<p>AbstraktBakgrund: Mycket uppmärksamhet är riktad till föräldrarna till ett svårt sjukt eller döende barn, medan det friska syskonet många gånger förbises under denna känslomässigt svåra tid.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser ett barn hade då ett syskon drabbats av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Chinal och Psykinfo, vilket resulterade i att sjutton artiklar inkluderades. Av dessa var nio kvantitativa, fem kvalitativa och tre var både kvantitativa och kvalitativa. Artiklarna granskades med en granskningsmall, klassificerades och kategoriindelades.Resultat: Fyra (4) kategorier lyftes fram, och dessa var; upplevelse av utanförskap, försämrat välbefinnande, att hantera den förändrade situationen och behov av stöd. De friska syskonen glömdes ofta bort. Syskonen hade inte längre samma liv som tidigare, de kände sig inte inkluderade och deras behov bemöttes många gånger dåligt både från föräldrar och sjukvårdspersonal. De friska syskonen hade ett stort behov av information och ett stort behov av att bli bekräftade.Diskussion: Vårdpersonalen bör ha kunskap och insikt om de friska syskonens upplevelse, för att på bästa sätt kunna möta deras behov. Informationen som ges bör vara skräddarsydd och ges efter barnens ålder och utvecklingsnivå. Tonårsflickor är den grupp som är mest sårbara och löper den största risken att utveckla psykosociala problem.</p>

AbstraktBakgrund: Mycket uppmärksamhet är riktad till föräldrarna till ett svårt sjukt eller döende barn, medan det friska syskonet många gånger förbises under denna känslomässigt svåra tid.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser ett barn hade då ett syskon drabbats av cancer.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Chinal och Psykinfo, vilket resulterade i att sjutton artiklar inkluderades. Av dessa var nio kvantitativa, fem kvalitativa och tre var både kvantitativa och kvalitativa. Artiklarna granskades med en granskningsmall, klassificerades och kategoriindelades.Resultat: Fyra (4) kategorier lyftes fram, och dessa var; upplevelse av utanförskap, försämrat välbefinnande, att hantera den förändrade situationen och behov av stöd. De friska syskonen glömdes ofta bort. Syskonen hade inte längre samma liv som tidigare, de kände sig inte inkluderade och deras behov bemöttes många gånger dåligt både från föräldrar och sjukvårdspersonal. De friska syskonen hade ett stort behov av information och ett stort behov av att bli bekräftade.Diskussion: Vårdpersonalen bör ha kunskap och insikt om de friska syskonens upplevelse, för att på bästa sätt kunna möta deras behov. Informationen som ges bör vara skräddarsydd och ges efter barnens ålder och utvecklingsnivå. Tonårsflickor är den grupp som är mest sårbara och löper den största risken att utveckla psykosociala problem.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de copingstrategier som föräldrar och syskon till barn med cancer använde för att hantera problem under vårdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som påverkade dessa copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som användes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna på engelska och finnas i fulltext på databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansågs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut. Resultatet visade att föräldrar och syskon använde sig av en mängd olika copingstrategier för att hantera de psykologiska och praktiska problem som uppstod under vårdtiden. Optimism, informationssökning, sökande av socialt stöd, aktivt problemlösande, undvikande beteenden, självkritiserande samt önsketänkande var några exempel på olika copingstrategier. Faktorer som påverkade copingstrategierna var bland annat det sjuka barnets diagnos och ålder, syskonens ålder, familjestorlek, hemstadens storlek, ekonomisk börda, religion och brist på kommunikation.

