Banverket Trafik has a responsibility to make sure that the companies who traffic the Swedish railroad have the correct information about the status of the railroad. One of Banverket Trafiks information systems (Opera) presents the train’s actual position on a map and provides the user with physical information about the trains. Due to increasing demands on the information systems, Banverket Trafik needs to update the present system architecture in order to manage the increasing demands on map graphics and map functions. This paper analysis the information system Opera on the basis of theory and support of methods and discuss problems and demands for Opera. Further we investigate three GIS products to se if they meet the demands. Information about the products was gathered from both supplier and independent users to get a just picture of the products potentials. This paper comprises a suggestion of new system architecture that meet these needs. The suggested system architecture is capable of handling the map graphics and the map’s functions of more than one information system. Hopefully more than one information system will use the suggested system architecture as a map service.

Banverket Produktion är Sveriges största entreprenör inom järnvägsunderhåll. De har tillgång till ett flertal IT-system som ger information om järnvägsanläggningar och maskiner. Banverket Produktion vill utreda möjligheterna med att kombinera denna information och presentera den i ett kartgränssitt.En kartapplikation kan användas för att ta fram information ifrån olika system och presentera grafiskt. Den kan även användas som ett gränssnitt för att söka information från andra distrikt. Genom att använda sig av grafisk kartvisning av verksamhetsinformation blir det möjligt att planera åtgärder på ett mer tidssparande och kostnadseffektivt sätt och maskiner kan utnyttjas effektivare.Arbetet har gått ut på att beskriva vilken ökad verksamhetsnytta grafisk kartvisning av verksamhetsinformation kan ge och presentera ett förslag på en systemarkitektur som stödjer grafisk kartvisning. Inom Banverket Produktion finns det flera problem som man tror ska kunna lösas med hjälp av grafisk kartvisning. En viktig del i vårt arbete har varit att ta fram den viktigaste funktionaliteten i en kartapplikation som skall lösa dessa problem och ge en ökad verksamhetsnytta.

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartläggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sänds mellan olika stödjande informationssystem på Kvarnsvedens pappersbruk. Därtill redovisas även en analys av systemarkitekturens påverkan på problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. Målet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehållande definitioner för samtliga meddelanden som sänds mellan informationssystemen på Kvarnsveden. Tanken med databasen är att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nå målet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes. Syftet med arbetet var huvudsakligen att förändra hanteringen av meddelandedefinitioner, för att möjliggöra ändrade rutiner vid felsökning i meddelandetrafiken mellan informationssystem på Kvarnsvedens pappersbruk. Syftet bestod också i att studera hur val av systemarkitekturen kan vara avgörande vid problem som uppstår vid felsökning av meddelanden som sänds mellan de olika systemen. Resultatet visar att en gemensam datamodell för definitioner över olika typer av meddelanden är svår att åstadkomma. Meddelanden som är uppbyggda av fält med fasta längder kan inte beskrivas i samma datamodell som meddelanden med segment och dataelement avgränsade med en segmentstagg. Istället får man använda två modeller. Resultatet från analysen av systemarkitekturens påverkan av problem vid felsökning visar, att det går att identifiera några problem där det finns ett samband. Problemen rör främst områden så som ansvar, dokumentation och systemarkitekturens uppbyggnad.

Vägverket har ett önskemål om att distribuera trafikinformation till trafikanter. Vi fick uppdraget att undersöka om MMS skulle kunna användas i detta syfte. Eftersom MMS är en ny teknik med multimediala egenskaper som kan leverera stora textmängder, bild, ljud och video, beslöt vi oss för att koncentrera oss på de bilder som kommer från Vägverkets trafik- och väglagskameror som finns längs våra vägar.Det finns en stor mängd av möjliga tjänster som kan utvecklas, riktade till olika målgrupper och som strävar till att ge trafikanter ett beslutsunderlag vid val av färdsätt, färdväg eller starttid. Vi valde i arbetet en storstadspendlare som kan få en insikt om hur det ser ut längs vägen till arbetsplatsen. En annan tjänst är till landsvägspendlaren som kan beställa en bild från en känslig vägsträcka under vintertid. Tillsammans med dessa bilder visas ett textmeddelande om hur trafiksituationen ser ut eller vilket väder det är vid kamerans position. Målet med tjänsterna är att förbättra framkomligheten i trafiken och till följd av det, trafiksäkerheten och miljön.Examensarbetet fokuserar på den tjänsteteori och det systemarkitekturarbete som har ingått i magisterutbildningen. Givetvis har vi också utgått från de önskemål samt den infrastruktur som Vägverket har.

