Grunden för barns matematikkunskaper läggs redan i förskolan. Pedagogers inställning till ämnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlärningen. Lärarutbildningen lade stor vikt på pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lärande. Den här studiens syfte har varit att ta reda på vilken inställning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var även att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförståelse i förskolans verksamhet. Undersökningen har gjorts med kvalitativa me-toder, dels genom en enkät som delades ut till ett flertal förskolor i Skåne, dels i form av intervjuer med 10 barn i åldern 4-6 år från en förskola. Tidigare forskning i det här arbe-tet handlar mycket om det sociokulturella perspektivet på inlärning, Det vill säga att barn lär sig främst i samspel med andra och för att kunna samspela spelar språket en stor roll. Resultatet visar på en tydlig förändring i inställning till uppdraget. Alla pedagoger i min undersökning är överens om att inlärning sker spontant i den fria leken, men det framkommer också från många att det är viktigt att pedagogerna tar tillvara barns lek för att synliggöra lärandet och väcka barnets nyfikenhet. Tidigare undersökningar har visat att en del förskollärare tror att inlärning sker spontant och att det inte krävs speciell planering för det. Även Doverborgs pilotprojekt har fått stor betydelse i mitt arbete. Hon genomförde en fortbildning för förskollärare i syfte att göra pedagogerna medvetna om betydelsen och nyttan med pedagogisk dokumentation. Den har varit till stor hjälp eftersom hon i sin undersökning ställt frågor till deltagarna som tangerar mina frågor, samma frågor ställde hon efter avslutat projekt. Det har även tillkommit uppgifter från Kärre (2013) som stärkt mina slutsatser då hon var en deltagare i Doverborgs pilotprojekt och följt upp detta. Där har Kärre tillkommit som källa och kunnat förstärka det som min undersökning visade tendenser på, nämligen en ökad kunskap och medvetenhet hos förskollärare i användandet av pedagogisk dokumentation. Detta lig-ger även i vårt uppdrag som pedagoger och är en önskvärd utveckling.

I studien undersöks användningen av digital portfolio i bildämnet och hur den digitala portfolion ingår i att synliggöra lärandeprocessen, samt hur den kan skapa en pågående dialog mellan elev och lärare. Vidare undersöks den digitala portfolions roll i elevers delaktighet i bedömningsprocessen. Metoden är kvalitativ och stödjer sig på halvstrukturerade intervjuer med pedogog och elever från högstadiet som använder sig av digital portfolio i bildämnet. Resultatet visar att både pedagog och elever ser möjligheterna med den digitala portfolion vad det gäller synliggörande av elevernas lärprocess i bild. Ett multimodalt arbetssätt är en framgångsfaktor som bidrar både till synligheteten av lärprocess och bedömningsprocess, samt främjar alternativa kommunikationsformer. Hinder i att uppnå en synlighet och delaktighet i lärandeprocessen och bedömningsprocessen kan dels bero på att den digitala portfolion kan betraktas av eleverna som för abstrakt och därmed också negligeras, eller att eleverna inte ser eller har förstått värdet i att dokumentera. Ytterligare en faktor som är nödvändig för att eleverna ska känna sig delaktiga i, bland annat bedömningsprocessen, är att pedagogens feedback måste vara kontinuerlig och effektiv. Ur ett socialkulturellt perspektiv, med fokus på design för lärande, visar sig den digitala portfolion ha stor potential för synlighet och delaktighet i både lär- och bedömningsprocessen. / The study examines the usage of digital portfolio in the art subject and how the digital portfolio is a part of making the learning process visible. It also investigates how it facilitates an ongoing dialogue between student and teacher. In addition, the study aims to investigate the digital portfolio’s roll in making students involved in the assessment proceqss. The method used in the study is qualitative and relies on half structured interviews with a teacher and students from a Swedish högstadie (8th and 9th grade) who use digital portfolio in the art subject. The result indicate that both the teacher and students alike see the possibilities with the digital portfolio concerning visibility of the students’ learning process in the art subject. A factor for success is a multimodal working practice which contributes both to the visibility of the learning process and assessment process, while also encouraging alternative communication channels. Obstacles in accomplishing visibility in the learning and assessment process can be attributed to the students’ perceiving the digital portfolio as too abstract, consequently neglecting it, or that the students do not see the value in documenting. Yet another factor necessary for students to feel involved, especially in the assessment process, is that the teacher’s feedback needs to be continuous and effective. From a sociocultural perspective, with a focus on design for learning, the digital portfolio has proved to have great potential for visibility and participation in both the learning and assessment process.