Syftet med denna uppsats är att utreda och problematisera gällande rätt inomhändelser efter balansdagen. Vi ämnar belysa i vilken utsträckning ansvaret förredovisningsskyldige föreligger gällande det krav på information som hänför sig tillhändelser efter balansdagen, samt redogöra för vem den redovisningsskyldige kanvara. Vi vill med uppsatsen även belysa skillnaderna i informationshanteringen vidhändelser efter balansdagen för olika företag. Vi gör dock inget anspråk på att genågra uttömmande svar, utan uppsatsen är i sin helhet avsedd att lyfta fram frågorinom området.

BakgrundBedömningsmatrisen används i allt större utsträckning som ett verktyg i undervisningen. Den är inte längre endast ett redskap för lärare i deras summativa bedömning utan synliggörs även för elever. Matrisen ämnas förtydliga mål och kriterier för att eleven skall veta vad som krävsför att nå och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lärande) införts som ett koncept för att höja elevers måluppfyllelse i den svenska skolan används matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka effekterna av att använda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frågeställningar: Vilken uppfattning har lärarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur används matrisen? Vad blir resultatet av användningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lärarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen. En enkätundersökning har även utförts för att undersöka elevers attityder. Resultaten från enkäterna har analyserats i det statistiska analysprogrammet SPSS (Statistical Package of Social Science). Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats.ResultatResultatet visar att bedömningsmatrisen används för en rad olika ändamål. Matrisen används summativt och formativt samtidigt, vilket tyder på osäkerhet gällande dess egentliga funktion. / Program: Lärarutbildningen

Bedömning av elevers kunskaper och färdigheter har under decennierna har gått från att vara en bedömning av lärande, till en bedömning för lärande. Skolverket (2016) menar att Bedömning för lärande (BFL) är ett förhållningssätt till elevers lärande. Inom detta pedagogiska förhållningssätt inryms återkoppling som kan förklaras som den information elever tillhandahålls angående var de befinner sig i förhållande till de mål som är uppsatta för undervisningen. Det övergripande målet med studien är att undersöka en undervisningskontext, där bedömning för lärande (BFL) är ett uttalat didaktiskt förhållningssätt. Mer specifikt är syftet att undersöka hur fenomenet återkoppling tolkas och tillämpas i verksamheten. De teorier som ligger till grund för studiens analys är Paul Blacks och Dylan Wiliams (2009) teori för formativ bedömning, Helen Timperleys och John Hatties (2007) modell för återkoppling samt ett ramverk för stöttning. Studien är kvalitativ och har genomförts på en skola, i en klass. Det empiri som samlats in består av transkriberingar från semistrukturerade intervjuer med en lärare och åtta elever, fältanteckningar från klassrumsobservationer samt undervisningsmaterial. De resultat som studien visar är att återkoppling ryms inom flera olika dimensioner beträffande nivåer och riktningar i klassrummet. Återkoppling kan tolkas och upplevas på många olika sätt och varje dimension har olika effekt på elevers lärande och utveckling. Detta innebär att arbetet med återkoppling förutsätter en särskild kunskap och medvetenhet om såväl återkopplingens syfte som effekt.

No description available.

