Today, the mass media is playing a key role in reinforcing globalisation, providing people with information that can make them more enlightened about the world. But apart from being an efficient tool for spreading information and a possible ”window on the world” the media can also produce preconceptions and create distance between people and places. This is a study on how African countries are portrayed in the Swedish Television news. The aim of the study is to describe, analyse and compare how Africa was described in 2003 and how it is described ten years later, in 2013. The analysis is based on foreign news reports in one of the main Swedish public service broadcasters, Sveriges Television (SVT). The theoretical framework primarily consists of theories on media logic and news values, representation, identification, globalisation and cosmopolitanism. One of the main conclusions is that although the amount of news on Africa has increased, the character of the news reports is still dominated by negative events such as wars, conflicts and suffering. Alongside this stereotypical and highly negative portrayal of Africa exists another story that focuses on economic development and success – An image that both brings new insights and creates new stereotypes.

This paper discusses how an application for digital television with the purpose to switch between two channels was designed and the problems we have encountered during the design. Most of the problems concern the technology and the difficulties of reaching out to potential users. The main problem with the technology is that it is still not well developed and therefore we have been facing some technical constraints in our work. The main problems with user participation depends on the lack of interest from the users? side but also that we have been working under time pressure and therefore not been able to involve users as much as we wanted.

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda. För att finna våra karaktärer sökte vi i hela södra Sverige. Vi tog hjälp av diverse organisationer, som RFSL och EKHO. Genom vår casting kom vi i kontakt med många intressanta människor.

Den eviga debatten kring public service roll i svensk demokrati har under vintern blossat upp rejält på nytt i och med Sverigedemokraternas utspel om att kalla in bolagens chefer till Kulturutskottet och Linus Bylunds uttalanden om att straffa partiska och osakliga journalister. Denna studie syftar till att utröna vad Sverigedemokraternas vision för public service är och hur den förhåller sig till övriga politiska partier, det förvaltningsrättsliga systemet och normativa teorier om medier. Studien undersöker detta genom en kvalitativ textanalys som inledningsvis fokuserar på Sverigedemokraternas vision av public service för att därefter även gå vidare och undersöka public service ur de tre andra perspektiven i syfte att ta reda ta reda på hur Sverigedemokraternas vision förhåller sig till dessa. Analysen ger för handen att den Sverigedemokratiska visionen – i komprimerat format – handlar om ett public service-bolag som i grunden behövs för att fylla viktiga funktioner i termer av demokrati och samhällsnytta som marknaden inte kan tillhandahålla. Bolaget ska ha ett grundläggande samhällsuppdrag och ett brett kulturuppdrag med storslagna svenska dramaproduktioner. Bolaget ska ha ett högt förtroende bland allmänheten, vara underställd omfattande granskning och bedriva ett extensivt nordiskt samarbete. Till en av de mest intressanta kontrasterna som uppstår kan nämnas hur det hos Sverigedemokraternas ledamot i förvaltningsstiftelsen, Linus Bylund, går att se likheter med det normativa sovjet-kommunistiska perspektivet. Det framgår även att Bylund konsekvent ger uttryck för en mer radikal och kollektivistisk linje jämfört med partiet. Detta är något som väcker stora frågor kring huruvida detta är att anse som en mer oslipad version av partiets syn på public service eller om Bylund driver public service i en egen riktning. / The perpetual debate concerning the role of public service broadcasting in Sweden has once again resurfaced. This time as a result of the Sweden Democrat’s request to summon the directors of the public service companies to the Parliament’s Committee on Cultural Affairs and Linus Bylund’s comments about punishing biased and unobjective journalists. The aim of this study is to examine the Sweden Democrat’s vision for public service broadcasting and how it relates to other political parties, administrative law and normative theory. The study examines this by a qualitative analysis of a wide range of documents including parliamentary bills, broadcasting licenses and academic literature containing normative media theories. The analysis shows that the Sweden Democrat’s vision – in summary – is about a public service company needed for fulfilling important functions in terms of democracy and public welfare that the private market is not capable of providing. The company shall have a basic societal mission and a wide cultural mission with grand productions of Swedish drama. The company shall have high trust among the public, be under comprehensive scrutiny and conduct an extensive Nordic cooperation. One of the most interesting findings when comparing the different perspectives is the similarities between Linus Bylund, who is the Sweden Democrats commissioner in the foundation that owns the public service companies, and the normative Sovjet-communist perspective. It is also apparent that Bylund seems to be constituting a more radical and collectivistic view compared to the party. This raises questions as to whether this is a cruder version of the party’s view or if Bylund is moving Swedish public service broadcasting in a direction of his own.

