, but a lack of policies and incentives directed towards SAF and a lack of coherency between those that exist and are being implemented. Stakeholders agree that there is a need for developing these, as well as a need for additional financial support during stages of developing production facilities. When it comes to procurement of SAF, stakeholders agree upon that flexibility within different areas are advantageous for the market uptake of SAF, and in most regards, the procurement made by Swedavia is indeed flexible. An important aspect identified in the analysis of Swedavia’s procurement is the use of a business model which reduces the price gap between CAF and SAF for airlines and enabling Swedavia to claim the CO2 reduction of corporate travel. Multiple corporates joined the previous procurement of SAF for corporate travel, and Swedavia holds great opportunities to continue to contribute to the market uptake of SAF by expanding the concept. Multiple opportunities also lie in expanding the business concept to reach all travellers. Concluding, it is established that the current route, mainly referring to the procedure of procurement, is effective and carries great opportunity for further implementation and development. / <p>2021-06-04</p>

Sweden has an ambitious goal that the country will be carbon neutral by 2045, where this includes all sectors, including transportation and thus aviation. The aviation sector is an important part of the transportationsystem where the development of society has become dependent on this transportationalternative. In 2017, the aviation accounted for six percentof Sweden’s carbon dioxide emissions, one percentfrom domestic flightsand five percentfrom international flights. In order toreduce these emissions, active work is ongoing for a transition where domestic aviation will be fossil-free in 2030 and all departures from Sweden to the international market will be fossil-free in 2045. Aviation has historically had a strong connection to fossil fuels and environmentally friendly alternatives have not yet managed to compete in the market.This study has investigated how sustainability can be a central part of the business model and how these should be adapted as part of the work to a fossil-free business, as well as the role of sustainable aviation fuels (SAF) and policy instruments in the energy transition. By mapping important aspects for sustainable business models, market potential for SAFand the development of new policy instruments,this study contributes with a systems perspective on the Swedish aviation industry's energy transition. The delimitationofthe study has been the Swedish market with focus on actors with their operations in Sweden. The methodologyhas consisted of a literature study, an interview study with 11 actors in the Swedish market and a case study on the airline corporationBraathens Regional Airlines (BRA), which mainly operates domestic flights in Sweden with Bromma as their headquarters.The results showed that there are three areas that are important in the work with sustainable business models, three areas for the market potential for biofuels and four areas for policy instruments. In the development of sustainable business models, cooperation and co-financing are seen as central aspects for an effective transition with better risk distribution. Transparent sustainability work, climate calculations and biofueltickets are considered important tools to increase the customer's understanding of the company's transition towards a sustainable future. The public's lack of knowledge regarding the energy transition for aviation is considered an obstacle towards increased sales of biofuel tickets, which also creates flygskam and avoidance of aviation as a means of transportation. The biggest obstacle towards an increased share ofSAFon the Swedish marketis mainly considered to be the lack of Swedish production.Increased production would mean large investment costs and high risks, which means that co-financed projects are proposed to overcome this obstacle. Biomass as a raw material and how it is used and classified in the EU is also an obstacle towards increased use. Current policy instruments show that the reduction obligation is a positive addition, but the penalty fee needs to be raised above the price of SAF.The EU taxonomy can also play a decisiverole in the transitionprocess, as the classification of biomass and bioenergy can affect interest and willingness to make new investments.In addition, travel policies of companies are an obstacle when they prohibit travel by aviation.Finally, policy instruments are needed that favor Swedish production of SAF, where the industry sees great opportunities in both technology and raw materials, but lack of political initiatives.