Le cancer, qui représente la première cause de mortalité en France, a dans environ 25% des cas une origine virale. Dans ce contexte le virus HTLV-1 (Human T-cell Leukemia Virus Type 1) est l'agent étiologique d'une forme très agressive de leucémie et/ou de lymphome appelée ATL (Adult T-cell Leukemia), caractérisée par une grande instabilité génétique et chromosomique. Cette pathologie se développe après une phase asymptomatique de plusieurs décennies et ne connaît à se jour aucun traitement efficace. Parmi l'ensemble des protéines virale, La protéine Tax joue un rôle crucial dans la transformation cellulaire notamment en activant des facteurs de transcription impliqués dans la prolifération et la survie, mais aussi en contrôlant des étapes clefs de la régulation du cycle cellulaire et de la réparation des endommagements de l'ADN. Mon travail de thèse a consisté, dans un premier temps, à étudier le rôle de l'enzyme AID (Activationinduced cytidine deaminase) dans l'instabilité génomique des lymphocytes T. Nos résultats démontrent que AID est exprimée dans les lymphocytes T CD4+ infectés par HTLV-1, que son expression est induite par la protéine virale Tax et que l'enzyme est fonctionnelle. En utilisant différentes techniques nous avons pu démontrer que AID induit une désamination des deoxycytidines en deoxyuraciles in vitro et des endommagements de l'ADN, de type cassures de l'ADN, dans les cellules infectées par HTLV-1 ou transfectées par Tax. L'accumulation de ces endommagements pourrait participer à la transformation cellulaire au cours de l'infection par HTLV-1 suggérant ainsi un rôle de AID dans la leucémogenèse associée à HTLV-1. La longue période de latence avant le développement de l'ATL suggère la mise en place de mécanismes de survie dans les cellules infectées par HTLV-1. Nous avons donc en parallèle étudié les mécanismes de régulation de l'expression de la protéine anti-apoptotique Bfl-1 et son implication dans la survie des cellules infectées / Cancer, which is the leading cause of death in France, has a viral origin in about 25% of cases. In this context, HTLV-1 (Human T-cell Leukemia Virus Type 1) is the etiologic agent of a very aggressive form of leukemia/lymphoma called ATL (Adult T-cell Leukemia), characterized by genetic and chromosomal instability. ATL occurs after an asymptomatic period of several decades and to date there is no effective treatment. Among all the viral proteins, Tax protein plays a crucial role in cell transformation especially by activating transcription factors involved in proliferation and survival, but also by controlling the key steps of the cell cycle regulation and the DNA damage response. The aim of my PhD work was, firstly, to investigate the role of the enzyme AID (activation-induced cytidine deaminase) in the genomic instability of T cells. Our results demonstrate that AID is expressed in HTLV-1-infected CD4+ T cells, that its expression is induced by the viral protein Tax and that AID is functional. Using different techniques we have demonstrated that AID induces deamination of deoxycytidines into deoxyuracils in vitro and DNA damage, like DNA breaks, in HTLV- 1-infected or Tax-expressing cells. Accumulation of DNA damage could be involved in cellular transformation of HTLV-1-infected cells, suggesting a role of AID in leukemogenesis associated with HTLV-1. The long latency period before the development of ATL suggests establishment of survival mechanisms in HTLV-1-infected cells. Thus we studied the mechanisms regulating the expression of anti-apoptotic Bfl-1 protein and its involvement in the survival of infected cells. We have shown that Tax protein induces expression of Bfl-1 via the NF-B and AP-1 pathways, but also that a second viral protein, HBZ, is able to modulate Bfl-1 expression induced by Tax. In addition, the use of Bfl-1 specific shRNA allowed us to highlight the role of Bfl-1 in survival of infected cells as well as in chemoresistance of HTLV-1-infected T cell lines. Thus Bfl-1 appears as a potential therapeutic target in the treatment of ATL