Background: Almost one child a day is diagnosed with cancer in Sweden. When a child is affected with cancer a whole family, not least siblings will face a new way of life. A sibling’s relationship is unique and can only be fully understood by the ones that have experienced it themselves. There are many advantages in involving family in the caring of a child and also to see the family as a unit. Aim: The aim of the study was to illuminate siblings’ experiences of living in a family with a child with cancer. Methods: This is a literature review based on the result of ten scientific articles with qualitative approach. All articles have been examined to ensure the qualitative value of them and have been textual analyzed. Included articles have qualitative approaches to seek for depth and find siblings’ experiences. Chosen theoretical framework has been used to further lift the result. Results: Four main themes emerged from the result; altered living, need of information, anxiety and grief and support interventions. What these four have in common is that the way of life was altered. Conclusion: Siblings to a child with cancer is an exposed group both physically, mentally and emotionally. There are still gaps to fill regarding what nurses can do to identify and meet siblings needs during a cancer period and altered living. Clinical significance: This literature review can contribute to enhanced knowledge about what it is like being a sibling to a child with cancer. Key words: siblings, cancer, altered living / Bakgrund: I Sverige drabbas nästan ett barn varje dag av cancer. När ett barn drabbas avcancer ställs en hel familj, inte minst syskonen inför en ny livsvärld. En syskonrelation är unikoch kan endast förstås av de som levt i en. Det finns många fördelar med att involverafamiljen i omvårdnaden av ett barn och att se familjen som en enhet. Syfte: Syftet medstudien är att belysa syskons upplevelse av att leva i en familj med ett cancersjukt barn.Metod: Detta är en litteraturstudie baserad på resultatet av tio vetenskapliga artiklar. Samtligaartiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Inkluderade artiklar har varit kvalitativa, dettaför att söka efter djup och finna syskonens upplevelser. Vald teoretisk referensram haranvänts för att ytterligare lyfta resultatet. Resultat: Fyra huvudteman framkom ur resultatet;förändrad vardag, behov av information, oro och sorg samt stödinsatser. Det gemensammaför dessa teman är att livsvärlden blev förändrad. Slutsats: Syskonen till barn med cancer ären utsatt grupp så väl fysiskt, psykiskt som emotionellt. Fortfarande finns kunskapsluckor omhur sjuksköterskor ska identifiera och bemöta syskonens behov under cancerperioden och ideras förändrade livsvärld. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra till ökadkunskap om hur det är att vara syskon till ett barn med cancer.

Stamcellstransplantation är en behandling mot flera livshotande sjukdomar, exempelvis leukemi. Sjukdomsförloppet och behandlingen påverkar familjelivet under en lång tid och det finns begränsad kunskap om hur det påverkar unga syskon. Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur donerande och icke-donerande syskon upplever och reagerar på transplantationsprocessen. Utifrån en kunskapsöversikt formulerades syfte och frågeställningar till en mindre intervjustudie, fyra retrospektiva kvalitativa intervjuer med tonåringar som donerat till ett syskon. Centralt i upplevelsen var det omtumlande beskedet om sjukdomen, oro för syskonet och att det var självklart att hjälpa sitt syskon. Översikten visade på att donatorer löper en ökad risk för negativa konsekvenser, samtidigt kan det upplevas som positivt att få bidra till syskonets tillfrisknande och ha en aktiv del i behandlingen. Donatorer kan dock uppleva att de inte har något annat val än att donera.

No description available.

Syftet med studien är att inom anhörigprogram få ta del av yrkesverksammas erfarenheter och upplevelser av hur syskon till en person med missbruksproblematik påverkas. Syftet är också att få kunskap om hur yrkesverksamma bemöter syskon till personer med missbruksproblematik och vilken form av behandlingsinterventioner som erbjuds inom området. Metoden bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerande intervjuer för att på bästa sätt belysa intervjupersonernas egna berättelser och upplevelser. Resultatet visar att syskon har gemensamma specifika problemområden på grund av en persons missbruksproblematik. Syskon kan belastas med mycket ansvar då de ska hjälpa sitt syskon samtidigt som de vill avlasta föräldrarna. Det i sin tur kan leda till att syskonet känner sig otillräcklig och deprimerad. Flertalet syskon i denna situation brottas med antingen ständig nedstämdhet och oro, eller starka känslor som präglas av avsky och orättvisa för sitt syskon med missbruksproblematik. Vår slutsats är att yrkesverksamma inom anhörigprogram har delade meningar kring bemötandet och insatser för syskon till en person med missbruksproblem.