For the EU to reach its 2050 climate targets the aviation industry that is highly dependent on fossil fuels needs to drastically reduce its emissions. In the decarbonisation of the aviation industry drop-in sustainable aviation fuels (SAFs) have been identified as a promising solution to abate the industry’s emissions. To increase the adoption of SAFs, The EU has announced a proposal called ReFuelEU Aviation, introducing obligated blend mandates for SAFs that airlines and fuel suppliers need to comply with, starting at 2% in 2025 going up to 70% by 2050. A subset of SAFs called electrofuels, made from green hydrogen and carbon dioxide, could become essential in the sustainability transition with an emission abatement potential of up to 95% compared to fossil jet fuel. However, there exist no large scale production of electrofuels and previous research suggests that they will be several times more expensive to produce than their fossil counterparts, highlighting that the production and adoption will be challenging. In this thesis we first study how and under which conditions electrofuel value chains can develop in Sweden and second to which extend locally-produced electrofuels may be economically feasible. The former was studied qualitatively and the latter quantitatively, which together identified challenges and opportunities for electrofuels to decarbonise the aviation industry. The qualitative analysis was researched by conducting semi-structured interviews with industry actors, researching the current policy landscape and analysing the findings from a theoretical lens of ‘complementarity formation mechanisms in technology value chains’. The quantitative analysis was researched by a techno-economic assessment of e-kerosene production in Sweden using an alkaline electrolyser, different carbon capture technologies and a Fischer Tropsch fuel synthesis. In the qualitative analysis we found, in contrast to previous research, that the incremental cost associated with adoption of electrofuels is not necessarily the greatest concern. Instead, the value chain development of electrofuels is dependent on synchronised development of the input sectors renewable energy, hydrogen production and carbon capture technologies. Industry actors may not invest in large scale electrofuel production until they have secured a supply for renewable energy. There is also a liability of limited scalability in these, affected by slow permit processes and construction of new renewable energy, risking that electrofuels are not produced sustainably and at a high cost. We also found that producing bio-electrofuels, utilising lignocellulosic biomass from e.g., forest residue, can become important for Swedish fuel production. In the quantitative analysis the results show a levelised cost of e-kerosene of 3.8-6.1 times higher than the fossil jet fuel price of April 2023, sensitive to changes in energy price and capital expenditures of electrolysers for hydrogen production. We also found that the source of carbon capture affects the price, where direct air capture (DAC) increased total costs by 32% and 25% compared to bioethanol and pulp and paper, respectively. The levelised cost yield emission abatement costs between 457-1,042 €/tonne CO2e, depending on energy scenario and emissions abatement potential. In conclusion, we have found that the production of electrofuels for aviation is contingent on low energy prices, point-source carbon capture and economies of scale in hydrogen production. This highlights that renewable energy in combination with technological developments in hydrogen and carbon production is essential to establish a sustainable value chain. This can become challenging as other industries, such as green steel, will require similar inputs for production, emphasising that the location of electrofuel plants highly impacts the business case and possibility to produce relatively sustainable and cost competitive products. / För att EU ska nå sina klimatmål för 2050 behöver flygindustrin, som är beroende av fossila bränslen, drastiskt minska sina utsläpp. I dekarboniseringen av flygindustrin har hållbara flygbränslen (SAF) identifierats som en potentiell lösning för att minska utsläppen i industrin. EU har tagit fram förslaget ReFuelEU Aviation som inför obligatoriska inblandningskrav av SAF för flygbolag och bränsleleverantörer, med start 2025 på 2% och en ökning till 70% fram till år 2050. En subkategori av SAF kallade elektrobränslen, som tillverkas av grön vätgas och koldioxid, kan bli avgörande i hållbarhetsomställningen med en potential att reducera utsläpp med upp till 95% jämfört med fossilt flygbränsle. Samtidigt finns det idag ingen storskalig produktion av elektrobränslen och forskare och branschexperter tror att produktionskostnaderna kommer att vara flera gånger dyrare än den fossila motsvarigheten, vilket antyder att produktionen av elektrobränslen kommer medföra utmaningar. I denna uppsats studerar vi först hur och under vilka förutsättningar elektrobränsle-värdekedjor kan utvecklas i Sverige, och sedan under vilka förutsättningar produktion av elektrobränslen kan vara ekonomiskt konkurrenskraftigt. Den första frågeställningen studerades kvalitativt och den andra kvantitativt, vilka tillsammans identifierade utmaningar och möjligheter för produktion och användning av elektrobränslen för att dekarbonisera flygindustrin. Den kvalitativa analysen