I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd intervjuats för att få ett inifrånperspektiv på familjens situation. Syftet var att se huruvida stämplingens effekter påverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstämplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i många fall upplevdes som tärande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smärtsamt. Resultatet ställdes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, där kunde det faktum att familjen blir påverkad utav stämplingen bekräftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken på ett eget utvecklat familjärt normsystem som användes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstånd ej skulle uppleva sig exkluderad. Detta normsystem tenderade att fungera begränsande för respondenten då denne valde att vänta alternativt avstå från att berätta saker för föräldrarna för att inte riskera en exkludering utav syskonet. I analysdelen visade det sig även att respondenten i flera fall idealiserades då denne kontinuerligt jämfördes med syskonet. Detta kan tydas som att respondenten som en konsekvens utav att syskonets stämplats som avvikande, i kontrast får utgöra idealet. Detta upplevdes i flera fall svårt då omgivningens idealbild ej stämde överens med respondentens självbild.

Varje år insjuknar omkring 300 barn i cancer i Sverige. Till följd av detta uppstår lidande för barnen men även för barnens familj och övriga anhöriga. Sjuksköterskan har som ansvar att lindra barnens lidande men även finnas som stöd för familjen. Sjuksköterskan är i behov av kunskap om barnen och familjens upplevelser för att kunna genomföra omvårdnad av god kvalitet. Att diagnostiseras med cancer kan vara en känslomässig storm för barnen och barnens familj. Syftet med studien var att beskriva hela familjens upplevelse när barn som drabbats av cancer. Studien består av en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och analyserades för att kartlägga familjens upplevelser. Resultatet visar två huvudteman, omställningar i tillvaron som beskriver familjens upplevelser kring den nya vardagen efter att diagnos fastställts. Det andra huvudtemat osäker tid beskriver familjens upplevelser av delaktighet och hur de kan finna tröst och stöd med hjälp av vårdpersonalen. Hela familjen är involverad i barnens vård och är i behov av information, tröst och omvårdnad. I diskussionen diskuteras resultatets huvudfynd. Slutsatsen är att det är viktigt att identifiera varje familjs unika upplevelser för att sjuksköterskan ska kunna ge en god och personlig omvårdnad för varje familjemedlem.

I och med utvecklad sjukvård kan nu barn leva länge med långvariga sjukdomar. Detta leder ofta till långa och frekventa sjukhusbesök som förändrar hela familjens vardag. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen och kan behöva stöd, dock har det uppmärksammats att det friska syskonet har en tendens att glömmas bort. Därför är syftet till denna studie att belysa hur det är att vara ett friskt syskon i en familj med ett långtidssjukt barn. En litteraturöversikt med 8 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar visar på att syskon ofta känner sig bortglömda både i vården och familjen. Barnets sjukdomsdiagnos bidrar ofta till känslor av rädsla och oro hos syskonet, främst relaterat till framtid och eventuell dödlig utgång. Resultatet visar på ett ökat behov av stöttning och information hos syskonet vilket ofta bidrar till en bättre hanteringsförmåga. Genom att sammanställa forskning kring syskonets upplevelser och behov kan sjukvårdspersonal få ökad kunskap inom ämnet och på så sätt bidra till bättre familjecentrerat vårdande, där syskonen blir mer uppmärksammade. Detta kan minska risken för ytterligare lidande hos syskonet samt risken för psykisk ohälsa i framtiden.

Bakgrund: När ett barn blir sjukt och beroende av sjukhusvård har familjen en mycket betydelsefull och ibland ovärderlig roll i vårdandet. Att som barn vara inneliggande på sjukhus kan upplevas som en stor omställning för barnet och dess familj. När barn vårdas på sjukhus är det viktigt som sjuksköterska att se till barnens specifika behov samt undervisa och stödja familjen. Syfte: Att beskriva familjens erfarenheter av att ha ett barn inneliggande på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie på tolv artiklar med kvalitativ ansats har gjorts. Huvudresultat: Föräldrar upplevde det som en svår situation att ha barn inneliggande på sjukhus och beskrev det som viktigt att få vara en del av vårdandet av barnet. Dock upplevde pappor att de kom i bakgrunden av mammorna. Oro är något som de flesta familjer upplevde när ett barn blev inneliggande på sjukhus och många gånger uppskattades det att få träffa andra föräldrar i samma situation för att dela erfarenheter med varandra. Även syskon upplevde det som en svår situation när ett barn var inneliggande på sjukhus. De ville gärna vara till stöd för det sjuka syskonet men ofta kände de sig ofta bortglömda och utanför i familjen. Slutsats: Föräldrar och syskon upplevde situationen med att ha ett barn inneliggande på sjukhus som påfrestande. Syskon kände sig bortglömda i familjen och pappor upplevde sig komma i bakgrunden av mammorna i vårdandet av det sjuka barnet. Det är viktigt som sjuksköterska att se alla parter i en familj som olika individer med olika behov. För att familjer ska få en förbättrad upplevelse av sin sjukhusvistelse behövs ökad kunskap inom området.