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare på gymnasiet arbetar med bedömning för lärande (BFL). Bedömning för lärande, som oftast också kallas formativ bedömning, handlar om att lärare på olika sätt använder sig av bedömningsprocesser i syfte att främja elevers lärandeutveckling. Genom att förhålla sig till och använda de fem nyckelstrategierna kan matematiklärare arbeta med bedömning och undervisning för att de ska verka i lärandets tjänst hos eleverna. De fem nyckelstrategierna för BFL är:1.   Att tydliggöra mål och bedömningskriterier2.   Att skapa situationer som gör lärandet synligt3.   Att ge nyanserad och framåtriktad respons/återkoppling4.   Att aktivera eleverna som resurser för varandra Att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen Studiens teoretiska utgångspunkt är den hermeneutiska ansatsen, där förförståelse och förståelse, men också del och helhet, är viktiga begrepp. Genom en användning av den egna förförståelsen av BFL-konceptet, tidigare forskning om BFL samt matematiklärares intervjusvar, har en helhetsförståelse kunnat erhållas vad gäller hur matematiklärare på gymnasiet beskriver att de arbetar med bedömning för lärande, som är studiens forskningsfråga.Resultaten av denna intervjustudie utgörs av beskrivningar av fyra gymnasiematematiklärares bedömningsarbete ur ett BFL-perspektiv, och kategoriseringen av det erhållna intervjumaterialet sker utifrån de fem nyckelstrategierna. Studien visade bland annat att återkopplingsstrategin (nummer 3), som kan betraktas som den viktigaste av alla strategier, används av matematiklärarna på olika sätt och regelbundet i klassrummet. Detta genom att till exempel samtala och ge eleverna omedelbar återkoppling när de arbetar med uppgifter i klassrummet, och på så vis direkt på plats ge eleverna feedback kring vad de gjort fel i en uppgift, samt hur de kan fortsätta för att förbättra sig.

Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL där det står att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affärstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, då innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. Därmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring. Under år 2010 påbörjade BFN ett projekt för att göra ett samlat regelverk avseende BFL:s regler om löpande bokföring, verifikationer, arkivering, systemdokumentation samt behandlingshistorik. Detta utmynnade till att BFN i november 2012 gav ut ett förslag på ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om löpande bokföring. Huvudsaklig bakgrund till utgivningen är att nämnden finner det problematiskt att den nuvarande normgivningen finns utspridd i 15 olika allmänna råd, rekommendationer och uttalanden. I slutet av hösten 2012 skickade BFN ett utkast på förslag till ny vägledning avseende löpande bokföring till 50 stycken av BFN valda remissinstanser och Justitiedepartementet för påseende. Den 28 februari år 2013 var remissvaren inkomna till nämnden. Syftet med denna studie har varit att undersöka de mest framträdande argumenten i remissvaren på BFN:s förslag på ny vägledning i grund- och huvudbokföring, där fokus sätts på hur god redovisningssed kan påverkas utifrån BFN:s förslag till ny vägledning. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin består av 12 stycken av studien undersökta remissinstanser och deras svar avseende BFN:s remitterade förslag på allmänt råd. Instanserna har utifrån det utkast de fått från BFN gett både positiv och negativ kritik. Vi har valt att dela upp instanserna i fyra intressentgrupper med beaktning på sociala krafter. Intressentgrupperna är staten, forskningsinstitut, redovisningsprofession samt näringslivsorganisationer. Svaren utifrån intressentgrupp delar upp nyckelord och meningar under tre kategorier för att skapa oss en uppfattning om instanserna önskar en ny vägledning avseende löpande bokföring samt hur vägledningen kan bidra till god redovisningssed. Studiens resultat visar på att den löpande bokföringen är i stort behov av tydligare regler samtidigt som de utvalda remissinstanserna uppskattar BFN:s förslag på nytt allmänt råd med vägledning. Vidare visar denna studie på att god redovisningssed kan komma att påverkas av BFN:s remitterade förslag om det träder i kraft. Detta då normgivningen blir tydligare, vilket även gör seden mer påtaglig. / Program: Civilekonomprogrammet

Titel:  Redovisning i biståndsorganisationer - De kommersiella redovisningsnormernas påverkan på biståndsorganisationerna och deras intressenter. Ämne:  Företagsekonomi/Redovisning Nivå:  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:  Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se och Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum:  2010-06-04 Handledare:  Leif Carlsson Problemformulering:  Vilka konsekvenser kan uppkomma för biståndsorganisationer och deras intressenter då de indirekt och direkt måste redovisa enligt kommersiella redovisningsnormer? Vilket behov finns det av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar? Syfte:  Uppsatsen syftar till att beskriva hur dagens redovisningsnormer för ideella föreningar påverkar biståndsorganisationernas redovisning och vilka konsekvenser detta kan få för biståndsorganisationerna och deras intressenter. Syftet är även att se om det finns ett behov av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar. Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med Plan Sverige, FRII, SFI, Sida, Radiohjälpen och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Slutsats:  Missförstånd kan uppkomma mellan biståndsorganisationen och dess intressenter på grund av att intressenterna kan ha en tendens att mäta föreningens effektivitet med kommersiella mått. Det framgår även att utveckling av redovisningsreglerna för ideella föreningar bör ske branschvis. Nyckelord:  Ideella föreningar, biståndsorganisation, redovisning, konsekvens, ÅRL, BFL, FRII, SFI, begränsningar, kommersiella redovisningsnormer, lagstiftning