bestod av semistrukturerade intervjuer med aktörer inom branschen och forskning kring det nuvarande policylandskapet. Dessa resultat analyserades sedan utifrån en teoretisk lins av ’komplementära formationsmekanismer i teknologiska värdekedjor’. Den kvantitativa delen analyserades genom en tekno-ekonomisk analys av e-fotogenproduktion i Sverige genom en alkalisk elektrolysör, olika tekniker för koldioxidavskiljning och bränslesyntes via Fischer-Tropsch. I den kvalitativa analysen fann vi, i motsats till tidigare forskning, att de inkrementella kostnaderna för införandet av elektrobränslen inte nödvändigtvis är det största hindret. I stället är utvecklingen av elektrobränsle-värdekedjor beroende av en synkroniserad utveckling av förnybar energi, vätgasproduktion och koldioxidavskiljningstekniker då industriella aktörer kan vara motvilliga att investera i storskalig elektrobränsleproduktion innan de har en säkrat tillgång av förnybar energi. Det finns också en risk för begränsad skalbarhet på grund av långsamma tillståndsprocesser för konstruktion av ny förnybar energi, vilket kan leda till att elektrobränslen inte produceras hållbart och till höga kostnader. Vi fann också att produktion av bio-elektrobränslen, genom att använda lignocellulistisk biomassa från exempelvis skogsrester, kan bli viktigt för den svenska bränsleproduktionen. I den kvantitativa analysen visade resultaten att kostnaden för e-fotogen är 3.8-6.1 gånger högre än den fossila motsvarigheten och att priset var känsligt mot förändringar i energipris och investeringskostnader för elektrolysören för vätgasproduktion. Vi fann också att källan till koldioxidavskiljning påverkar priset, där direktluftsavskiljning (DAC) ökade de totala kostnaderna med 32% respektive 25% jämfört med bioetanol och pappersmassa. Produktionskostnaderna för elektrobränslen indikerarar en utsläppsminskningskostnad mellan 457-1,042 €/ton CO2e, beroende på energiscenario och utsläppsminskningspotential. Slutsatsen är att produktionen av elektrobränslen för flygindustrin är beroende av låga energipriser, källa för koldioxidavskiljning och stordriftsfördelar för vätgasproduktion. Detta påvisar att förnybar energi i kombination med teknologisk utveckling inom vätgas- och koldioxidproduktion är avgörande för att etablera en välfungerande värdekedja. Detta kan bli utmanande då andra industrier, som produktionen av grönt stål, kommer att kräva liknande insatsvaror för produktion och betonar därmed vikten av den geografiska placeringen av elektrobränslefabriker för att ha möjligheten att producera hållbara och kostnadseffektiva bränslen.

The aviation sector is in a critical position where it must switch to environmentally friendly alternatives in order to lessen its impact on the environment. The implementation of Sustainable Aviation Fuel (SAF) in airline business models is thoroughly examined in this thesis, which uses the Business Model Canvas (BMC) and the Triple Layered Business Model Canvas (TLBMC) as its primary conceptual frameworks. A thorough examination of the airlines' SAF pricing tactics and business models has been conducted, considering the sustainability of the environment, the economy, and society. This has made it possible to identify strategies that will effectively encourage the use of sustainable jet fuel. Through the examination and evaluation of aviation industry dynamics, legislation, and technical advancements, this research provides useful information to help direct strategic planning and decision-making within the aviation industry. The findings indicate that innovation, sustainability, and cooperation are essential for industry players to embrace in order to steer the aviation sector toward a more resilient and environmentally friendly future. The integration of sustainable aviation fuel within the airlines' business models represents a decisive step towards sustainability in the aviation industry. In this thesis, the Triple Layered Business Model Canvas TLBMC has been used to complement the traditional Business Model Canvas BMC. Using these frameworks together offers a holistic analysis of the environmental, economic and social impacts of SAF implementation on airlines such as Scandinavian Airlines SAS and BRA Braathens Regional Airlines. Sustainable jet fuel is used as a temporary solution to reduce the aviation industry's environmental impact. However, analysis and review of the sustainable fuel's life cycle from production to consumption is needed to be able to evaluate its environmental and social benefits. From an economic perspective, sustainable jet fuel production and availability is a major challenge for airlines. In order to overcome this challenge, innovative pricing strategies and cost-sharing initiatives are required in which various stakeholders from the aviation industry are involved. In summary, this thesis contributes to increased knowledge in changing business models in the aviation industry as well as an analysis of current price strategies for sustainable aviation fuel. Leveraging the insights from the TLBMC analysis of business models and pricing strategies for SAF integration, this research aims to inform strategic decision-making in the aviation sector and accelerate the industry's transition towards a more sustainable and environmentally conscious future. / Flygindustrin befinner sig i en avgörande position där behov för övergång till hållbara alternativ för