Renhållningen är den avdelning inom Falu Energi & Vatten som ansvarar för tömning av allt hushållsavfall i Falu kommun. Renhållningen har infört ett nytt insamlingssystem för komposterbart avfall i papperspåse vilket krävde ett extra kärl, anpassat för ändamålet. Den stora mängden extra kärl innebar att personalen inte hann med att tömma allt avfall inom ordinarie arbetstid. En övergripande omdimensionering har gjorts av SWECO VIAK och SWECO Position. Examensarbetet syftar till att utreda förutsättningar för införande av system för ruttoptimering av sophämtning och även att ge förslag till hur positionering av hämtställen ska kunna genomföras. En verksamhetsanalys och en informationsbehovsanalys har utförts och resultatet visade på att de filer som hämtades från Renhållningen och som används som körlistor, hade stora brister, vilket ledde till att hämtställen inte kunde visas i det ruttplaneringssystem som testades för ändamålet. Det saknades fastighetsbeteckning och korrekta belägenhetsadresser i många fall, därför ges ett förslag till strukturering av dessa filer. Det har även utarbetats en beskrivning i fem steg som innefattar hur en verksamhet kan anpassa sitt system till ett ruttplaneringssystem. Slutsatsen blir att det krävs mycket arbete av Renhållningen för att anpassa sitt utdata och utföra positionering av hämtställen, men ett ruttplaneringssystem skulle vara mer effektivt än den manuella ruttplanering som nu används.

The use of ERP in organisations is very popular and many companies have embraced this paradigm without really questioning why. Problems therefore often arise and cause high costs which is a result of poor planning. The paradigm also has its origin in the traditional architectural design that creates a system that has difficulties to adapt to organizations that are constantly evolving. The purpose of this study is to provide a different view of how IT-systems can operate within an organization and show how standard systems can be structured. We emanated from a case study at Linköping University Library, where we studied the implementation and integration of a standard system called Symphony. This lead to a prototype model of a system architecture called LSA (Loose coupled Architecture Service). The results of this study show the benefits of a detailed project plan for an implementation process. It also shows there are new system architectures available instead of the old traditional ones. The criticism towards the innovative object-oriented architecture models evolved in early 2000, have been proved wrong as we demonstrate in this study.

Denna rapport presenterar ett examensarbete på D-nivå där uppdragsgivaren har varit WM-data Consulting och kunden Vägverket Produktion.Vägverket har ett antal olika applikationer för geografisk information som ligger utspridda på företagets hemsida . För att samla alla applikationer på ett och samma ställe fick vi i uppdrag att göra en grundläggande utredning av en GIS-portal. Denna portal ska fungera som en enhetlig ingång där kartdata samkörs och visualiseras. Ytterligare en del i uppdraget var att utreda vad som borde förändras och förbättras i den redan existerande tjänsten Beläggning på vägarna. Denna tjänst kommer att fungera som en testapplikation för GIS-portalen.Målen med examensarbetet var att utreda vilka krav som finns på en GIS-portal och applikationen Beläggning på vägarna samt att beskriva de önskemål som finns på dessa. Ett designförslag och en funktionsbeskrivning arbetades fram för både tjänsten Beläggning på vägarna och för GIS-portalen. Utredningen kommer att ligga till grund för utveckling av en GIS-portal samt fortsatt utveckling och förbättringar av tjänsten Beläggning på vägarna.För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av ett antal teorier om IT-tjänster, systemarkitektur och användbarhet. Förutom dessa teorier har även de intervjuer som utförts spelat en stor roll för vårt arbete. Vi har lagt en bra grund för Vägverket att fortsätta arbetet med utveckling av en GIS-portal och tjänsten Beläggning på vägarna.

Att konstruera ett tidtagningssystem för enduro i skogen leder till flera frågor som måste undersökas och besvaras. Vilken kommunikationsteknik ska användas och vilken systemarkitekturisk lösning passar bäst? Att dra kabel ute i skogen är ett bra sätt att lösa det kommunikationstekniska problemet, lösningen är säker och relativt billig. Visst påverkas priset av distansen mellan olika klienter ute i skogen, men alla positiva egenskaper hos tekniken gör denna kostnad värd sitt pris. De geografiska variationer som kan finnas är de som kan spela ut de övriga teknikerna i form av stabilitet. En snabb resultatförmedling kräver ett system som har en väl uppbyggd systemarkitektur. Vid tidtagning kommer data i form av tider skickas från klienterna direkt till huvudservern, ingen mellanlagring sker utan data lagras centralt vilket förespråkas i IRM. Dessutom kommer ingen redundans att accepteras, vilket även det förespråkas av IRM. Det finns även flera andra parametrar som väger för att välja IRM, vilket är det som rekommenderas utifrån den analys som gjorts i denna uppsats.

