Siblings of persons with disabilities tend to be sidelined and not get the same attention in the same amount as the child with the disability gets, both by the parents and the society. Previous research in this area is limited and siblings of people with disabilities and their experiences of support needs to be explored. The purpose of this paper is to learn about support for siblings of people with disabilities in terms of both adult siblings own experiences from his childhood and from practitioners experience. Six qualitative interviews with four adult siblings of people with disabilities and two professionals were interviewed. Systems Theory and Bronfenbrenners ecological model has provided the theoretical basis for the essay. The results show that all siblings have been, in different ways and to varying degrees, influenced by growing up with a sibling with disabilities. For example, the results show that knowledge of the disability, personal time with parents and to meet others in a similar situation was important. About experiences of support siblings had different thoughts about what was good and bad, and what support they had lacked. The professionals experience of the siblings was largely the same as the siblings descriptions. Keywords: Sibling, disability, childhood, support, affect

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, ERIC, PsychINFO, PubMed och Social Services Abstracts. Resultat: Vid analys av datamaterial framkom fem kategorier, vilka var behov av att vara involverad, behov av att få och ge information, behov av trygghet och uppmärksamhet, behov av stöd samt behov av distraktion. Slutsats: Syskon till barn med cancer har komplexa behov. Syskons behov bör tillfredsställs individuellt och sjuksköterskan bör vara medveten om de specifika behov syskon till barn med cancer har. Det är av vikt att syskon får anpassad information samt att sjuksköterskan stödjer syskon i att delta praktiskt i vården så att de känner sig uppmärksammade och sedda.

People with Down syndrome are living longer lives today thanks to medical science. These people with their families are in need of assistance from goverments and professionals throughout their lives. It is therefore important to understand how familymembers affected by having a person with Down syndrome in the family. In this paper we focus on the siblings' experience. This study aims to examine four women's experiences of what it is like to have a sibling with Down syndrome and how the respondents have developed their role and identity as siblings, and what strategies they have developed for this role. To examine this, a qualitative interviewguide was used. Respondents were recruited via the snowball method and the author's own contacts. As an interpretive framework for this essay, I have chosen to base much of my theory about role-and identity-concepts and the meaning of siblinghood and how gender is linked to the nursing ability and responsibility of an individual. The results show that respondents perceive their sibling relationship as normal with their disabled sibling. However, there has been some special treatment. The results also show that respondents have a very close relationship with their sibling with Down syndrome and that everyone can see a future where they have a caring and responsible role to their siblings.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon. Många vardagsrutiner var tvungna att förändras när barnet vårdades på sjukhus längre perioder och en förälder behövde finnas till hands för barnet. Ekonomin påverkades hos många familjer, dels till följd av att de fick merkostnader dels att inkomsten försämrades då minst en förälder gick ner i arbetstid eller avslutade sitt arbete. Informationen från omvårdnadspersonalen upplevdes som avgörande för hur de anhöriga klarade att hantera sin situation.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige med cancer. Av de barn som drabbas friskförklaras fyra av fem barn. Sjukdomen drabbar inte bara barnet utan hela familjen och tidigare forskning har visat att syskon ofta blir nedprioriterade av de gemensamma föräldrarna när ett av barnen har cancer. En tidigare studie har visat att 22 procent av syskonen till barn med cancer uppfyllde kriterierna för posttraumatisk stress. Familjefokuserad omvårdnad utgår från att hela familjen är en dynamisk sammanställning som påverkar varandra. Det är sjuksköterskans uppgift att möta familjen som en enhet för att använda hela familjens resurser för omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva barns erfarenheter av att vara syskon till ett barn med cancersjukdom.  