Bakgrund: Människor som inkluderas i varandras liv har stor påverkan på varandra. Varje gång ett barn insjuknar i cancer drabbas således hela barnets familj. Familjerelationer och vardagen blir turbulent jämfört med den trygghet familjen vanligtvis erbjuder och de friska syskonen hamnar ofta i skymundan. Syskonen drabbas, till följd av situationen, utav såväl somatiska som psykologiska problem och kan behöva hjälp av stödinsatser för att kunna ta sig igenom vardagen. Syfte: Att beskriva resultatet av stödinsatser som finns för syskon till cancersjuka barn. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ (2), kvantitativ (6) och mixad (2) ansats. Resultat: Effekter från tre typer av stödinsatser presenteras. Stödgrupper, syskonläger och individuella stödinsatser visar alla en signifikant minskning av ångestsymtom, PTSD, psykisk stress, depressiva symtom, rädsla och isolering. Stödinsatserna resulterade i ökad livskvalitet, självkänsla, självuppfattning och kunskap om sjukdomen. Syskonenen upplevde samhörighet med övriga grupp- och lägerdeltagare samt sin egen familj. Grupptillhörighet visade sig vara betydelsefull. Slutsats: Studien visar att stödinsatser har en positiv effekt på syskon till cancersjuka barn där ökad kunskap, sammanhållning och grupptillhörighet var bidragande faktorer. Resultatet speglar vikten av familjefokuserad omvårdnad. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor har en viktig roll i den familjecentrerade vården. Sjuksköterskor bör kunna identifiera syskon som mår dåligt och rekommendera dem till lämpliga stödsatser. / Background: People who are included in each other's life, have a great influence on one another. Every time a child is diagnosed with cancer the child's whole family is affected. Family relationships and everyday life becomes turbulent compared to the security the family usually offers and the healthy siblings often end up neglected. Because of this, these siblings face both somatic and psychological problems and may need support to get through everyday life. Aim: To describe the outcome of supporting interventions available for siblings of children with cancer. Methods: A literature review based on 10 scientific articles with a qualitative (2), quantitative (6) and mixed (2) approach. Results: The outcome of three types of support interventions is presented. Support groups, sibling camps and individual support actions all show a significant decrease in anxiety symptoms, PTSD, mental stress, depressive symptoms, fear and isolation. These supportive interventions resulted in increased quality of life, self-esteem, self-perception and knowledge about the disease. Siblings experienced connectedness with the other group and camp participants and also with their own family. Group membership showed to be meaningful. Conclusion: The study shows that support interventions have a positive effect on siblings of children with cancer where knowledge, cohesion and group belonging were contributing factors. The result reflects the importance of family-focused nursing. Clinical Implications: Nurses have an important role in family-centered care. The nurse should identify siblings who feel bad and consequently recommend suitable support interventions.

Varje år insjuknar 800 barn i den kroniska sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att incidensen stiger för varje år. När ett syskon insjuknar i diabetes typ 1 påverkas hela familjen. Diabetessjukdomen ställer höga krav på både föräldrarna, det sjuka syskonet och de friska barnen i familjen. Vid insjuknande läggs fokus på det sjuka syskonet och föräldrarna, vilket innebär att de friska barnen hamnar i skymundan och deras behov sätts åt sidan. Syftet med denna studie är att beskriva hur barn kan påverkas av att leva tillsammans med ett syskon som fått diagnosen diabetes typ 1. En litteraturstudie valdes som metod, för att sammanställa aktuell forskning inom området. Resultatet baseras på åtta artiklar som analyserades enligt Axelsson (2012, ss. 212-214). Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman och nio underteman vilka beskriver hur de friska barnen påverkas ur både ett föräldra- och barnperspektiv. Resultatet visar att de friska barnen upplever att relationen med föräldrarna och det sjuka syskonet har förändrats, de känner även ett ökat ansvar inom familjen, kopplat till diabetessjukdomen. Fokus läggs på det sjuka syskonet och barnen känner att de får stå tillbaka och kommer därmed i andra hand. Diabetesbehandlingen som innefattar blodsockerkontroller, injektioner, kostrestriktioner samt krav på en ökad fysisk aktivitet leder till förändrade rutiner, där de friska barnen tvingas anpassa sig till. Barnens tillvaro präglas även av oro och rädsla över hur diabetessjukdomen påverkar det sjuka syskonet. Barnen har en rädsla över hur deras syskon påverkas av de smärtsamma procedurer som hör till diabetesbehandlingen samt uttrycker en rädsla över att själva insjukna i diabetes. De friska barnens mående påverkas beroende på hur mycket kunskap och information de har fått angående vad diabetessjukdomen innebär. I diskussionen behandlas studiens metodval samt att studiens författare har valt att diskutera de mest framträdande fynden i resultaten. Där ges även förslag på hur sjuksköterskan skall bemöta dessa barn på bästa sätt för att främja en god vård samt förslag på utökad forskning inom området.