No description available.

Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ”Social ansvarsideologi”. De statliga propositionerna ochutredningarna ligger även till grund för att besvara frågor kring Public Service som ideal ochanvänds således också som en teori.Resultaten visar att de kommersiella konkurrenterna har svårt för Public Service-företagensbreda målgrupp, alla. Detta ifrågasätter de som arbetar på Sveriges Television och menar attdet är motsägelsefullt då konkurrenterna efterapar Sveriges Televisions satsningar. Denhuvudsakliga slutsatsen som dras är att Public Service-uppdraget borde omformuleras utefterden rådande medieutvecklingen.

The purpose of this essay is to examine how the editorial office to the TV-programs Gokväll,Mitt i naturen and Plus use social media. To achieve the purpose qualitative interviews wereconducted with three Web Editors, one for each program. This essay is based on theories onhow companies can and should work with social media from Andreas M. Kaplan andMichael Haenlin among other writers and scholars from Sweden. The convergence concepttheory with particular focus on media convergence and branding has also been applied in thestudy. The result of this study shows that the editorial office for the programs use socialmedia in varying extents and quality. Facebook is the most used social media channel andTwitter is used in a small extent. Two of the programs use Instagram as well and one of themhas developed their own application. The programs appear on the channel SVT which is partof public service in Sweden. With that come guidelines, which the programs need to follow.One of them is that they have to use at least three social media channels to avoid favoring ofone special brand or company. Two of the TV-programs are using Twitter even though theeditorial staff admits that they do not think their main audience is active on such socialmedias. This result shows that there is obviously a problem with the fact that they have to usethree social medias even though they do not really benefit by using all of them.

Since Russia’s invasion of Ukraine on 24 of February 2022, Swedish media have covered the war daily. Alongside the traditional media coverage a blog named Cornucopia, written by the author Lars Wilderäng, has gained popularity for its post about the ongoing war. In this study the blog Cornucopia and Sveriges Television’s, the Swedish public service television company, written live reporting are subject to textual- and quantitative analysis. The research question in this paper is what differs the two in framing, use of sources and interaction between writer and reader and amongst readers. The theoretical framework consists of framing, Digital Media Logic, Social News Logic and Social witnessing. The result shows that Sveriges Television, SVT, mostly use news agencies and statements made by Ukrainian politicians as source of information. Wilderäng mostly collects information from Twitter/X and the linked Twitter-accounts are often run by anonymous users. While the reporting on Cornucopia describes the harsh everyday reality of war SVT focuses more on economic support and sanctions against Russia. SVT has outsourced the interaction to social media platforms. Cornucopia on the other hand, has kept the interaction on the website and its comment field is frequently used.

Public service broadcasting is a longstanding broadcasting institution in Sweden. Being the most consumed and highly trusted media broadcasting institution on the market, it suffers both challenges and acclaim. It has become a highly politized matter. For the first time since its founding, trust and attitudes towards the public service broadcasting companies are starting to slowly dwindle and are being questioned. Representatives from parliament parties are calling for abolishment and restructuring, and the consumers are abandoning the public service broadcasting channels for commercial competitors. This is especially noticeable amongst youth. The aim of the study is to identify and analyse what factors can be relevant for understanding attitudes towards public service broadcasting. With a theoretical background in Markus Prior’s post-broadcast democracy, James G. Webster and Thomas B. Ksiazek’s audience fragmentation theory, and Strömbäck’s definition of media trust, a theoretical framework regarding consumption and factors concerning attitudes was constructed. Through this, the value of a public service broadcasting system could be charted, and consumer attitudes be understood.   The study consists of data from a nationwide survey. The data was analysed with binary logistic regression analysis, performed on two samples, one representing the Swedish population at large, and one representing youth. This to observe whether or not there were any differences between what factors constitute trust and positive attitudes towards public service broadcasting. Main findings include that youth is much less politically polarised than the population at large. Factors such as education, gender, and regularly consuming public service broadcasting content were also shown to be significant for attitude formation. From this, I could derive that the Swedish population, despite increased polarisation, still has very high levels of trust in, and positive sentiments towards the public service broadcasting company SVT.