I enighet med teknikutvecklingen förändras även förutsättningarna för kostnadseffektiva IT-miljöer. Systemarkitekturen för mjukvarusystem förändras i samband med detta och verksamhetens systemdesign måste följa denna utveckling för att vara konkurrenskraftig på IT-marknaden.Implementeringar av Service Oriented Architecture, förkortat SOA, har i många fall visat sig vara lönsamma investeringar till en modernare arkitektur. Denna rapport förklarar på vilka sätt SOA kan vara kostnadseffektivt för verksamheter, samt identifierar kritiska framgångsfaktorer som är avgörande vid systemskiften till SOA.I kombination av en teoretisk litteraturstudie, analys av publicerade företagsfall och empirisk undersökning visar sig SOA-baserade lösningar vara kostnadseffektiva genom sänkta kostnader, tidsbesparingar och snabbare produktutveckling. Studien identifierar huvudsakligen fem kritiska framgångsfaktorer som är direkt kopplade till hur pass kostnadseffektiv en implementering av SOA kan komma att bli. / In unity with the technological evolution the conditions for cost-effective IT environments also changes. In this context, the architecture of software systems is changing and the business system design has to follow this development in order to be competitive on the IT market.Implementations of Service Oriented Architecture, abbreviated as SOA, have in many cases proven to be profitable investments to a modern architecture. This thesis explains in which ways SOA may turn out to be cost-effective for companies, and identifies critical success factors that are crucial within a system transition to SOA.The combination of a theoretical literature study, analysis of published business cases and empirical studies provided a result in which SOA-based solutions was cost-effective by reduced costs, time savings and faster product development. The study identifies five main critical success factors which are directly related to how cost-effective an implementation of SOA may be.

The microservice architecture is widely considered to be best practice. Yet, there still exist many companies currently working in monolith systems. This can largely be attributed to the difficult process of updating a systems architecture. The first step in this process is to identify microservices within a monolith. Here, artificial intelligence could be a useful tool for automating the process of microservice identification. The aim of this thesis was to propose a deep learning-based model for the task of microservice identification, and to compare this model to previously proposed approaches. With the goal of helping companies in their endeavour to move towards a microservice-based architecture. In particular, the thesis has evaluated whether the more complex nature of newer deep learning-based techniques can be utilized in order to identify better microservices. The model proposed by this thesis is based on overlapping community detection, where each identified community is considered a microservice candidate. The model was evaluated by looking at cohesion, modularity, and size. Results indicate that the proposed deep learning-based model performs similarly to other state-of-the-art approaches for the task of microservice identification. The results suggest that deep learning indeed helps in finding nontrivial relations within communities, which overall increases the quality of identified microservices, From this it can be concluded that deep learning is a promising technique for the task of microservice identification, and that further research is warranted. / Allmänt anses mikrotjänstarkitekturen vara bästa praxis. Trots det finns det många företag som fortfarande arbetar i monolitiska system. Detta då det finns många svårigheter runt processesen av att byta systemaritekture. Första steget i denna process är att identifiera mikrotjänster inom en monolit. Här kan artificiell intelligens vara ett användbart verktyg för att automatisera processen runt att identifiera mikrotjänster. Denna avhandling syftar till att föreslå en djupinlärningsbaserad modell för att identifiera mikrotjänster och att jämföra denna modell med tidigare föreslagna modeller. Målet är att hjälpa företag att övergå till en mikrotjänstbaserad arkitektur. Avhandlingen kommer att utvärdera nyare djupinlärningsbaserade tekniker för att se ifall deras mer komplexa struktur kan användas för att identifiera bättre mikrotjänster. Modellen som föreslås är baserad på överlappande klusterdetektion, där varje identifierad kluster betraktas som en mikrotjänstkandidat. Modellen utvärderades genom att titta på sammanhållning, modularitet och storlek. Resultaten indikerar att den föreslagna djupinlärningsbaserade modellen identifierar mikrotjänster av liknande kvalitet som andra state-of-the-art-metoder. Resultaten tyder på att djupinlärning bidrar till att hitta icke triviala relationer inom kluster, vilket ökar kvaliteten av de identifierade mikrotjänsterna. På grund av detta dras slutsatsen att djupinlärning är en lovande teknik för identifiering av mikrotjänster och att ytterligare forskning bör utföras.