att minska dess miljöpåverkan finns. Denna avhandling utgör en omfattande utforskning av hållbara flygbränslen införande inom flygbolagens affärsmodeller, med användning av både Business Model Canvas (BMC) och Triple Layered Business Model Canvas (TLBMC) som huvudramverk för analys. En noggrann analys av flygbolagens prisstrategier för hållbart flygbränsle och affärsmodeller har genomförts med hänsyn till miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter. Detta har möjliggjort identifiering av effektiva tillvägagångssätt för att främja införandet av hållbart flygbränsle. Genom att utföra analyser och granskning av flygindustrins dynamik, riktlinjer och tekniska framsteg, bidrar denna forskning med praktiska insikter som syftar till att vägleda beslutsfattande och strategisk planering inom flygsektorn. Resultaten har visat på att det är avgörande för industrins intressenter att ta till sig innovation, hållbarhet och samarbeta för att föra flygsektorn mot en grönare och mer motståndskraftig framtid. Integrationen av hållbara flygbränsle inom flygbolagens affärsmodeller representerar ett avgörande steg mot hållbarhet inom flygindustrin. I denna avhandling har Triple Layered Business Model Canvas TLBMC, använts för att komplettera den traditionella Business Model Canvas BMC. Användning av dessa ramverk tillsammans erbjuder en holistisk analys av de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av SAF införande på flygbolag som Scandinavian Airlines SAS och BRA Braathens Regional Airlines. Hållbart flygbränsle används som en tillfällig lösning för att minska flygindustrins miljöpåverkan. Dock behövs det analys och granskning av det hållbara bränslets livscykel från produktion till konsumtion för att kunna utvärdera dess miljö och sociala fördelar. Från ett ekonomiskt perspektiv utgör det hållbara flygbränsle produktionen och tillgängligheten en  stor utmaning för flygbolagen. För att övervinna denna utmaningen krävs det innovativaprissättningsstrategier och kostnadsdelning initiativ där olika intressenter från flygindustrin är involverade. Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling till ökad kunskap inom förändring av affärsmodeller inom flygindustrin samt en analys av nuvarande prisstrategier för hållbart flygbränsle. Genom att utnyttja insikterna från TLBMC-analysen av affärsmodeller och prissättningsstrategier för SAF-integration, syftar denna forskning till att informera strategiskt beslutsfattande inom flygsektorn och påskynda branschens övergång mot en mer hållbar och miljömedveten framtid.

This project evaluates the opportunity to convert a three-cylinder automobile piston engine (the Tiny Friendly Giant) to an aircraft engine from an environmental and practical point of view. The problem of increased emissions from aviation calls for technical and socioeconomic solutions, which is the reason why this report is written. The main goals are to choose the best fuel for the piston engine in aviation, as well as to study emissions, engine cooling and practical challenges with conversion. The structure resembles a feasibility study where the problem is solved using literature in a trade study, together with emission estimations using The Greenhouse gases, Regulated Emissions, and Energy use in Technologies Model framework and Boeing Fuel Flow Method 2. An estimation for engine cooling is done using a semiemprical method from Lycoming, showing air cooling can be sufficient for the Tiny Friendly Giant in aviation. The results furthermore show that none of the alternative automobile fuels are appropriate for use in aviation and that alternative pathways to jet fuel are more suited for high altitude. The conclusion is thus that the engine should be converted to jet fuel compatibility. To avoid large turning moment fluctuations, two-stroke can be applied. Conversion and use of the engine in aviation is not considered to be feasible because of practical limitations - instead the study concludes designing a new engine from scratch is easier and most likely quicker. The study shows that reducing carbon dioxide emissions also lead to reductions in water and sulfur- and nitrous oxides. However, the same mitigation strategy leads to increase in carbon monoxide and hydrocarbons. In general, the conclusion is that alternative fuels can significantly reduce aircraft emissions. / Detta examensarbete utvärderar möjligheten att konvertera en trecylindrig bilkolvmotor (Tiny Friendly Giant motorn) till en flygplansmotor från en miljömässig och praktisk synvinkel. Problemet med ökade utsläpp från flyget kräver tekniska och socioekonomiska lösningar, vilket är anledningen till att detta arbete är genomfört. De största målen går ut på välja det bästa bränslet för kolvmotorn inom flyget, samt att studera utsläpp, motorkylning och praktiska utmaningar med konvertering. Strukturen liknar en förstudie där problemet löses med hjälp av litteratur i en paramterstudie, tillsammans med utsläppsuppskattningar med hjälp av The Greenhouse gases, Regulated Emissions, and Energy use in Technologies Model ramverket och Boeing Fuel Flow Method 2. En uppskattning för motorkylning är beräknat med en semiemprisk metod från Lycoming, som visar att luftkylning vara tillräckligt för Tiny Friendly Giant motorn inom flyg. Resultaten visar vidare att inget av de alternativa bilbränslena är lämpliga för användning inom flyget och att alternativa vägar till flygbränsle är mer lämpat för hög höjd. Slutsatsen är att motorn bör konverteras till flygbränslekompatibilitet. För att undvika stora vridmomentfluktuationer kan tvåtakt användas. Konvertering och användning av motorn inom flyget anses inte vara genomförbart på grund av praktiska begränsningar - istället drar studien slutsatsen att design av en ny motor från grunden är enklare och med största sannolikhet snabbare. Studien visar att minskade koldioxidutsläpp också leder till minskningar av vatten och svavel- och dikväveoxider. Samma strategi leder dock till en ökning av kolmonoxid och kolväten. Generellt sett är slutsatsen att alternativa bränslen avsevärt kan minska flygplanens utsläpp.