Denna studie har analyserat hur polisen uppfattar att deras yrke framställs och representeras i tv-serien Tunna blå linjen som visas på SVT. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod som bygger på semistrukturerade forskningsintervjuer. I intervjuerna har sex poliser, som tagit del av de första sex avsnitten av Tunna blå linjen intervjuats med hjälp av en på förhand konstruerad intervjuguide. För att analysera intervjusvaren utgår studien från representationsteori, identitetsteori och teorier om polisjargong och polishumor. Syftet med studien var att undersöka hur polisen anser att deras yrke framställs i tv-serien, om denna ger en bild som enligt verksamma poliser stämmer överens med deras upplevelse av yrket.    Studien visar att poliserna som intervjuades anser att deras yrke representerades på ett mer övertygande sätt än vad polisyrket brukar göra i dramaserier. Dock finns det vissa invändningar mot att viktiga delar i deras yrke spetsas till en aning, eller inte skildras över huvud taget. Detta har dock intervjupersonerna översikt med då de anser att dessa delar inte passar in i dramaformatet. Intervjupersonerna väljer dock att fortsätta ta del av serien då de attraheras av dramat, men också för att de anser att skildringen i tv-serien är så pass bra att de kan relatera till många delar av yrket. Intervjupersonerna kan också relatera till den identitet som skildras i tv-serien, och kan se stora likheter på jargongen och gemenskapen som utspelar sig mellan kollegorna i Tunna blå linjen. / The purpose of this bachelor thesis is to examine how the police believe that their profession is portrayed in the tv series Tunna blå linjen that is shown on Sveriges Television, SVT. Does the show give a depiction that according to active police officers is consistent with their experience of the profession. To accomplish the results of this study it has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are active police officers and they all have consumed the first six episodes of the show Tunna blå linjen. The study relates to the representations theory, the identity theory and a theory about police jargon and humor.  The results of this bachelor thesis shows that the respondents believe that the tv series Tunna blå linjen represents their profession in a more convincing way than the police profession usually does in other tv drama series. But however, they did react to the fact that the series did not show, for example all the paperwork they need to handle every day, and aggrandize some aspects of their profession, like the emotions of the characters. However, the interviewees are aware that these aspects have to be compromised for a drama series, and therefore they are indulgent.

The intent of this bachelor thesis is to specify the reasons why the young adult audience consumes the Swedish television quiz programs Alla mot alla and På spåret, which needs the programs might fulfill and the difference between the two programs. The study also reflects on the difference between similar quiz programs on commercial vs. public service television. To accomplish any results this study has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are in the age of 20 to 30 years and they all have consumed each show on a regular basis before the interviews have taken place. The young adult audience strives to obtain information, knowledge and entertainment from both of the two programs, but notices distinct differences in the use of language, humor and facts. The study also shows that the quiz programs fulfills the cognitive and emotional needs, but in different ways. The study relates to the uses and gratification theory and the genre theory. / Denna studie har analyserat hur den unga vuxna publiken ser på de svenska frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla, som verkar under Sveriges Television respektive Kanal 5. För att ta reda på det har sex kvalitativa forskningsintervjuer genomförts, där respondenterna i fråga är i 20 till 30 års ålder. Respondenterna har tittat på respektive frågesportprogram på regelbunden basis innan intervjuerna ägt rum. Syftet med studien har varit att reda ut varför den unga vuxna publiken tar del av frågesportprogrammen, vilka behov programmen uppfyller, vilka skillnader den unga vuxna publiken upplever samt hur de ser på public service kontra kommersiell tv. Det med dessa program som utgångspunkt. Studien har förhållit sig till uses and gratifications-teorin samt genreteorin. Det som studien kan visa är att den unga vuxna publiken kollar på frågesportprogrammen för att ta del av information, underhållning och kunskap. Studien visar också att frågesportprogrammen uppfyller de emotionella och kognitiva behoven, men på varierande sätt. Den unga vuxna publiken observerar ett flertal skillnader programmen emellan. Den största skillnaden är programmens genredefinition, då svaren tyder på att Alla mot alla anses vara en game show, medan På spåret anses vara en quiz show. Studien kan också konstatera att den unga vuxna publiken upplever tydliga skillnader, exempelvis språkbruk och jargong, mellan program som verkar under public service och kommersiella bolag.

The primary purpose of this thesis is to analyze the rhetorical transformations of the Swedish self-image during the NATO process, particularly through the lens of democratic propaganda as described by the French philosopher and sociologist Jacques Ellul. It explores how this image is constructed and communicated in Swedish media, with a specific focus on the public service broadcaster Sveriges Television (SVT). The research methodology employed in this thesis is a thematic-oriented close reading approach. The analysis concentrates on passages that primarily discuss the image of Sweden, examining them within the framework of Jacques Ellul's theory of democratic propaganda. The study explores the characteristics of democratic propaganda, its mechanisms, and manifestations. Of particular interest are aspects related to how democratic propaganda can help the state reinforce collective myths about the ideals of democracy as reflected in the analyzed material. Rather than using a specific rhetorical analysis method such as topic analysis or cluster analysis, the study is guided by the questions motivated by the theory itself.