Bakgrund När ett barn i en familj drabbas av cancer riktas uppmärksamheten mot hen och risken är då stor att friska syskon hamnar i skuggan av sitt sjuka syskon. Tidigare forskning visar att de friska syskonen i högre grad utvecklar beteendeproblematik samt har en lägre livskvalitet än andra barn, vilket tyder på att de behöver stöd. Den teoretiska referensramen för denna litteraturstudie utgörs av den familjefokuserade omvårdnadens teori om att familjen bör ses som ett system, där varje individ utgör en del som tillsammans bildar en helhet. Syfte Syftet är att beskriva syskons upplevelser av att ha ett syskon som vårdas för cancer. Metod Metoden som valdes är systematisk litteraturstudie och nio lämpliga artiklar valdes från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo och utgör resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat som sedan diskuterades utifrån vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna benämns som upplevelse av en förändrad vardag, upplevelse av turbulenta känslor och upplevelse av att hantera sjukdomen.   Slutsats Friska syskon upplevde att deras behov av att inkluderas i vården kring sin sjuka syster eller bror inte blev tillgodosett. Studien talar för att det finns brister i vårdpersonalens bemötande gentemot de friska syskonen, och att de inte uppmärksammas på det sätt som den familjefokuserade omvårdnaden förespråkar. En slutsats som görs utifrån resultatet är att vidare utbildning och riktlinjer behövs för att underlätta för vårdpersonal att bemöta och inkludera de friska syskonen.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan. De intervjuer som genomförts överensstämmer med huvudresultaten från tidigare forskning, där graden av kommunikation mellan syskonet utan funktionshinder och dess omgivning tycks vara den avgörande faktorn för hur bra syskonet känner att det klarar av att hantera svåra vardagliga situationer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar och syskon till cancersjuka barn använde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och värderades med hjälp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frågeställningar och användes i studiens resultat. Resultatet visade att föräldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en längre tid. Ju längre tiden gick desto färre copingstrategier behövde de använda sig av för att hantera sin situation. Det visade sig också att mödrarna oftast använde sig av problemfokuserade copingstrategier såsom att söka socialt stöd och att söka information, men även till viss del av känslofokuserade copingstrategier som att tänka positivt och att hålla samman familjen. Fäderna däremot använde sig till största delen av känslofokuserade copingstrategier som bland annat innebar att de distanserade sig från problemet genom att spendera mer tid på arbetet. Syskon till barn med cancer använde sig oftare av en blandning av problemfokuserade och känslofokuserade copingstrategier än vad föräldrarna gjorde. De strategier som syskonen beskrev vara till störst hjälp var att söka socialt stöd, att söka information samt att umgås med kamrater och sysselsätta sig med annat.

No description available.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan. De intervjuer som genomförts överensstämmer med huvudresultaten från tidigare forskning, där graden av kommunikation mellan syskonet utan funktionshinder och dess omgivning tycks vara den avgörande faktorn för hur bra syskonet känner att det klarar av att hantera svåra vardagliga situationer.

Årligen insjuknar ca 300 barn i någon form av cancer i Sverigel. När ett barn drabbas av cancer, påverkar det hela familjen. Hur det påverkar och vilka erfarenheter det ger de friska syskonen finns det en okunskap om. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara ett syskon till barn med cancer. Metod: Systematiska litteraturstudie byggd på tre kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Sökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och inspiration av innehållsanalys anvädes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Första huvudkategorin var förändrat välbefinnande med underkategorier: fysiska-,emotionella- och sociala förändringar. Den andra huvudkategorin var förutsättningar för att hantera erfarenheterna med underkategorier: copingstrategier, kunskap, socialt stöd och hopp. Resultatet visade att syskonen är beroende av varandra. Okunskap om cancer och vad som händer med det sjuka syskonet ökar bland annat oro, ångest hos det frsiaka syskonet. Information är viktig för hela familjen, även syskonen. Slutsatser: Resultatet visar att syskon till barn med cancer upplever flera olika förändringar inom de negativa aspekterna. De påverkas också positivt när de får kunskap och information om cancer. Sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att uppmärksamma och stödja syskonen när deras syskon fått cancer. Genom ett holistiskt synsätt som t.e.x familjefokuserad omvårdnad.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer och diagnosen påverkar inte enbart de drabbade barnen utan även deras familj. Den nya situationen rubbar familjens tillvaro och uppmärksamhet som från omgivningen vanligtvis är riktad mot samtliga barn i en familj vänds till att enbart fokusera på det cancerdrabbade barnet. Kan sjuksköterskan tillämpa en familjefokuserad omvårdnad kan även syskon bekräftas och bli mer delaktiga i familjelivet både på och utanför sjukhuset. Syfte: Att beskriva upplevelser hos syskon till barn som lever med eller avlidit i cancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv utgångspunkt har genomförts, inkluderande tio studier som analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att syskon upplevde en förändrad tillvaro gällande sig själva, familjen och vardagen. Till följd av förändringarna erfor syskon blandade känslor och de uttryckte även olika behov under barnets sjukdomstid eller bortgång som skulle kunna hjälpa dem att hantera cancerupplevelsen. Slutsats: Förändringarna var omvälvande för syskon som dels hade svårt att anpassa sig efter dem och dels kunde förstå varför de skedde, förändringarna resulterade även i en bred variation av känslor. Trots försvårande konsekvenser kunde syskon uppleva en positiv inverkan på sig själva och livet i stort. / Background: In Sweden approximately 300 children fall ill in cancer each year and the diagnosis affects their entire family. The new situation interrupt the being of the family and attention from the surroundings is focused solely at the affected child. Though, if the nurse apply a family focused care the siblings too can be acknowledged. Purpose: To describe experiences in siblings of children who lives with or passed away in cancer. Method:  A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, including ten studies which were analyzed according to the five steps of Friberg. Findings: It was revealed that siblings experienced a changed being in terms of themselves, the family and the everyday life. Due to the changes siblings experienced a variety of emotions and they also expressed different needs during the child’s illness or passing that could help them manage the cancer experience. Conclusion: The changes were radical to siblings who partly found it hard to adjust to them and partly could understand why they occurred, they also led to a wide blend of emotions. Despite the aggravating consequences siblings experienced positive impacts on themselves and on life in general.

Bakgrund: Forskning har visat att syskon till barn med cancersjukdom har stora behov som inte tillgodoses men sammanställningar om vilka åtgärder och insatser som verkligen hjälper syskonen att klara av vardagen är få. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa fysiskt, psykiskt och socialt hälsofrämjande interventioner som prövats för syskon till barn med cancersjukdom och de olika insatsernas effekt. Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna CINAHL, PubMed, PsykInfo och Scopus. Åtta kvantitativa interventionsstudier som motsvarade syftet har granskats och analyserats. Resultat: Analysen i litteraturstudien redovisade fyra varianter av interventioner, lägerveckor, tiden, gruppsessioner och enskilda sessioner, samt effekten de haft på syskonens liv och hälsa. Studierna har mätt parametrar som depression, ångest, livskvalitet och familjeklimat och sett att syskonen förbättrats i flera av dessa områden. Slutsats: Om åtgärder kan sättas in på ett tidigt stadium ger det bra resultat och mindre lidande för syskonen. Bland annat minskar depression, ångest, och psykisk stress, vilket resulterar i att livkvaliteten förbättrats.

No description available.

No description available.