This thesis emerged from a question that had been repeating itself in my head for a long period of time: If myself and the rest of the world face the fact that we are likely to keep flying for years to come for reasons somehow considered valid, how can we at the same time still contribute efficiently to achieving a more sustainable future of aviation? Based on this dilemma and focusing on the factor of impact, an actor with the power of creating a larger impact than a single individual was firstly identified. This actor also provides the perspective used in this thesis. Meaning, the perspective of international companies that rely on flying for business for the purpose of surviving and thriving. The report’s purpose is to explore the opportunities and barriers for these companies with a will to contribute to the transformation to a future of sustainable aviation. The criteria of this company category are being both “international” and also “dependent” on business aviation. The term "international" in this context will later be defined and clarified, just as the definition of "dependent". Furthermore, this thesis is written based on an abductive literature study combined with a case study of an anonymous company located in Zürich, Switzerland. The Companyis included in the above category and could validate the hypothesis that companies like these exist through a series of interviews with employees.The validation of this hypothesis also paved the way to further explore the research questions on how these companies as customers can work both internally and externally with other stakeholders to enhance a Demand-Pull effect towards a more sustainable direction. It also discusses the Technology-Push effect from other stakeholders and its role in driving sustainable innovation development and implementation in technologies such as SAF, hydrogen and electric aviation. How to contribute to this large shift of an entire industry as a company that neither has expertise in sustainability nor aviation is exactly what is presented in the result, discussion and conclusion. Also, the possible consequences for a business and its employees that can follow by being involved and contribute to aviation sustainability. In addition, a mapping of awareness, knowledge gaps, motivation, and incentives has been done in order to identify the barriers and opportunities of the issue. / Detta arbete härstammar från en fråga som upprepat sig i mitt huvud under en längre tid: Om jag och resten av världen står inför det faktum att vi sannolikt kommer att fortsätta flyga i flera år framöver av skäl som på något sätt anses giltiga, hur kan vi samtidigt fortfarande bidra effektivt till att uppnå en mer hållbar framtid för flygindustrin? Utifrån detta dilemma och med fokus på hur man kan påverka som mest, identifierades först en aktör med kraften att skapa ett större genomslag än en enskild individ. Denna aktör bidrar också med det perspektiv som används i denna rapport. Det vill säga, perspektivet av internationella företag som är beroende av att flyga i affärssyfte för att överleva och växa. Syftet med rapporten är att utforska möjligheter och hinder för dessa företag med en vilja att bidra till omvandlingen till en framtid för hållbart flyg. Kriterierna för denna företagskategori är att vara både "internationell" och även "beroende" av affärsflyg. Termen "internationell" i detta sammanhang kommer senare att definieras och förtydligas, precis som definitionen av "beroende". Vidare är denna uppsats skriven baserat på en abduktiv litteraturstudie kombinerad med en fallstudie av ett anonymt företag beläget i Zürich, Schweiz. Företaget ingår i ovan nämnda kategori och kan därmed validera hypotesen att företag som dessa existerar genom en serie intervjuer utförda med anställda. Valideringen av denna hypotes banade också vägen för att ytterligare utforska frågeställningen om hur dessa företag som kunder kan arbeta både internt och externt med andra intressenter för att förstärka en Demand-Pull-effekt mot en mer hållbar riktning. Rapporten diskuterar också Technology-Push-effekten från andra intressenter och dess roll i att driva hållbar innovationsutveckling och implementering inom teknologier som SAF, vätgas och elflyg. Hur ett företag kan bidra till detta stora skifte av en hel bransch utan kompetens inom hållbarhet eller flyg är precis vad som presenteras i resultat, diskussion och slutsats. Även de möjliga konsekvenserna för ett företag och dess anställda som kan följa genom att vara delaktiga och bidra till flygindustrins hållbarhet. Slutligen, har en kartläggning av medvetenhet, kunskapsluckor, motivation och incitament gjorts i syfte att identifiera var möjliga hinder och möjligheter finns.