Vår uppsats handlar om formativ bedömning och vad det innebär att arbeta så i undervisningen. Vi tolkar att rådande läroplaner beskriver ett uppdrag som ligger i linje med ett formativt arbetssätt. Syftet var att ta reda på om lärare i samhällskunskap som arbetar på gymnasiet arbetar formativt och hur de gör det. Ett annat vanligt namn för formativ bedömning är bedömning för lärande (BFL). Genom kvalitativa intervjuer har vi frågat gymnasielärare i samhällskunskap hur de arbetar med bedömning, om de arbetar formativt och om det finns någon samsyn på deras respektive gymnasieskolor kring bedömning. Vi ville också veta vad formativt arbete innebär. Bedömning för lärande fokuserar på lärandet och hur eleven kan utvecklas och nå framgång i lärandet. Genom att konkretisera mål, syfte och kunskapskvaliteter så att eleven förstår dessa kan eleven få syn på sitt eget lärande. När eleven ges makt över sitt eget lärande leder det till ökad motivation. I formativ bedömning arbetar läraren bland annat med feedback och kamrat- och självvärdering. Vårt resultat visar att lärarna vi intervjuat i stor utsträckning arbetar summativt med formativa inslag i varierande grad, förutom en av lärarna som arbetar på en gymnasieskola i Borås som arbetar enligt bedömning för lärande. Studien visar att det råder brist på samsyn kring bedömning på gymnasie-skolorna, förutom på skolan i Borås där det finns tid avsatt för möten och samtal kring formativ bedömning. Litteraturen visar på de positiva effekterna av bedömning för lärande vilket också styrks av intervjun med läraren i Borås.

Les protéines de la famille Bcl-2 sont des régulateurs-clés de l’apoptose (mort cellulaire), qui agissent en contrôlant la perméabilisation de la membrane mitochondriale externe par un processus encore mal connu. La dérégulation des membres de cette famille est souvent associée à la progression tumorale et à la résistance à la chimiothérapie. Notre projet a cherché à éclaircir le mode d’action de ces protéines en se focalisant sur les déterminants structuraux régissant leur interaction avec les membranes biologiques. Les connaissances glanées ont permis (i) de mieux comprendre les déterminants à l’origine de la divergence évolutive entre membres pro- et anti-apoptotiques de la famille Bcl-2 ; (ii) d’ouvrir la voie à la conception de ‘poropeptides’ conçus sur le modèle des hélices d’insertion membranaire des protéines Bcl-2, et qui pourraient être utilisés pour induire l’apoptose de cellules tumorales ou des cellules endothéliales entourant les tumeurs. / Bcl-2 family proteins, which include pro- and antiapoptotic members, positively or negatively regulate mitochondrial outer membrane permeabilization, i.e. a critical step in apoptosis. Over-expression of pro-survival members is associated with tumor progression and may be responsible for chemotherapy resistance. Detailed understanding of the precise mechanisms by which Bcl-2 family members control apoptosis is therefore of considerable therapeutic interest. The overall aim of our project was to delineate a structure-function relationship of Bcl-2 family proteins with emphasis on their membrane-active domains. This analysis has provided a basis (i) to elucidate the molecular mechanisms by which different Bcl-2 proteins evolved opposite functions ; (i) to develop a new generation of pore-forming peptides targeting the mitochondrial outer membrane that may be used to kill neoplastic or tumor endothelial cells.