<p>In the mid-1990’s, the global computer network known as the Internet was introduced in Sweden. With this study, we are shining a light on the entrance of Swedish Public Service media on the Internet. The two major Swedish Public Service companies Sveriges Television (“Swedish Television”, also called SVT) and Sveriges Radio (“Swedish Radio”, also called SR) are included in this study.</p><p>SR published its first website in 1994 and the site featured a presentation of the results from the Swedish parliament elections of that year. SVT published its first website in 1995, when the company wanted to find a way to develop the classic teletext.</p><p>The reason why we are studying these companies is that we wanted to find out why two publically funded companies decided to enter the new and relatively unknown Internet platform at a time when only three percent of the Swedish population had Internet access at home.</p><p>We have interviewed technicians and board members working for either SR or SVT at the time surrounding their entry on the Internet and we have also accessed board documents and other written information from the companies.</p><p>The study shows that both SR and SVT had an early presence on the Internet but without really investing. The respective boards were unsure about the usefulness of the new platform and the technicians were working without getting, according to themselves, enough time and money. The situation changed at the beginning of the 21^st century, after the timeframe of our study.</p>

<p>Abstract</p><p>Författare: Stina Halvorsen, Hanna Mårtensson</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Titel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse av</p><p>nyhetsrapporteringen kring Pakistankonflikten</p><p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap</p><p>År: 2007</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likheter</p><p>som finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifika</p><p>händelsen i Pakistan.</p><p>Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpar</p><p>sedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi använder</p><p>oss även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vi</p><p>finner dessa begrepp högst relevanta för analysen.</p><p>Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den samma</p><p>hos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas som</p><p>skiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidare</p><p>USA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället lägger</p><p>fokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konflikten</p><p>betyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder,</p><p>det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samt</p><p>att President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätt</p><p>i båda kanalernas inslag.</p><p>Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, Fox</p><p>News, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag.</p>

Abstract Författare: Stina Halvorsen, Hanna Mårtensson Handledare: Eva-Lotta Frid Titel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse av nyhetsrapporteringen kring Pakistankonflikten Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap År: 2007 Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likheter som finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifika händelsen i Pakistan. Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpar sedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi använder oss även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vi finner dessa begrepp högst relevanta för analysen. Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den samma hos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas som skiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidare USA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället lägger fokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konflikten betyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder, det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samt att President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätt i båda kanalernas inslag. Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, Fox News, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag.

In the mid-1990’s, the global computer network known as the Internet was introduced in Sweden. With this study, we are shining a light on the entrance of Swedish Public Service media on the Internet. The two major Swedish Public Service companies Sveriges Television (“Swedish Television”, also called SVT) and Sveriges Radio (“Swedish Radio”, also called SR) are included in this study. SR published its first website in 1994 and the site featured a presentation of the results from the Swedish parliament elections of that year. SVT published its first website in 1995, when the company wanted to find a way to develop the classic teletext. The reason why we are studying these companies is that we wanted to find out why two publically funded companies decided to enter the new and relatively unknown Internet platform at a time when only three percent of the Swedish population had Internet access at home. We have interviewed technicians and board members working for either SR or SVT at the time surrounding their entry on the Internet and we have also accessed board documents and other written information from the companies. The study shows that both SR and SVT had an early presence on the Internet but without really investing. The respective boards were unsure about the usefulness of the new platform and the technicians were working without getting, according to themselves, enough time and money. The situation changed at the beginning of the 21st century, after the timeframe of our study.

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter.  Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar. Vi valde ut vecka 46 år 2001 och samma vecka 2011. I undersökningen har vi även analyserat eventuella skillnader mellan de olika programmen.  Totalt undersöktes 41 nyhetssändningar vilket genererade 104 experter. Dessa analyserades utifrån 18 olika variabler, exempelvis uppskattad ålder, kön, och presentation.  Vi har i analysen utgått från olika teorier om mediernas konstruktion av experter, expertrollen historiskt sett och journalistikens olika faser. Undersökningens resultat stödjer tidigare forskning som menar att den typiske experten är en man i medelåldern. Männen är överrepresenterade i antal. Då kvinnor förekommer är de oftast yngre än männen. Nyhetsprogrammen i vår undersökning gav för det mesta tittaren information om varför en expert fick agera expert, till exempel genom titlar, information om vem denne representerade och dylikt.