Närmare en halv miljon vuxna svenskar har ett beroende eller missbruk av alkohol. Den motsvarande siffran för narkotika är 55 000 individer. Många av dessa personer har syskon. Syftet med studien var att få en större förståelse för hur syskon (15-35 år) till ungdomar / unga vuxna som missbrukar droger upplever sin livssituation och vilket stöd det eventuellt kunde behövas från samhällets sida. Totalt har sju semistrukturerade intervjuer genomförts. För att analysera data har induktiv tematisk analys använts. Resultatet har huvudsakligen diskuterats i relation till SSCS-modellen. Innan missbruket upplevde respondenterna överlag att syskonrelationerna var nära och starka. Under missbruket upplevde respondenterna överlag att syskonrelationerna var konfliktfyllda och distanserade. Det innebar förekomst av hot och våld, oro över missbrukaren och frånvaro av syskongemenskap. När brodern eller systern blev drogfri var tilliten i syskonrelationerna skadade. Flera syskon har i sina familjer haft roller som inte varit åldersadekvata, så som en vuxen partnerroll i förhållande till den ena föräldern parallellt med en förälderroll gentemot det missbrukande syskonet eller en förälderroll gentemot andra småsyskon. Syskonen har genomgående haft ett bristfälligt socialt nätverk. Respondenterna upplevde olika känslor gentemot det missbrukande syskonet så som känslor av sorg, saknad och ensamhet, ilska, hjälplöshet och andra känslor. De har hanterat sin livssituation på olika sätt, där copingstrategierna har varit att stötta missbrukaren, att konfrontera och att i slutänden dra sig tillbaka från missbrukaren. Bra stöd har varit att få träffa andra i samma situation i form av stödgrupp eller att få prata med någon som har kunnat sätta sig in i syskonets situation. Önskat stöd har varit samtalsstöd som skulle inbegripa information om drog- och anhörigkunskap eller att förbättra kommunikationen med alla inblandade i familjen. Att leva med ett syskon som missbrukar påverkar starkt syskons livssituation. Förlusten av en nära syskonrelation och att i övrigt befinna sig i en utsatt livssituation gör att frågan väcks om vad samhället kan och bör göra. / Nearly half a million Swedes have an addiction to alcohol. The corresponding figure for drugs is 55 000 people. Many of these people have siblings. The main purpose of this thesis was to increase understanding of how siblings of young people / young adults who abuse drugs experience their life situation. Another purpose was to investigate what kind of support for the siblings needed from society and if they have received sufficient support. A total of seven semi- structured interviews have been conducted. In order to analyze the data obtained, inductive thematic analysis has been used. The result has been mainly discussed in relation to the SSCS model. Before the addiction, the respondents generally found that the sibling relationships were close and strong. During the addiction, respondents perceived that sibling relationships became conflicted and distant. This meant that the occurrence of threats and violence, concern about the addict and the absence of the addicting sibling became normal. When the sibling became drug-free the trust in the relationship towards that sibling was damaged. Several siblings have in their families had roles that were not age-appropriate, such as an adult partner´s relationship with one parent at the same time as they had parenting roll against the drug abusing sibling or against younger siblings. The siblings have consistently had a flawed social network. The respondents experienced different feelings towards the addict such as feelings of sadness, missing and loneliness, anger, helplessness and other feelings. The most common coping strategies have been to try to support the addict, to confront and eventually withdraw from the addict. Good support has been to meet others in the same situation in the form of support groups or to talk to someone who can get into the situation of the sibling. Preferred support has been counseling where information about drugs and how relatives of addicts are affected, or counseling to improve communication with everyone involved in the family. To live with a drugabusing strongly effects the other siblings situation. The loss of the near relationship to the sibling and to be in a vulnerable lifesituation rises the question what the society can and should do.

<p>Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.</p>

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för hur det för ett barn att växa upp tillsammans med en utvecklingsstörd syster eller bror. Studien undersöker vilka konsekvenserna ett syskonskap blir för ett barn genom att kartlägga och analysera deras förmåga att hantera svåra situationer och hur olika problem kan påverka deras egen utveckling. Studien baseras på fem djupintervjuer med vuxna syskon som berättar om sina upplevelser under sin barndom. De upplevelser hos syskonen som framkom under analysen av det empiriska materialet och som bekräftas av den tidigare forskningen var förekomsten av både positiva och negativa känslor. Behovet av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, känslan av att bli förstådd av omgivningen framgår tydligt. Saknaden av en normal uppväxt eller saknaden av ”normal” syster/bror utan utvecklingsstörning tyder på att både föräldrar och syskonen behöver samhällets stöd.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa hur litteraturen beskriver hur syskon till barn med cancer mår, vilka behov de har och vad som görs för dessa syskon. Fjorton artiklar inkluderades i studien och dessa hittades i databaserna Cinahl och Medline (via Pub Med). Sökorden cancer, siblings, emotions, childhood neoplasms, feelings, neoplasms, coping och support har använts i kombination för att hitta artiklarna. Av studiens resultat framkom att många syskon fick förändrad livskvalitet. De kände sig oroliga för det sjuka barnet, en del fick beteende problem som försvann, medan andra kvarstod under en längre tid hos andra. En del kände av konkurensen om föräldrarna. Syskonen visade sig ha behov av att få prata av sig, få socialt stöd och information om vad som händer med det sjuka barnet. Ett sätt tycks vara att de får komma bort och träffa andra syskon med samma problem så att de känner att de inte är ensamma. Stödgrupper och lägerverksamhet är en del av aktiviteterna som syskonen kunde ta del av.</p>

SAMMANFATTNING: Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för hur det för ett barn att växa upp tillsammans med en utvecklingsstörd syster eller bror. Studien undersöker vilka konsekvenserna ett syskonskap blir för ett barn genom att kartlägga och analysera deras förmåga att hantera svåra situationer och hur olika problem kan påverka deras egen utveckling. Studien baseras på fem djupintervjuer med vuxna syskon som berättar om sina upplevelser under sin barndom. De upplevelser hos syskonen som framkom under analysen av det empiriska materialet och som bekräftas av den tidigare forskningen var förekomsten av både positiva och negativa känslor. Behovet av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, känslan av att bli förstådd av omgivningen framgår tydligt. Saknaden av en normal uppväxt eller saknaden av ”normal” syster/bror utan utvecklingsstörning tyder på att både föräldrar och syskonen behöver samhällets stöd.

Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.