The aviation industry stands for about 2% of the global CO2 emissions and constitutes a large portion of what the individual can affect by their own decision making. A direct round-trip Stockholm to New York consumes about 50% of an individual's annual CO2 budget. This paper studies what role carbon offsetting has in the transition towards sustainable aviation. Sustainable aviation fuels (SAFs), electrical aviation and abstaining from flying are also considered as potential approaches to making aviation more sustainable. The research method is both empirical and theoretical. Empirically, a Carbon Offsetting Assessment Framework evaluates airlines’ and online travel agencies’ (OTAs’) work with carbon offsetting and SAF. This is done from a Sweden-centric perspective. The airlines BRA, KLM and SAS score highest. Theoretically, a discussion of the dynamics of the aviation industry’s transition into sustainability is carried out through the multi-level perspective (MLP). Carbon offsetting is considered the best short-term solution for sustainable aviation due to availability and costefficiency. SAF is currently too expensive and the usage too low to yield significant emission reductions but is a promising mid-term solution. In the long-run, electrical aviation is the solution that has the potential to lower direct emissions to almost zero but it relies on major energy storage development and is not commercially viable today. The study also explains why carbon offsetting not should be used as a letter of indulgence but still is a good way to be certain that climate positive actions happen now and not are postponed or not happen at all. / Flygindustrin står för ungefär 2% av de globala CO2-utsläppen och utgör en stor andel av vad individen kan påverka genom sitt eget beslutsfattande. En direktresa tur- och retur Stockholm till New York konsumerar ungefär 50% av en individs ärliga CO2-budget. Den här studien undersöker vilken roll klimatkompensation har i en övergång mot hållbart flyg. Hållbart flygbränsle (SAF), elflyg och att avstå från att flyga har också utvärderats som potentiella tillvägagångssätt för att göra flyget mer hållbart. Studiens forskningsmetod är både empirisk och teoretisk. En modell för att empiriskt utvärdera flygbolags och onlineresebyråers (OTAs) arbete med klimatkompensation och SAF appliceras på en Sverigecentriskt urval av aktörer. Flygbolagen BRA, KLM och SAS får högst poäng. Vidare förs en teoretisk diskussion om dynamiken i flygbranschens övergång mot hållbart flyg genom “the multi-level perspective” (MLP). Klimatkompensation anses vara den bästa kortsiktiga lösningen för hållbart flyg eftersom det är tillgängligt och kostnadseffektivt. SAF är idag för dyrt och användandet för lågt för att resultera i betydelsefulla utsläppsminskningar men är icke desto mindre en lovande teknik på medellång sikt. På lång sikt är elflyg lösningen som har potential att minska direktutsläpp till nästan noll men det står och faller med avsevärd teknikutveckling inom energilagring och är inte kommersiellt tillgängligt idag. Studien förklarar också varför klimatkompensation inte borde användas som ett avlatsbrev men att det fortfarande är ett bra sätt att försäkra sig om att klimatpositiva handlingar sker idag och inte blir uppskjutna eller uteblir.