Metod: Detta arbete genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och baserades på elva vetenskapliga orginalartiklar.  Resultat: Syskonens berättelser i de elva artiklarna resulterade i ett resultat med fyra huvudkategorier uppdelade i elva underkategorier. Huvudkategorierna var: "vardagen förändras", "svåra känslor", "ensamhet och gemenskap" och "erfarenheter av att hantera situationen".  Slutsats: Erfarenheterna hos syskon till barn med cancer är många och varierade med en gemensam erfarenhet av utanförskap. Syskonen beskriver också erfarenheter av många känslor, däribland skam och avundsjuka. De upplever det som positivt att få vara inkluderade i sjukdomsprocessen och få information om cancersjukdomen. Med grund i detta skulle sjuksköterskan i större mån kunna inkludera syskonet i vården av det sjuka barnet.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras cirka 350 barn varje år med cancer, något som påverkar hela familjen och inte minst de friska syskonen. De vanligaste cancerformerna hos barn är någon typ av leukemi eller hjärntumör. Syskons anpassning till sjukdomen är olika för alla, men ålder och kunska är av betydelse. Sjuksköterskan spelar en stor roll när det kommer till att möta barn och familjer som drabbats av barncancer. Genom att använda sig av familjefokuserad omvårdnad, kan sjuksköterskan ta hänsyn till allas upplevelser.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka barns upplevelser när ett syskon drabbas av barncancer.  Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i åtta relevanta artiklar som analyserats genom en integrerad analys.  Resultat: Utifrån resultatet bildades fem kategorier: Att inte förstå, Förändringar inom familjen, När uppmärksamheten minskar, Att leva i ovisshet och Stöd. Resultatet visade att syskon upplevde en känsla av ensamhet och känslor av att känna sig bortglömd av både föräldrar och andra i deras närhet. Känslor av avundsjuka uppstod till följd av mycket gåvor och presenter till det cancersjuka barnet, något som resulterade i känslor av skuld och skam. Det visade också att det fanns brister i att tilldela information till de friska syskonen på ett individanpassat sätt. Tydlig information visade sig vara av vikt för syskonen för att kunna hantera situationen.  Slutsats: Studien indikerar på att syskon upplever många olika känslor och förändringar i sitt liv till följd av cancerbeskedet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Schizofreni anses vara den allvarligaste av psykossjukdomar och leder ofta till livslångt psykiskt lidande. Ca 1300 personer insjuknar i Sverige per år. Sjukdomsförloppet går i skov som kan vara olika långa samt av olika svårighetsgrad och tiden däremellan kan vara helt eller delvis symtomfri. Ett utvecklande av schizofreni tros vara en kombination av genetiska- och biologiska faktorer i kombination med yttre påfrestningar som sociala problem och somatiska sjukdomar. Diagnosen ställs utifrån ett eller flera av följande symtom: vanföreställningar, hallucinationer, desorienterad tankeverksamhet, onormalt rörelsemönster inklusive katatoni, brist på känsloengagemang, apatisk tillbakadragenhet och avtrubbade affekter. Alla dessa symtom kan av omgivningen uppfattas som besvärande beteenden vilket i stor utsträckning påverkar patientens närstående. Vid schizofreni utgör familjen ofta den primära vården vilket gör att deras livskvalitet påverkas betydligt av patientens sjukdom. Syfte Att beskriva hur syskon till en person med schizofreni upplever sin livssituation. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats utfördes. 15 vetenskapliga artiklar vilka svarade mot skribenternas syfte angående behov för närstående och syskon till patienter med schizofreni inkluderades. Resultat Resultatet av artiklarna valdes att presenteras med hjälp av sex huvudrubriker: Syskonrelationer, känslor, copingbeteende, copingstrategier, syskons behov av information och utbildning samt stöd. Syskon till patienter med schizofreni drabbas i olika grad av svårhanterliga känslor som påverkar deras dagliga liv. De uttrycker i majoriteten av studierna en brist på stödjande insatser som anpassats efter deras specifika behov och situation. Slutsats Vi ser en tydlig brist på specificerat och individanpassat stöd åt syskon till personer med schizofreni. Sjukdomen är ofta är livslång och har stor påverkan på det friska syskonet under större delen av hans/hennes liv. Därmed anser vi att fokus bör läggas på att utforma adekvata stödinsatser för den här närståendegruppen.

När ett barn i en familj diagnostiseras med cancer sker en livsomvälvande förändring för både syskon och föräldrar. Syskon kan uppleva nya känslor när livet vänds upp och ner. I bakgrunden tar vi upp områden som belyser cancer hos barn och hur dess behandling går till. Vi beskriver hur en syskonrelation kan se ut. Bakgrunden belyser även sjuksköterskans ansvarsområde samt vikten av professionellt bemötande och omvårdnad  av  hela  familjen. Ett  problem kan vara när syskonets välbefinnande påverkas och ett lidande kan infinna sig. Det är då sjuksköterskans uppgift att uppmärksamma syskonets förändrade livsvärld. Vårt syfte är att belysa upplevelsen av hur syskon erfar att ha en bror eller syster med diagnosen cancer. Resultatet grundas på tio artiklar varav två har en kvantitativ forskningsansats och åtta har en kvalitativ ansats. Resultatet baseras på analys av de valda artiklarna. Utifrån vår analys har två teman och sju subteman identifierats. De två temana är en förändrad livsvärld för syskonet och känslomässiga förändringar. Resultatet visar att sjuksköterskan har stort ansvar att ge information och göra syskonet delaktig i omvårdnaden av det sjuka barnet. I diskussionen diskuteras syskonens upplevelser vilket åskådliggörs med ny litteratur och nya artiklar introduceras. Vi anser att barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med ett cancersjukt syskon är ett viktigt ämne att belysa då sjuksköterskor möter barn oavsett vilken verksamhet hon arbetar inom.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar barn i hela världen. Det finns olika former av behandlingsmetoder som anpassas till individens behov. När ett barn diagnostiseras med cancer drabbas hela familjen, inte bara barnet. Relationen mellan syskon är en av de längsta relationerna en människa har under sin livstid. Händelser som till exempel cancer kan påverka relationen markant och kan komma att ha stor inverkan på det friska syskonets liv. Syfte: Att belysa upplevelsen av att vara syskon till ett barn med cancer. Metod: Litteraturstudie av 11 studier, som sammanställdes och analyserades med inspiration från Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet visar att det sker stora förändringar inom familjen när ett barn diagnostiseras med cancer. Syskon känner att cancern tar systern/brodern ifrån dem samt beskriver olika former av copingstrategier som de använder för att hantera upplevelsen. Slutsats: Litteraturstudien visar att syskon ofta känner sig bortglömda, övergivna och har ett behov av uppmärksamhet samt att få vara delaktiga. Nyckelord: Syskon, barncancer, upplevelse / Background: Cancer is a disease that affects children throughout the world. There are various forms of treatment methods that are adapted to the needs of the individual. When a child is diagnosed with cancer it affects the whole family, not just the child. The relationship between siblings is one of the longest relationships a human has during a lifetime. Events such as cancer and death can affect the relationship significantly, and can have a major impact on the healthy sibling's life. Aim: To illustrate the experience of being a sibling to a child with cancer Method: A review containing 11 studies which were analysed and put together with inspiration from Friberg's three-step-model Results: The results that emerged show that there are many changes within the family. Siblings feel that the cancer takes the child away from them and describe the various forms of coping strategies they use to cope with the experience. Conclusion: The review shows that siblings often feel forgotten, abandoned and have a need for attention and involvement. Keywords: Siblings, Childhood cancer, experience

<p>Stamcellstransplantation är en behandling mot flera livshotande</p><p>sjukdomar, exempelvis leukemi. Sjukdomsförloppet och behandlingen</p><p>påverkar familjelivet under en lång tid och det finns begränsad</p><p>kunskap om hur det påverkar unga syskon. Det övergripande syftet</p><p>med studien var att undersöka hur donerande och icke-donerande</p><p>syskon upplever och reagerar på transplantationsprocessen. Utifrån en</p><p>kunskapsöversikt formulerades syfte och frågeställningar till en</p><p>mindre intervjustudie, fyra retrospektiva kvalitativa intervjuer med</p><p>tonåringar som donerat till ett syskon. Centralt i upplevelsen var det</p><p>omtumlande beskedet om sjukdomen, oro för syskonet och att det var</p><p>självklart att hjälpa sitt syskon. Översikten visade på att donatorer</p><p>löper en ökad risk för negativa konsekvenser, samtidigt kan det</p><p>upplevas som positivt att få bidra till syskonets tillfrisknande och ha</p><p>en aktiv del i behandlingen. Donatorer kan dock uppleva att de inte</p><p>har något annat val än att donera.</p>